- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
41

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24 mars 1928

41

syntes nu också vara angeläget, att man inom en förening
sådan som denna i lojal samverkan sökte skapa ett
underlag för bättre förhållanden genom fastare normer och
sundare kontrakt. Det har sagts, att vid kontraktskrivning
man för säkerhets skull bör utgå från att motparten är en
"fähund"! Men det synes i ty fall skäligt, att formuleringen
i sådan anda grundas på ömsesidighet, vilket i
entreprenadkontrakt ofta icke är förhållandet. Nutidens sociala
förhållanden påkalla ett starkt stöd åt ett utvecklat
entreprenadsystem för att uppnå större enhetlighet i avtalen mellan
arbetare och arbetsgivare och för att motarbeta asociala
företeelser på byggnadsmarknaden.

Hr Fogelmarck önskade framhålla, att man från
byggherrarnas sida nu hade anledning att se på
entreprenadfrågan med andra ögon än tidigare. I statens verk hade
förtroendet för entreprenörerna vuxit, men vissa arbeten kunde
icke utan svårighet utlämnas på entreprenad. Genom den
egna regien kan mycket slit o. d. undvikas och man har
större möjlighet att utföra arbetet så som man önskar.
Konkurrensen i prisfrågan vållar ofta statens verk
svårigheter. Staten kan ej alltid begränsa sig till att infordra
anbud från ett fåtal entreprenörer utan är ju egentligen
skyldig att annonsera sina arbeten, och det är då svårt att
rensa ut inkompetenta entreprenörer. Exempel saknas ej
på vart det kan leda, då man råkar ut för en mindervärdig
entreprenör, och genom direkta jämförelser har det stundom
kunnat bevisas, att vissa arbeten utförda på entreprenad ej
blivit billigare än om de utförts i egen regi. De allmänna
entreprenadbestämmelserna borde emellertid omarbetas.

Hr Fellenius framhöll, att det beträffande
vattenbyggnadsarbeten icke alltid vore så säkert som i fråga om
vägarbeten, att entreprenad borde föredragas framför egen
regi. Det är svårt att generalisera härvidlag. Den
allmänna uppfattningen om entreprenörens ställning har
emellertid undergått stora förändringar. Bokstaven i
kontraktet är ej längre allena saliggörande utan den anda, som
präglade uppgörelsen och samarbetet. De allmänna
bestämmelser för entreprenader, som för 20 år sedan uppgjordes
inom avdelningen och som äro ganska stränga, hämtades till
stor del från Tyskland. Fråga vore, om de stränga
bestämmelserna i Tyskland hindrat entreprenadväsendets
utveckling i Tyskland. De förändringar, som vidtogos i våra
bestämmelser för några år sedan, voro rätt obetydliga, och en
större revision är säkert nu av behovet påkallad.

Hr Wretlind påpekade, att andra synpunkter än tidigare
nu finge ställas på frågan. Arbetslöshetsproblemet är en
faktor att räkna med. Det gamla sunda rallaresystemet,
då arbetarna bodde där skatterna voro lägst och arbetade
där lönerna voro högst, kan ej längre följas. Nu tvingas
man att anställa arbetare från den "egna" kommunen;
utsocknes arbetare tolereras ej. Vi borde nu börja med en
mera begränsad uppgift, nämligen bestämmelserna inom
vägfacket. En fem-mannakommitté med representanter
från olüca läger borde tillsättas för denna uppgift.

Hr Nordendahl trodde, att mänga mindre goda resultat
av entreprenadarbeten berodde på dåliga förundersökningar,
varigenom mycket onödigt arbete måste utföras och onödiga
kostnader vållas. Entreprenören bör icke taga några risker
för massornas riktighet; det bör byggherren göra.

Hr Samsioe ville gentemot hr Hellstedt erinra om att
det i föreningens "Allmänna bestämmelser" verkligen är
förutsatt, att även byggherren skall kunna lämna borgen,
vilket en entreprenör således mycket väl skulle kunna
begära.

Det är icke alltid möjligt att i förväg beräkna
massorna, och man bör då på förhand överenskomma om vissa
en-lietspriser för reglering. Kontraktet bör sålunda åtföljas
av såväl massförteckning som à-prislista.
Entreprenadsumman är en klumpsumma endast i det fall att massorna
stämma med massförteckningen. I den mån denna
över-eller underskrides, få tillägg eller avdrag göras enligt
prislistan. Det är sundare, att entreprenören på det viset blir
oberoende av massorna. Han blir dock bunden av att hålla
den överenskomna byggnadstiden, som ju i viss mån är
beroende av massorna, men även i det avseendet kunna
reglerande bestämmelser införas.

För jämförelsen med den egna regien bliva i regel
kvalifikationerna avgörande. En viss ekonomisk garanti för
anläggningens fullgörande inom viss tid är en
motprestation för att man övergår från den egna regien. De engelska
entreprenadkontrakten äro mycket strängare än våra men
i regel även bättre skrivna (i samarbete med jurister). Om
kontraktet genom ökad klarhet skänker byggherren större
trygghet, kan denne gå med på att giva entreprenören ett
något större vederlag mot att entreprenören tager aen
ekonomiska risken för översvämningar vid flodtillfällen o. d.

Omfattningen av förundersökningarna måste begränsas.
Diamantborrningar äro mycket dyrbara och böra utföras
endast i den mån de äro till verklig nytta. I många fall
ligger saken så till från början, att byggherren bestämt sig
för att i varje fall bygga, och det eventuella
undersökningsresultatet ger sig ändå efter hand. Men det är av vikt att
på förhand bestämma, hur det skall förfaras med
entreprenaden under olika förutsättningar.

Hr Krogh konstaterade med tillfredsställelse, att numera
ingen väsentlig motsats rådde mellan hr Lindhs och hans
ståndpunkt i den föreliggande frågan. Dock ville han i
motsats till hr Lindh beteckna det såsom ytterst osunt att
bedöma entreprenörens kompetens på basis av hans
borgensprestationer. Att utvecklingen speciellt inom hus- och
brobyggnadsområdena allt mera gått därhän, att byggherrarna
med förbigående av de konsulterande ingenjörerna
inhämta förslag från entreprenörerna, beror på förhållanden,
för vilka dessa senare ej ensamt ansvara. Byggherrarna
vilja ej gärna avstå ifrån de praktiska uppslag, som de tro
sig kunna erhålla genom dylik gratiskonstruktion. Tal.
undrade, om ej möjligen konsulterande ingenjörer kunde ha
fördel av att tillföra sin verksamhet den praktiska
sakkunskap, som kan hämtas från entreprenörkåren.

Hr Samsioe önskade betona, att en överarbetning av
entreprenadkontrakten borde göras i samarbete med en
jurist, så att kontrakten bleve lagliga. Det torde t. e. vara
olagligt att binda någon för oproportionerligt stora risker,
vilkas konsekvenser vederbörande vid kontraktets ingående
icke kunde överblicka.

Hr Nils Fröman påpekade gentemot hr Wretlind, att det
omhandlade spörsmålet var av alltför stor räckvidd för att
begränsas till enbart vägväsendet. De allmänna
entreprenadbestämmelserna böra omarbetas, men man bör komma
längre än till ett normalkontrakt. Tiden fordrar en annan
anda, och man bör söka få fram ett lagförslag i
entreprenadfrågan, helst under skandinaviskt samarbete. En början
bör i varje fall nu göras i Sverige, och vi böra då
samarbeta med en jurist. Frågan borde först hänskjutas till
avdelningens styrelse för närmare övervägande.

Hr Wretlind föreslog som en kompromiss, att den
begränsade frågan om vägentreprenader skulle hänskjutas till en
kommitté ocli den större frågan om entreprenadväsendet i
dess helhet till styrelsen.

Hr K. A. Fröman förordade, att båda frågorna tills
vidare hänskötes till styrelsen, enär de stode i bestämt
samband med varandra.

Hr Lubeck ansåg, att man i varje fall borde ta fasta på
vägfrågan, och föreslog, att styrelsen skulle få i uppdrag
dels att snarast möjligt tillsätta en kommitté för att
uppgöra förslag till nya bestämmelser för vägentreprenader,
dels att på lämpligt sätt upptaga frågan om
entreprenadsystemet i allmänhet i syfte att klarlägga dess betydelse
och skapa ett underlag för ett normalförhållande mellan
byggherren, den konsulterande ingenjören och
entreprenören.

Hr Blomqvist varnade för en sammanblandning av
frågan om vägentreprenader med den mera vidlyftiga frågan
om entreprenadväsendet i allmänhet. Häri instämde hr
Samsioe under betonande av att det säkerligen skulle
komma att taga flera år att knäcka den större frågan.

Hr Spärr erinrade om entreprenadkontraktens
bestämmelse att skiljenämnd skall avgöra tvister mellan parterna.
Skiljemannaförfarandet arbetar snabbare än den vanliga
processen och har därför kommit till en vidsträckt
användning. Skiljedomen innehåller ingen motivering och därför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free