- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
49

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 febr. 1928

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

49

åstadkomma ett "lättande av trafiktrycket i
centrum" och föreslår, att "skyndsammast
möjligt utförandet av en gatuförbindelse mellan
västra Södermalm—Långholmen—Smedsudden
—Kungsholmen måtte komma till stånd".

Det gäller då att rätt placera denna nya
Mälarbro. Det bästa läget, man kan ifrågasätta,
är den direkta förbindelsen mellan S:t
Eriksgatan och Långholmsgatan. Mera öster därom
vore kanske för lättande av trafiktrycket i
centrum ännu mera önskvärt, men är på grund
av omöjligheten att där få goda anslutningar
otänkbart. Smedsuddslinjen är ju påtagligt
sämre. Den i fig. 5 visade bilden illustrerar
tydligt, huru betydande Mälarbrons trafikområde
är. Redan med linjen över Smedsudden skulle
hela trafiken från områdena norr om
Kungsgatan och väster om Vasagatan till Södermalm
taga den nya bron. Det är påfallande, huru
mycket mera nytta bron kommer att göra genom
ersättande av den krokiga Smedsuddslinjen med
en kort, rak sträckning.

Fig. 6 som illustrerar körhastigheten för olika
gator visar, att de gator, som leda till hörnet
av S:t Eriksgatan och Hantverkaregatan, visst
icke äro några dåliga trafikleder, utan tvärtom
bland de allra bästa, som vi ha i Stockholm.
Hantverkaregatan, som, då denna karta
uppgjordes, delvis endast var 10 m bred, blir dessutom inom
närmaste tiden vidgad till minst 16 m, och från
Polhems-gatan till S:t Eriksgatan kan man få den hur bred man
vill genom vidgning på stadens obebyggda mark. Den
kommer även att kompletteras med Bergsgatan, vilken
får en utmärkt trafikkapacitet. Härtill kommer, att
spårvägslinjerna till Bromma efter framdragande av Norr
Mälarstrand bör kunna borttagas från Hantverkaregatan,
vars kapacitet därigenom ytterligare ökas. S:t
Eriksgatan är visserligen nu på sin centrala del jämförelsevis
smal, men blir nu efter utläggande av förgårdarna 31 m
bred samt norr om Fleminggatan 25 m, dvs. bredare än
resp. Birger Jarls- och Vasagatorna, Det förefaller, som
om dessa breddmått borde vara tillfredsställande även

Fig. 6. Körhastighet.

för en högst betydande trafik. Att tala om, att man
kommer in på trångt bebyggda områden med smala
trafikleder är orimligt, Påståendet, att man för den direkta
linjen måste göra husrivningar är direkt felaktigt. Det
måste däremot ske för Smedsudden. Härvid bör
framhållas, att fortsättningen av den nya Mälarbron
projekteras med 26 m bredd och att Långholmsgatan är 24 m
bred. Hantverkaregatans bredd vid den punkt, där den
nya Mälarbron skulle löpa in, är 38 à 42 m. Fig. 7 är en
förberedande skiss till stadsplan som visar huru
ifrågavarande gatukors mellan S:t Eriksgatan och
Hantverkare-gatan utan svårighet kan utbildas till en utmärkt 60 m
bred trafikplats. Här ser man även, hur uppfarten från
Norr Mälarstrand kan anordnas genom Polhemsgatan.

/ ti«r.i N
-.-frr *; yl.or





Fig.*5. Mälarbrons trafikområde. Fig. 7. Skiss över gatuanslutningen på Kungsholmssidan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free