- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
52

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•52

TEKNISK TIDSKRIFT

25 febr. 1928

Fig. 1. Karta över Stockholms ström.

vägande delen av sjötrafiken genom Hammarbyleden,
dels ock den sjötrafik, som via Södertälje kanal eller
från inre hamnar i Mälaren kommer att angöra det
hamn-bäcken, som väntas komma att växa fram vid
Riddarfjärden.

Trafiken genom Hammarbyleden kommer, liksom
trafiken genom nuvarande slussen vid Karl Johans torg, att
bestå av två huvudgrupper, nämligen dels trafik mellan
hamnplatser belägna i Mälaren utanför Stockholm och i
Saltsjön utanför Stockholm, dels den trafik, som går
mellan Stockholms Mälarhamnar och Saltsjöhamnar. Den
förra trafiken, den genomgående, är mycket obetydlig,
cirka 5 % av hela trafiken. Den spelar sålunda ingen
roll. men visar, att Hammarbyleden byggts
huvudsakligen för Stockholms egen trafik. Genom sundet vid
Smedsudden kommer alltså, när trafiken genom gamla
slussen överflyttats till Hammarbyleden, att framgå i
stort sett samma trafik som genom Hammarbyleden,
eller med andra ord, farleden genom Smedsuddssundet
kan betraktas som en fortsättning på Hammarbyleden.

Nu har man för järnvägsbron över Årsta holmar
fastställt en fri höjd under det stora fasta bågspannet av
26 m. Till grund för bestämmandet av denna höjd har
legat ett flertal utredningar, vilka naturligtvis delvis
måste vara rätt osäkra, då det är svårt att bedöma,
vilken frekvens man kan räkna med. Huruvida det valda
höjdläget är det rätta, kan ännu icke bedömas. Visser-

ligen har antalet broöppningar vid
Hammarby visat sig mindre än det beräknade — c:a
4 % mot beräknade 15 % — men denna
omständighet inverkar icke på brohöjden för
Irsta-bron, enär de båtar, som nu passera farleden,
icke ha större djup än 3 m. och farleden är
inrättad för 6 m djupgående.

Det finnes sålunda icke anledning att nu
ändra ståndpunkt rörande höjden för Årstabron.
Redan med hänsyn härtill bör
Smedsudds-bron, om den göres fast. läggas på 26 meters
höjd.

Beträffande den övriga trafik, som kommer
att söka sig in till Riddarfjärden, är att märka
följande. Av Stockholms kajer ligger för
närvarande större delen i Saltsjön. Där ha
utbyggts alla stadens tillgängliga stränder utom
Kaknässtranden. i Mälaren finnas få
kaj-sträckor, vilka för övrigt äro av provisorisk
karaktär, men betydande strandområden, som
icke äro utnyttjade. Anledningen härtill är, att slussen
vid Karl Johans torg är för liten, och att det är
alltför obekvämt att komina fram här. Med
Hammarbyleden har man emellertid öppnat en bekväm led till
Mälarbäckenet och möjliggjort för större fartyg att utan
svårigheter komma in i Mälaren. Härjämte har Södertälje
kanal tillkommit, vilken därjämte liar den fördelen, att
vägen till Stockholm kunnat förkortas med 2,5 à 3
timmar. Mälaren står sålunda snart i god direkt förbindelse
med Saltsjön. Riddarfjärdens stränder, Norr och Söder
Mälarstrand ligga förträffligt till för sjöfarten. Norr
Mälarstrand har goda gatuförbindelser med staden och
god möjlighet att erhålla järnvägsförbindelse till
Tomteboda. Det ligger idealiskt för en hamnanläggning och
passar för sådan trafik, som kommer med gods, som skall
fördelas över staden eller de omgivningar, som finnas
kring staden. Detsamma är förhållandet med Söder
Mälarstrand. Man får alltså icke anlägga en bro vid
Smedsudden, som hindrar en sådan utveckling. 26 m
fri höjd passar för båtar med 5 à 6 meters djupgående,
som kunna komma att söka sig in här.

Det är föreslaget, att trafikleden skulle utformas
genom en pristävlan. Om denna utlyses i vår och man
beräknar att erhålla resultatet till nyåret, torde efter
utarbetande av definitivt förslag och infordrande av anbud
arbetet kunna påbörjas under senare delen av år 1930
och kunna slutföras till år 1935. Tidigast.

OLIKA SLAG AV IS.

Av bergmästare Th. dahlblom.

Två väteatomer och en syreatom bilda molekyl, och
dylika molekyler, fritt rörliga, bilda vatten eller vattenånga.
Vid låg temperatur upphör den fria rörligheten. De olika
atomerna anordna sig till kristallbyggnad. Experimentellt
har utrönts, att atomerna kunna anordna sig på olika sätt
och bilda olika slag av is.

Tammann1 utrönte jämviktsläget mellan tryck och
temperatur — den temperatur under 0°, vid vilken is smälter vid
olika tryck, eller det tryck, som kräves för att hindra vatten
att frysa, dvs. isens sprängkraft —■ och konstaterade därvid

1 Annalen der Physik 1424, 1900 och Z. für Phys. Chemie
609, 1910.

utom den vanliga isen, som benämnes is I, två andra slag,
is II och is III.

Såsom nollpunkt för angivande av temperatur har man
såsom bekant tagit smälttemperaturen för is I vid
atmosfär-tryck. Vid ökat tryck nedgår smälttemp. efter linjen AB
i vidstående diagram, i början med 135 kg/cm2 per grad,
sedan något fortare, så att den är

vid 675 kg/cm2 ................ — 5,53°

859 „ ................ — 7,40°

1 099 ..........• ....... — 9,75°

1141 ...................-—10,42°

1 353 „ ............... • —12,74 °

1 597 „ ................ —15,86°

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free