- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
55

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 febr. 1928

rande strömmade genom bottenutskoven. Det lyckades
och nu kunde äntligen länspumpningen nedom och under
dammen börja. Det visade sig då (fig. 2) att urspolningen
nedgått till 3 m djup under dammens nedströmskant
och sträckte sig nära nog utefter dammens hela längd —
endast landfästet och anslutningen till kraftstationen
var orubbad — och hade gått ända till 9 m djupt in
under dammen, endast 4,5 m återstode fram till
vatten-sidan. Då därtill kom att dammkroppen på många

Fig. 3. Vattenframsläppning genom bottenutskoven. Sprängsten nedtippas
till skydd mot fortsatt underskärning.

ställen var söndersprucken, till följe dålig betong ocli
dåligt utförda gjutfogar (fig. 4. 5 och 6) — stora
betongstycken hade redan nedramlat och andra hotade att
följa samma väg — var det förenat med verklig
livsfara att tränga in under byggnadsverket. Att utifrån
eller uppifrån söka fylla ut tomrummet medelst flytande
betong lät sig icke göras, enär tätning å nedströmssida^
icke kunde åstadkommas. Bästa sättet var att söka
komma inunder och mura ut håligheten, vilket också
skedde. För att i möjligaste mån säkerställa sig såväl
mot vattnets genombrott från uppströmssidan som mot
ras från betongdammen utmurades tomrummet allt efter

Fig. 4. Dammens luftsida mitt under utskovet närmast kraltstationen.

som man trängde fram, dels utmed dammens
uppströmssida, och dels utmed nedströmssidan, varvid på så sätt
bildades en längsgående tunnel av ca 2 m bredd under
dammen. Då denna murning, som utfördes av
sprängsten i cementbruk — stenens storlek var ej större än att
en man kunde hantera den — hunnit till bortre änden
av dammen börjades återtåget då ävenledes tunneln
igenmurades. För arbetenas utförande anlades en liten
spårväg under dammen å vilken forslades sten,
cementbruk, verktyg m. m. och elektrisk belysning
installerades. Sedan murningsarbetet var fullbordat borrades

55

grova hål genom dammens luftsida till det utmurade
partiet, vari tunn cementvälling nedpressades för att
ut-fj Ila eventuella håligheter mellan dammens undersida
och stenmurningen samt för att fylla sprickorna i
betongen.

Efter 6 veckors arbete dag och natt var
reparationsarbetet å själva dammen fullbordat. Under de gångna
17 åren har dammen stått sig utmärkt.

Den stenfyllnad nedanför dammen, som. enligt vad

Fig. 5 [Inder dammen.

ovan sagts, ditförts för att förhindra fortsatt urskärning,
avjämnades, varefter betong och tjockt cementbruk
ifylldes i översta lagrens fogar och håligheter.

Någon stenfyllnad under förutvarande plankbotten
fanns troligen icke. i varje fall var den bortspolad och
därför måste vi ditföra en massa stor sten. Ovanpå
denna sten är icke plankbotten utlagd.

Dessa reparations- och förstärkningsarbeten — med
undantag av de ovannämnda trärännorna — jämte
ombyggnadsarbetena vid fabrikerna utfördes 1910 av
bolaget i egen regie under ledning av dåvarand"
platschefen disponent Alfred Bywall med biträde av
författaren som arbetschef.

NOTISER

Svenska teknologföreningens avdelning för Väg- och
vattenbyggnadskonst höll måndagen den 26 mars ordinarie
sammanträde å föreningens lokal under ordförandeskap av
kapten Mauritz Serrander.

Efter justering av protokollet från föregående sammanträde
invaldes i avdelningen direktör Kristoffer Huldt och
direktör Sigurd Nauckhoff, Stockholm, samt civilingenjör Otto
F. Mannerstråle, Köpenhamn, och ingenjör Erik Schéle,
Lidingön.

Ordföranden meddelade, att avdelningens styrelse tillsatt
en kommitté med uppdrag att dels söka formulera de
principer, på vilka ett sunt förhållande mellan byggherren, den
konsulterande ingenjören och entreprenören lämpligen bör
grundas, samt dels taga under närmare övervägande på
vilket sätt teknologföreningen lämpligen skulle kunna verka
för ett allmänt tillämpande av dessa principer. Till
ledamöter i kommittén hade styrelsen utsett kapten Mauritz
Serrander, sammankallande, civilingenjör Hans Krogh,
major Ernst Lindh samt civilingenjörerna A. Frey
Samsioe och Paul Wretlind.

Härefter höll civilingenjör Gottfried Bero ett med
talrika ljusbilder illustrerat föredrag benämnt
"Vattenkraft-telenik i Bortre Indien". Talaren skildrade till en början de
säregna tropiska förhållandena på Malackahalvön, där i
sultanatet Perak ett större kraftföretag igångsatts enligt
förslag och ritningar av Vattenbyggnadsbyrån i Stockholm

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free