- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
64

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64

TEKNISK TIDSKRIFT

26 maj 1928

■’jTiycJr/edn.HIIstaden, ^JOO
""j| fi//opplör spol/afteg

[-’Jam/ings-brunn-]

{+’Jam/ings-
brunn+}

■Tryckkdn. fhPrästberga, <j>300

Renvatten/edninj,tf>300 y

ndhvtf reservoar; 4

Eff.rymd,t20m3 \



t-Luftore och reo/rtionsbassäna 2st à Z5’/,

m &

Fig. 5. Vattenverket vid Källby. Översiktsplan.

Vid
Malmö

hydrologisk undersökning för utvidgning av
vattenledning beräknades Aina rpsf lo dens
kapacitet vid Uppåkra uppgå till c:a 420 1/s. Härav beräknas
i Malmö stads vattentäkt vid Torreberga kunna uttagas
c:a 280 1/s. För Lunds stads och övriga samhällens
räkning, vilka erhålla sitt va tten ur Alnarp sf lo den, står
sålunda en vattenmängd av c:a 140 1/s till disposition. I
vattentäkten vid Prästberga beräknas c:a 70 1/s kunna
uttagas.

Beträffande Alnarpsrännans uppkomst äro meningarna
divergerande. En del forskare hålla före, att rännan
under tertiärperioden eroderats av en mäktig flod,
utgörande avlopp för Östersjön, som då var en insjö. Andra
åter anse, att rännan utgör en dalsänka, som genom
veckning eller veckning och förkastning i förening
uppstått i det yngsta kritkalkberget.

Avjärningsverket vid Källby visade sig icke med god
ekonomi kunna behandla även vattnet från Prästberga.
Den efter varje spolning remanenta ockramängden i
makadam- och filterbäddarna tillväxte så snabbt, att
omläggning blev nödvändig redan efter 10 månaders drift.
Spolvattenmängdeii uppgick under denna tid till c:a
10 % av den renade vattenmängden. Kapaciteten hos
reningsverket kunde tidvis nedgå så mycket, att
obehandlat vatten måste insläppas i rörnätet, vilket snabbt
visade sig medföra ockrautfällning i ledningarna.

Det blev därigenom tydligt, att avjärningsverket vid
Källby måste utvidgas.

I syfte att tillgodogöra de gångna årens erfarenheter
inom vattenreningstekniken påbörjades år 1922 en
omfattande tekniskt-ekonomisk jämförelse mellan olika
avjärningssystem, vilken gav till resultat att det nya
avjärningsverket borde utföras såsom en modern
snabb-filteranläggning.

Förslaget till det nya avjärningsverket förelåg färdigt
hosten 1924. 1 januari 1925 påbörjades byggnadsarbetet,
och redan i augusti samma år kunde den nya
anläggningen börja tagas i bruk. En översiktsplan av
densamma visas av fig. 5 och en exteriör av det utvidgade
Källbyverket av fig. 6.

Det gamla avjärningsverket har omändrats för
förbehandling av vattnet innan det insläppes i snabbfiltren.
Troligen kommer det vid tilltagande belastning av den

nya anläggningen att visa sig, att
förbehandlingen icke blir tillräckligt effektiv,
och plats har därför reserverats för
utbyggnad av ytterligare ett aggregat för
vattnets förbehandling av samma storlek
som de föregående. Varje aggregat
kommer sålunda, då anläggningen är fullt
utnyttjad. att belastas med 25 1/s.

Snabbfilteranläggningen är uppdelad på
3 aggregat, vart och ett med en kapacitet
av 25 1/s vid en filterhastighet av 5 m/tim.
eller 120 m/d. Spolvattenmängden utgör
200 1/s, varvid spolhastigheten uppgår till
10 mm/s.

Från snabbfiltren ledes det rena
vattnet till en renvattenreservoar, vars
huvudsakliga uppgift är att innehålla den för
spolning av snabbfiltren erforderliga
vattenmängden.

I samband med utförandet av det nya
avjärningsverket utvidgades och
moderniserades jämväl pumpstationen vid
Källby. Spolvattenpumpen för snabbfiltren
installerades i densamma (fig. 7).

Från vattentäkterna vid Källby och
Prästberga uppfordras vattnet till
luffarna. Varje luftare består av en ställning av vinkeljärn
och plattjärn, på vilken är uppställd en fördelningslåda
av förtent kopparplåt med perforerad botten.
Fördel-ningslådans höjd över vattenytan i reaktionsbassängen
är 2,85 m.

Reaktionsbassängerna under luftarna hava en area av
10,5 m2 och ett vattendjup av 3,4 m. Vattnet passerar
genom dem i riktning uppifrån och nedåt. På
reaktionsbassängens botten är utbrett ett 0,5 m högt lager av
makadam med 25—50 mm kornstorlek. Erfarenheten
har visat, att finare makadam eller högre makadamlager
icke kunna användas, om effektiv utspolning skall kunna
ernås.

Från reaktionsbassängerna inkommer vattnet i
förfiltren, genom vilka det passerar i riktning nedifrån och
uppåt. Varje förfilter har en area av 30 m2 och ott
vattendjup av 3,2 m. På bottnen är utbrett ett 1,5 m
högt lager av makadam med 25—50 mm kornstorlek.
Även här har det visat sig, att finare material med
hänsyn till effektiv spolrensning icke bör användas.

Vattnets totala uppehållstid i reaktionsbassängerna
och förfiltren utgör vid full kapacitet c:a 1,5 timme.
Järnhalten nedgår härunder med c:a 50 %, medan

Fig. 6. Vattenverket vid Källby. Den nya snabbiilterbyggnaden i förgrunden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free