- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
68

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Plats för provtagning. Järnhalt. Manganhalt.

mg/1 mg/1

Inloppet till luftarna .............. 3,5 0,24

„ förfiltren ............ 2,8 0,22

„ „ snabbfiltren .......... 1,7 0,17

Skibordskammaren ................ 0,010 0,003

Ren vattenreservoaren .......... c:a 0.005 0,001

NÅGRA EXEMPEL PÅ ANVÄNDANDE AV ARBETSMASKINER
VID ETT VATTENBYGGNADSFÖRETAG.

Det gäller numera även vid ett byggnadsföretag att
över allt, där så är möjligt, införa arbetsbesparande
maskiner. Lika långt som inom den massproducerande
industrien kan man självfallet ej gå. men många
tillfällen finnas på ett bygge, när man, genom att införa
en lämplig maskin, kan minska arbetsstyrkan och à-priset
— och samtidigt öka ackordsförtjänsten. Ty skall man
få ekonomiskt utbyte av sin maskin, då skall folket, som
sköter densamma och som à priori är misstroget mot
nya påfund, ävenledes hava ekonomiskt utbyte av
maskinen genom en högre ackordsförtjänst, annars blir
maskinen en fiende i st. f. en hjälp.

Tyvärr är det ju ofta så, speciellt vid ett
vattenbyggnadsföretag, att arbetet går på rus. När det väl kommit
igång, är det våldsamt bråttom, åtminstone till nästa
vårflod. Denna omständighet gör, att den byggande
ingenjören i regel ej har tid att sätta sig att fundera ut nya

Fig. i.

arbetsförfaranden eller experimentera med dessa, han
har händerna fulla med att hålla arbetet igång efter
gamla beprövade metoder.

Publicerandet av några utförda experiment kan därför
måhända hava ett visst värde, då en del av dem
säkerligen med fördel kan.användas på andra platser. Dessa
metoder hava tillämpats vid arbeten för Vänjansjöns
reglering som utförts av Dalälvens regleringsförening.

De huvudsakliga arbetena hava varit:
sprängning av en sänkningskanal om c:a 20 000 m3 berg,
gjutning av en betongdamm om c:a 1 000 m3, omfattande
fångdammsbvggna der.

Massorna i sänkningskanalen transporterades på
de-cauvillespår i kanalbottnen till mitt för respektive tippar.

En av dessa tippar kunde på grund av gynnsamma
lokala förhållanden placeras omedelbart intill kanalen,
vilket möjliggjorde att massorna kunde lyftas direkt in
på sin plats, utan spårtransport uppe på tippen. För
lyftningen användes en vanlig derrichkran, mtd 20 m
bom, placerad på en hög kista c:a 15 m från kanalmitten.

För att kunna utnyttja denna naturliga fördel, försågs
kranen med följande självtippanordning.

En wire fästes i bommen nära nocken. Wirén delades
nedtill i två wires i ändarna försedda med hakar som
passade till öglor pånitade på tippvagnskorgarnas
långsidor nära bottnen och gavlarna.

Korgen upphängdes i en grimma vars utseende
framgår av fig. 1. (Kroken under balken användes för
kätt-lyft).

Proceduren för tippning var följande. Sedan den
lastade korgen körts fram inom kranens räckvidd,
häktades korgen på vanligt sätt och lyftes upp till
kran-signalisten. Tippwiren, som ej nådde ned till korgen,
då denna var nedfirad i schaktet, hängde härvid löst.
Signalisten, som i alla fall behövdes för krankörningen,
var placerad så, att han bekvämt nådde korgens botten,
då hönset var i nock och armen nära horisontell. Då
korgen körts upp till signalisten, häktade denne fast
tippwiren, som härvid hängde slak. Korgen kördes därpå,
med bomwire och svängwire, till den plats, där den skulle
tömmas, varefter den bragtes till tippning genom att
hönset firades, till dess tippwiren sträcktes och vände
på korgen (se fig. 1). Sedan tippen gått, vändes korgen
rätt genom hissning på hönset, varefter den, via
signalisten, som häktade bort tippwiren, sändes ned till
schaktet.

Utgjordes lyftet av kättknot i st. f. en korg. häktades
tippwiren i den krok om egen part som höll ihop
kätt-slingan. Genom att strama på tippwiren bragtes kroken
att sladda uppåt, slingan förstorades, och stenen föll ur.

Med ovan beskrivna anordning, och två uppställningar
på derrichkranen, tippade vi ut c:a 7 400 m3 berg (mätt
i sektion). Vinsten av anordningen framgår av följande
siffror.

Då schaktet låg inom derrichkranens räckvidd, bestod
bergskiftet av 6 man, inkl. kranköraren men exkl.
signalisten samt då transport av massorna skedde i kanalen
av 8 man. Om självtipp ej begagnats, hade vi i bägge
fallen fått hålla 2 man på tippen utöver de nu nämnda,
vilket utgör en utökning av det lag som arbetade på
bergackordet med 25 resp. 20 %.

Kanalens bottenbredd var 6,0 m, och djupet varierade

För projekteringen av det nya avjärningsverket vid
Källby har liksom tidigare för anläggningarna vid
Käll-by och Prästberga anlitats Vattenbyggnadsbyrån,
Stockholm. Snabbfilterbyggnadens arkitekt har varit Olof
Hult. Entreprenör har varit firman Joh. Malm & Co.,
Lund. Anläggningskostnaden uppgår till c:a 130 000 kr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free