Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
TEKNISK TID SKRIFT
28 juli 1928
Fig. 4. Modernt skakverk för sandsiktning. Fig. 6. Sugapparat för rengöring av berg.
(for/önges v/d
behov med 5lang
Då det skulle bliva synnerligen dyrt att utföra detta
arbete för hand, inköpte vi för ändamålet en dylik
luftborrmaskin, sedan jag erfarit att Stockholms stads
hamnstyrelse med framgång använt dylika. För att
underlätta borrmaskinens hanterande, upphängdes den i en
svagdrickskagge som flottör. Borrmaskinen monterades
med pistolhandgrepp för att göra den lätt att sköta för
dykaren. Då en maskin som går runt tydligen borde
kunna draga mutter, skaffade vi oss hylsnycklar till
maskinen och drogo alla muttrar på bultarna med
maskin, vilket också betydde en stor besparing i tid och
pengar.
Ett annat undervattensarbete vi ställdes inför, var
kapandet av 250 lm 3" spontplank under vattenytan.
Problemet löstes genom att använda en pneumatisk såg
(typ Atlas Diesel B. R.-4) med 11" sågklinga, som
dykaren skötte under vattnet. Efter en del experimenterande
fingo vi den att fungera utmärkt (se fig. 5).
För att återgå till övervattensarbeten så hava vi
experimenterat med en del hemmagjorda maskiner drivna
med tryckluft, av vilka jag vill nämna några.
En sandsikt för siktning av sanden till vissa
special-gjutningar gjorde vi genom att låta en bergborrmaskin
av liggartyp, självspännare, slå på en sandsikt hopspikad
av grovt virke. Maskinen slog på siktens ena gavel,
den andra gaveln var spänd mot ett grovt fjäderstål.
Sikten lagrades på tvenne rörstumpar och lutades något,
varigenom det grova materialet bragtes i vandring på
sikten och föll ut genom ett hål i dess ena ände. Maskinens
utseende framgår av fig. 4, den kostade c:a 100 kr. och
gjorde, skött av en man, samma arbete som 6 man
skulle hava gjort om de siktat för hand.
Ett annat försök vi gjorde, var att ersätta
formknacka-rens klubba vid betonggjutningarna med en
tryckluftmaskin. Jag utgick härvid från att
dels borde korta, täta slag från en maskin vara bättre
än långa klubbslag med långt mellanrum,
dels är formknackning för hand så tråkigt och
tröttsamt, att den pojke eller gubbe som utför densamma
alltid kan misstänkas vilja "maska".
gjutningen, dels för spolningen av formarna. Problemet
lostes genom att montera en tryckluftklocka om 1 m3 i
dammschaktet. Klockan kunde fyllas med självtryck
genom en 2" ledning. Sedan klockan vattenfyllts, stäng-
des fyllningsledningen och tryckluft påsläpptes i
klockans övre ände. Vattnet, som nu stod under 7 atm., dvs.
70 m vattentryck, uttogs i klockans nedre ände och gav
en utmärkt skarp spolstråle. Med spolning från ett rör
räckte vattnet i klockan 8—9 min., återfyllning tog c:a
1 min. Luftåtgången var således ungefär 0,1 m3/min.
dvs. minimal. Tryckklockan var monterad intill en
länspump, och dess kranar sköttes av pumparpojken, varför
anordningens skötsel ej drog några extra kostnader.
Detta tryckvatten fick även en annan användning. Vi
hade experimenterat med en ejektor (se fig. 6) driven
med tryckluft för att suga ur det vatten som samlats i
skrevor i berget under rengöringen före gjutning, detta
Fig. 5. Dykare med pneumatisk såg.
Vi gjorde försöket med en s. k. kilborrmaskin, (typ
Atlas Diesel K. R.-5) som vi hade ledig, men försöket
slog ej väl ut. Maskinen var för tung att hantera och
slog så kraftigt, att vi ej fingo klubban att hålla. En
mindre maskin av pistoltyp torde passa bättre för
ändamålet.
Ett annat experiment som utfördes blev däremot
synnerligen lyckat. Problemet var att få en vattenledning
med högt tryck, dels för rengöring av berget för betong-
för att slippa den tidsödande rengöringen med skopor.
Apparaten fungerade, men inte med någon vidare "fräs"
tills en dag tryckvatten i st. f. tryckluft inkopplades av
misstag, då effekten på apparaten steg till den dubbla.
Den som läser denna uppsats gör måhända den
reflexionen, att vi egentligen blott tycks hava laborerat med
tryckluftmaskiner, och att tryckluft är en oekonomisk
krafttransmission vis à vis elektrisk ström. Detta är
visserligen sant, men den kraftförlust som trycklufttrans-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
