Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 sEpt. 1928 VÄG- OCH VATTEN BYGGNADSKONST 75
nfböjda dammen
■M3om
%e6mm
Z&imrn
ß.2om
&,°>2mm
9.i5m’
},osm".
9,36mm
t" Obs. •■ De visode
utböjningarna äro medeifai av fre
Försök vid fy i id reserwir.
Utböjningarna äro
angivna /mm.
Skaia för utböjningarna
0 5 lomm
U u U u ü
Utböjning av dammens
mitt.
Fig. 4. Dammens utböjning, visad isometriskt å den vertikala ytan, sedd mot strömmen.
vTstigation". De därvid beräknade spänningarna
publicerades i "Engineering News Record" vol. 94, 14 maj
1925. För jämförelses skull återgivas å fig. 7 (b) valvets
beräknade spänningar å höjden 9,15 m.
Spänningarna beräknade enligt cylinderformeln för
fullt vattentryck å höjden 9,15 m uppgingo till 45,7 kg/cm2
jämnt fördelat tryck såväl vid valvens mitt som vid
anfangen. De å fig. 7 (b) visade spänningarna i dammens
nedströmsyta å höjden 9,15 m äro de totala spänningarna
och inkludera sålunda såväl spänningarna på grund av
normaltryck som på grund av valvbågens förkortning
tillföljd av normaltrycket. De 3 kurvorna å fig. 7 (c)
återgiva endast böjningsspänningarna. Dessa kurvor äro
baserade på spänningar bestämda enligt 3 oberoende
metoder nämligen:
1) På grundval av skillnaden i specifik längdändring
i uppströmsytan och nedströmsytan enligt de elektriska
längdändringsmätarna.
2) Genom dubbel differentiering av utböjningarna på
denna höjd bestämda med tillhjälp av klinometern.
3) På grundval av avläsningar gjorda med tillhjälp av
radiemätaren, med vilket instrument pilhöjden av en 1 m
lång båge av dammen uppmättes. Förändringen av
pilhöjden är proportionell mot specifika krökningen vid
böjning, och genom förändringarna av pilhöjden för
båg-elementen hava specifika formförändringarna bestämts.
Genom multiplicering av
längd-ändringarna per längdenhet med
elasticitetsmodulen (för
försöksdammen E = 253 000 kg/cm2)
får man spänningarna i
betongen, och dessa hava återgivits å
fig. 7 (c). Kurvorna å fig. 7 (c)
återgiva med andra ord de
böjningsspänningar i valvbågen på
höjden 9,15 m, vilka uppstå på
grund av bågens förkortning
under förutsättning av att
temperaturen i betongen förblev
konstant under försöket, vilket den
i själva verket nästan gjorde.
Bestämningen av specifika
formförändringar och spänningar med
tillhjälp av dessa 3 metoder visa
en överraskande nära
överensstämmelse, möjligen med
undantag för mätningarna med
radiemätaren. Den tjocka linjen å
fig. 7 (c) har upp dragits såsom det sannolikaste
värdet på böjningsspänningarna bestämda enligt de 3
metoderna.
Såsom var att vänta förekommo vissa individuella
variationer från punkt till punkt i de spänningar, som
bestämts med tillhjälp av någon av de 3 metoderna. Det
är ovisst i vilken grad dessa oregelbundenheter bero på
misstag i observationerna eller på bristande homogenitet
1 betongen i valvringen. Med hänsyn till att
oregelbundenheterna vanligen förekomma i grupper av 3 eller flera
punkter, synes man kunna förmoda, att de till betydande
del bero på den sistnämnda orsaken.
Enär kurvorna å fig. 7 (b) återgiva summan av
böjnings- och normalspänningar och kurvorna å fig. 7 (c)
endast böjningsspänningarna, utgör skilladen mellan de
2 kurvorna spänningen på grund av normaltryck i
valvringen. Denna spänning visas å fig. 7 (b), varav
framgår, att normaltrycket var nästan jämnt fördelat
genom hela valvet på denna höjd utom i anfangens
omedelbara närhet. Vid valvanalyser visar det sig vanligen
lämpligt att behandla var för sig spänningarna på grund
av normaltryck och de spänningar, som uppstå genom
valvringens sammandragning på grund av normaltrycket.
De totala valvspänningarna erhållas därvid genom en
algebraisk summering av dessa spänningar. Man kan
visa, att sammandragningen av valvringen på grund av
Fig. 5. öppningen av den
horisontala sprickan mellan
betongen och berget.
o oj 0.2 ai a4 asmm
Vidgning å nivån Mom
oi o.i 0.3 04 aso06 07 as avm/n
Vidgning ånivån /o.om
Fig. 6. Vidgning av öppningen mellan bergväggarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
