- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
81

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23 juni 1928
där

22 sEpt. 1928 VÄG- OCH VATTEN BYGGNADSKONST

81

^2,2 h E

cp2 — — OCh S2 =
s2

a

s 1

2 a

o i och - = a2
i s2

så bliva

Bx sin cti — ß2 eos a2

e eos aj

— • sin a, sin a2 -(- eos at eos a2

S2

eller

tg ay tg a2

= f?ivÆ = _L
si V ^ \/ft

där /c har samma betydelse som i det föregående.
Är kritiska belastningen

så blir

samt

varav

ocli

Pt;r = (se ekv. 14)

v/4

, _ v A Và/ A
’ l - V - V T,

. //, ff T ^

V fh- *

«1

«2 =

7t_a . j h
h

K (l — 2 a)

2 fi I

Insättas dessa värden i ekv. 19 erhålles med - = u0

i

(20)

•[iTs]x*^-*]

Den minsta roten till denna transcendenta ekvation
ger den sökta reduktionskoefficienten.

l

S/k

Vi kunna nu exakt beräkna värdet å fi för olika u0
och k. För exempelvis

s2 " P
Integrationskonstanterna bestämmas så att i punkt B
Vx = Vi och

y’i = — y\;

Betecknas

l

1

1

blir = 0,8380 och fi — i ,0924

fi’

/i-

= 0,7106 och fi = 1,1863

[18)

By eos ai — 1 B.i sin oc2 = e sin a,

«2 * >
I)et kritiska värdet för belastningen P uppnås när
nämnaredeterminanten för ekv. 18 blir = 0, således

(19)

k = 0,5 vid u0 = -■=
i 4

samt för

•j a 1

k — 0.5 vid u0 = –=-—
I 3

Skillnaden mellan andra approximationens värde å

—= enligt tab. 1 och 2 och exakta värdet blir sålunda


högst

för u0= \ och k = 0,5 : 3,4 %
samt för u0 = -J- och k = 0,5 : 2,9 %
Ovanstående approximativa metod ger således, om
andra approximationen användes, tillräckligt noggranna
resultat för praktiskt bruk.

För andra värden å u„ än 1 och -J-, för vilka tabellerna
1 och 2 beräknats, kan a bestämmas genom inter- eller
extrapolation.

Exempel.

En stång av l-sektion, bestående av 4 vinkeljärn
100 X 200 X 14 och en livplåt 500 X 12, har en längd av
8 meter. Stångens tillåtna belastning vid 4-faldig
säkerhet enligt Tetmajer är 116 ton, då 4 = =86,5 och

l 9,26

stångens area — 220,1 cm2.
Stången förstärkes på tvenne sätt:

1) med två flänsplåtar 420 X 14, som pånitas å stångens
hela längd. Tröghetsradien ökas till i — 10,5, arean till
337,7 cm2 och den tillåtna belastningen till 188,5 ton.

2) med två flänsplåtar 420 X 16, som pånitas å endast
hälften av stångens längd. Förhållandet mellan
tröghetsmomenten lt och /2 (beteckningar se fig. 1) blir

k = 0,485

Ur tabell 1 följer genom extrapolation
fi —1,080
fil — 8,64

É = 864 = 82
i 10,5

Då arean i detta fall är 354,5 cm2 blir den tillåtna
belastningen

P — 354,5 X 0,538 = 191 ton
sålunda något större än i föregående fall. Genom
användning av variabel sektion uppnås i det ovan
genomräknade exemplet en viktsbesparing för stången i sin
helhet av ca. 13 % och en kostnadsbesparing med för
närvarande gällande priser av ca. 16 %.

KLARÄLVSBROAR I KARLSTAD.

FÖRSLAG TILL OMBYGGNAD AV DEN VÄSTRA.
Av teknologerna PERCY THAM och GEORG WÄSTLUND.

Karlstad omflytes av Klarälvens tvenne utloppsarmar
och ligger till största delen å ett land, som under
tidernas lopp har "bildats genom älvens transport av eroderat
material. Genom tvenne vägbroar och tvenne
järnvägsbroar är den omflutna staden förbunden med det
kringliggande landet. I detta sammanhang avhandlas endast
vägbroarna.

Östra bron är av granit och- känd såsom den längsta
stenbron i Sverige, fogad av sten till sten utan något
bindemedel. Genom en för några år sedan företagen

grundförstärkning är brons bestånd säkrat för en lång
tid, som kan utökas till århundraden genom
murbruks-utfyllning i pelarnas och valvens samt den övriga
sten-överbyggnadens öppna murfogar. Bron med sina
monumentala former — förmodligen härrörande från
Adelcrantz — hör till det förnämsta, som kan uppletas inom
svensk stenbroarkitektur.

Västra bron är även den ett vackert brobyggnadsverk.
Brobyggnadskonst har således gamla traditioner i
Karlstad, och ett av dess verk nämnes t. o. m. av Fröding näst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free