Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
TEKNISK TID SKRIFT
28 juli 1928
genom hjulets rörelse uppåt, under det att Pv samtidigt
minskas i den mån hjulet och dess luftring rör sig uppåt
från vägbanan. Kraftändringarna bliva de omvända vid
hjulets rörelse nedåt.
Genom provning av en 6" vanlig luftring, över vilken
provning Statens provningsanstalt ställt till förfogande
det i fig. 1 uppritade diagrammet häröver, P„-linjen,
liar utrönts, att hjultrycket inom vida gränser växer
proportionellt med ringens sammantryckning, vilket
förhållande även är känt genom tidigare undersökningar.
Diagrammet för förhållandet mellan hjultryck och
sammantryckning visar nämligen inom dessa gränser en rät
linje. Endast vid hjultryck nära noll upphör
propor-tionaliteten och visar diagrammet, att hoptryckningen
där är större för samma tillväxt i hjultryck P,c än vad
den räta linjen angiver.
Under förutsättning av vanlig elliptisk vagnsfjäder
bliver även dess sammantryckning direkt proportionell med
den sammantryckande kraften Pf, vilket åskådliggöres av
den räta /Vlinjen i fig. 1.
Storleken av resultanten av dessa krafter ärPr = Pv —Pf
och ändras Pr liksom Pt och Pf rätlinigt, dvs. hjulets
massa åverkas av en kraft Pr, som inom vissa gränser
ändras proportionellt med hjulets avstånd x från
jämviktsläget, vilket åskådliggöres genom de lodrätt
streckade ytorna i fig. 1. Om en kropp under inverkan av
en sådan rätlinigt varierande kraft Pr kommer i
svängning, gäller för dessa svängningar följande likhet:
-v
im
k
däri: T — tiden för en hel svängning.
m = den svängande kroppens (hjulets) massa.
p
k — — = förhållandet mellan kraften Pr och
x
tyngdpunktens avstånd x från
jämviktsläget, där Pr= O och x = o.
p
Förhållandet — är enligt vad ovan är anfört inom
x
vissa gränser rätlinigt, varför k är en konstant
sammansatt av en motsvarande konstant k2 för en bestämd
luftring, pumpad till bestämt tryck, och av en konstant kj,
för en bestämd vagnsfjäder, och kunna dessa konstanter
benämnas fjädringskonstanter.
Pr =z kx — kxx + k2x och således k = kx -f- k2.
Betecknas våglängden i vägkorrugeringen L
och bilhastigheten V
så är våglängden L — T • V = 2n • V
V
m
h
k o
/^/u/c?/ ror 5/g siec/o/ /Y/j/feZ rör 5/g opp of ,
2ö /77/7-> ffoc/r/syg.
Fig. 1.
Sifferexempel.
JVlinje för 6" luftring, 5 atm. Fjädring 1,4 mm pr 100
kg. P/-linje för elliptisk stålfjäder. Fjädring 12 mm pr
100 kg. P„ = Pf = 500 kg vid jämvikt = hjultryck vid
vila.
Hjulets vikt G — 95 kg, massa m
Hjul tryck vid vila P
95
9^81
500 kg.
p
Fjädringskonstanten k = — är enligt anteckningar å
x
diagrammet sammansatt av
Vagnsfjäderns ån =
0,012
Luftringens k2 — =71 500
— 8 350 kg pr m.
eller tillsammans k =
Tiden för en hel svängning
80 000
T = 2 ,
9,7
0,069 sekunder
T = 2;
V/« . r
k V 80 000
Vid en hastighet av 40 km i timmen, motsvarande 11
meter i sekunden, rör sig bilen på tiden T 0,069 • 11 = 0,76
meter.
Avståndet mellan hjulens maximitryck mot vägen
skulle således bliva 76 centimeter, och ett billijul skulle
under ovan angivna förhållanden åstadkomma en
vågbildning i vägbanan med 76 centimeters våglängd.
För jämförelse kan det vara av värde att här lämna
en beräkning av svängningstiden hos vagnskorgen,
varvid beräkningen genomföres för en mot ett hjultryck
svarande del av vagnen.
Vagnsdelens vikt = ett hjultryck vid stillastående
vagn 500 kg minus en hjulvikt 95 kg således = 405 kg.
405
Massan m — –––- =41,4
9,81
Vagnsfjäderns fjäderkonstant k1 = 8 350 kg pr m.
Tiden för en hel svängning är:
41,4
- = 0,44 sekunder.
oOU
Om bilens hastighet liksom förut är 40 kilometer i
timmen, motsvarande 11 meter i sekunden, rör sig bilen
på tiden T 0,44 • 11 = 4,84 meter. Våglängden, som
motsvarar vagnskorgens svängningar, 4,84 meter, är således
4 84
’ = 6,4 gånger den våglängd, som motsvarar hjulets
0,76
svängningar.
Förhållandet mellan svängningstiderna är tydligen
detsamma = 6,4.
Dessa sifferexempel motsvara vanligen förekommande
svängningsmassor och fjäderkrafter, vårföre man av
desamma torde kunna draga den slutsatsen, att samverkan
mellan maximitryck från hjulets svängningar och från
vagnskorgens endast äger rum vid omkring var sjätte
svängning hos hjulet, och då den uppmätta
periodiciteten hos vågbildningen på våra vägar sammanfaller med
periodiciteten hos hjulets svängningar vid vanligen
förekommande bilar, torde man därav även kunna draga den
slutsatsen, att vågbildningen orsakas av hjulens
svängningar men ej av vagnskorgens.
Vidare skulle man av beräkningen angående
vagnskorgens svägningar kunna draga den slutsatsen, att de
långa vågorna i äldre tiders landsvägar förorsakats av
svängningar i de då brukliga hästfordonens vagnskorgar.
Dessa fordons hjul kunde nämligen i avsaknad av
elastiska ringar ej i likhet med bilhjulen komma i
regelbundna, svängningar.
Enligt ovanstående beräkning av Svängningstid och
våglängd ökas våglängden med ökad bilhastighet v, ökad
hjulvikt och massa m, mjukare hjulring och mjukare
vagnsfjäder, motsvarande minskade värden på
fjädrings-konstanterna k2 och k1: under det att våglängden under
motsatta förhållanden minskas. De i början av beräk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
