- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
88

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

TEKNISK TID SKRIFT

28 juli 1928

Villkoret, för att vågbildning å väg skall uppstå, är
enligt det nyss sagda, dels att bilhjulen vid fart över en
grop eller en upphöjning eller en sten å vägbanan sättes
i svängning, dels att bilhjulens svängningar skola
medföra så kraftiga maximitryck å vägbanan, att vägbanans
elasticitetsgräns överskrides. Vågbildning är därföre att
söka eller befara allestädes, där vägbanans
elasticitetsgräns är låg, vilket för våra makadam- och grusvägar
är å de sträckor, där makadam- eller grusbädden är
svag och där den vilar på ett svagt underlag. Då det
vidare är bekant, att såväl dessa körbanor av grus eller
madakam som deras underlag av mera eller mindre
lerhaltiga jordarter i avseende å sin elasticitet äro i hög
grad beroende av deras fuktighetshalt, så är det vidare
uppenbart, att vågbildningen i första hand skall uppstå
på fuktiga, det vill säga illa dränerade vägsträckor,
vanligen å nära vågräta vägsträckor, där dikningen är
dålig eller saknar gott fall och där djupet till
grundvattenytan är för litet.

Dessa resultat av ovanstående studier synas att döma
av sifferexemplet hava sin fulla motsvarighet uti
verkligheten.

Av utredningen skulle såsom slutresultat framgå, att
för undvikande av vågbildning på vägars körbanor, man
bör söka dels mildra stöttrycken mellan hjul och
vägbana, dels höja vägbanans elasticitetsgräns.

Stötkraften växer med den levande kraften hos de
ofjädrade vagnsdelarna (hjulen), dvs. med hastigheten i
svängningsrörelsen, således med kort svängningstid, stor
fjädringskonstant, kraftiga fjädrar och hårdpumpade
ringar samt med stor ofjädrad vikt av hjul och axlar,
varjämte tryckintensiteten i anliggningsytan växer med
trycket i luftringen. Genom ökade ojämuheter i vägen
ökas svängningarnas amplitud samt den hastighet och
kraft med vilken hjulen stöta mot vägbanan.

För nedbringande av stötkraften och tryckintensiteten
gäller således i avseende å fordonen, att de böra förses
med mjuka vagnsfjädrar, lätta hjul och
lågtrycksluft-ringar.

För samma ändamål gäller i avseende å väghållningen
att giva vägen en jämn och slät yta samt tillräcklig
bärighet inom elasticitetsgränsen.

Den jämna och släta ytan kan endast nås genom ett
gott vägunderhåll.

Tillräcklig bärighet kan nås genom förbättrad
dränering samt genom förstärkning av körbanans bärlager.

Bilarnas förbättring i ovan angiven riktning är av
det allra största intresse även för bilägaren, då bilens
underhållskostnad därigenom minskas och dess livslängd
väsentligt ökas. och det är påtagligt att bilfabrikationen

med klar blick härför hastigt utvecklas i nämnda
önskvärda riktning.

Vägarnas goda underhåll samt deras förstärkning, där
vågbildning visar sig, är av stort intresse utom för
trafikanten även för väghållaren, alldenstund betydande
besparing i underhållet kan vinnas genom sådana svaga
sträckors dränering och förstärkning på sätt ovan
angivits.

Ovan har nu studerats bilhjulens svängningar inom
det område, där de å hjulen verkande krafterna
kontinuerligt variera proportionellt med svängningsrörelserna
och inom detta område äro de matematiska uttrycken
fullgiltiga och exakta. Emellertid förekomma som ovan
är nämnt fjädrar, där fjäderkraften icke är proportionell
med fjädringen utan varierar efter andra lagar. Vidare
förekomma buffertar för mildrande av exceptionella
stot-krafters verkningar. Hjulringarnas sammanpressning
vid ökade tryck kan variera efter andra linjer än den
räta och även här kunna diskontinuiteter förekomma,
om luftringen tryckes platt, så att hjulfelgen berör
vägen. Ofta kan hjulringen under svängningen lämna
vägbanan, varigenom trycket mellan hjul och väg nedgår
till noll och hjulets massa då endast lider inverkan av
kraften från vagnsfjädern. Hjulets rörelser i luften
kunna nu studeras med tillhjälp av den ovan angivna
huvudekvationen för svängningstiden och torde det vara
möjligt att matematiskt studera även det fall, då hjulet
under en del av svängningstiden berör vägen, men under
andra delen rör sig fritt från vägen. Vill man återigen
studera de väsentligt mera svårbehandlade fallen med
krökta och diskontinuerliga linjer för växlingarna i
krafter och lineära fjädringar, torde det vara enklast att
för varje fall upprätta grafiska översikter över
krafternas och fjädringarnas inbördes förhållanden samt i dessa
grafiska översikter eller diagram söka ersätta de sålunda
erhållna oregelbundna linjerna med räta linjer eller
parablar, vilka sedan kunna läggas till grund för en rent
matematisk behandling eller ett passningsförfarande.

Då emellertid genom det ovan anförda frågan om
orsakerna till vågbildningens eller vägkorrugeringens
uppkomst synes vara i huvudsak löst, torde det visserligen
kunna vara av teoretiskt intresse att mera i detalj
fullfölja lösningen av ifrågavarande rörelseproblem, men
torde de praktiska slutsatserna knappast kunna vinna
något på ett dylikt mera detaljerat studium, vilket i sig
självt nog bliver synnerligen invecklat och besvärligt
samt ytterligare försvåras därav, att rörelsen hos hjulet,
ifrån att från början varit en fri svängningsrörelse efter
vågbildningen i vägbanan bliver i vissa delar en av
vågkammarna tvångsstyrd rörelse.

UNDERVATTENSBETONG.

Av kapten HARRY LENANDER.

Författaren har utarbetat en intressant berättelse över
en resa i Förenta staterna för studier av arbetsförfaranden
vid betongarbeten m. m. Att författaren icke blott
redogör för vissa amerikanska arbeten utan även för gängse
uppfattningar hos erkända fackmän och författare på
området förhöjer värdet av berättelsen. Här nedan återges
avsnittet "Undervattensbetong", som även omfattar en
redogörelse för, och en på vid studieresan vunna erfarenheter
grundad kritik av de under förf. ledning utförda
under-vattensgjutningarna för klaffpelaren vid S. J:s bro över
Södertälje kanal.

Red.

Litteraturen om betong är i allmänhet mycket sparsam
på uppgifter angående undervattensbetong, dess
framställning och utförande etc. Den amerikanska
litteraturen bildar inget undantag härutinnan, ehuru dylika
gjut-ningar i Förenta staterna äro mycket vanliga vid
grundläggningar i vatten. I Förenta staterna har man även
fullt förtroende för undervattensbetong, utförd under
sakkunnig ledning.

Det har visat sig vara mycket ekonomiskt och
tidsvin-nande att använda undervattensbetong bl. a. som
botten-platta ("sealing") vid utförandet av fundament. Med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free