Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 sEpt. 1928 VÄG- OCH VATTEN BYGGNADSKONST 93
undervattensbetong ansågs vara att föredraga
framför metoden med rör eller tuber, bl. a. med
hänsyn till svårigheten att hindra betongen att
rusa vid gjutningen.
C. Byggnadsbolaget P. T. Cox & C:o, New
York C. Besök å bolagets kontor i N. Y.;
samtal därstädes med en av chefsingenjörerna samt
studier vid ett av bolagets brobyggnadsarbeten,
nämligen S:t Augustine Bridge, Fia.
Samtalsvis inhämtades, att firman vid
under-va ttensgjutningar vanligen använde rör för
mindre gjutningar och skopor för större fundament
å rel. stora vattendjup, i vilket senare fall man
vanligen använder kasuner el dyl. med många
mellanväggar och liten planarea å varje rum.
Det framhölls svårigheten vid användande av
rör att flytta detta från en avdelning av
kastilien till en annan, då man måste lyfta
detsamma över förekommande mellanväggar, stämpling
el. dyl.
Betongen ansågs bli lika god, vare sig rör
eller skopa användes. Man plägade vid
gjut-ningarna erhålla endast högst ett par tums
betongslam.
Rörets diam. var vanligen 25 cm, dess längd 9 m;
tratten rymde c:a 0,4 kbm betong.
Grundläggningsarbetena för S:t Augustine Bridge
demonstrerades vid besök och studier å platsen av
superintendenten vid bygget, överstelöjtnanten J. D.
Davis.
Vissa detaljer av arbetet visas å fig. 3.
Vattendjupet under 1. v. y. utgjorde c:a 6,7 m. På
bottnen fanns överst ett c:a 2,5 m tjockt sandlager, varunder
förekom lera till stort djup. Grundläggningen utfördes
på följande sätt:
1. Järnspont neddrevs till c:a 9 m djup under bottnen
medelst en å pråm anordnad pålhammare. Man
inspon-tade endast det utrymme, som erfordrades för själva
grundplattan (4,2 m bredd i brons längdriktning).
Järn-spontdelarna drogos upp, sedan grundläggningen för en
pelare utförts, och kunde i regel ånyo användas för andra
bropelare.
2. Muddring med skopa innanför sponten.
3. Grundförstärkning medelst pålning (längd å pålar
c:a 20 m). Pålarna voro av trä och rieddrevos medelst
Fig. 2. Hainpden County Memorial Bridge, Springfield, Mass. Gjutning av
undervattensbetong med skopa.
Fig. 3. St. Augustine Bridge, Fia. Pålhammare å pråm, transportbrygga från land,
ränna med behållare, trattrör för gjutning av undervattensbetong.
pålhammare. Antalet utgjorde 22 st. för varje
pelare-fundament.
4. Gjutning av bottenplatta, bestående av
undervattensbetong ("sealing") med användande av rör (se fig. 3).
Ett rör av järn med c:a 15 cm diam. användes. Betongens
sammansättning var 1:2:4. Betonglagrets tjocklek
utgjorde 4,5 m. Betongen göts på 5 à 6 timmars tid. Det
bildades å ytan ett högst några cm tjockt lager av
cement. — Överstelöjtnant Davis vid bygget, som torde
besitta stor erfarenhet i utförandet av dylika gjutningar,
ansåg att undervattensbetong, gjuten med användande
av trattrör, blev bäst.
5. Uppehåll i grundläggningsarbetet för ifrågavarande
pelare under några dagars tid.
6. Länspumpning innanför sponten. Den verkställdes
vanligen på 20 à 30 minuters tid. Presenningar
användes utvändigt för erhållande av tätning.
7. Avsågning av pålarna och rengöring av betongens
överyta.
8. Gjutning av betong i torrt schakt kring
pål-huvudena ("cap"). Blandningsförhållande 1:2:4.
9. Apterande av järntubsform för betongen
över grundplattan.
10. Gjutning av betong i torrt schakt i
järnformen.
11. Aptering av formar för övervattensdelen
av pelaren.
12. Gjutning av betong för d:o.
13. Borttagande av formar och spont.
För muddrings- och pålningsarbetena m. m.
användes maskinerier, anordnade å träpråmar.
Betongen tillreddes i land vid brofästet å
fastlandssidan och transporterades ut till
fundamentet medelst ett å en transportbro av trä
anordnat spår för transport med ett mindre lok.
D. Byggnadsbolaget Foundation C:o, New
York C. Vid samtal med Vice President och
General Manager G. Freeman samt överste Fr.
Levis vid huvudkontoret i N. Y. framhölls bl. a,,
att bolaget ofta använde trattrör vid
undervat-tensgjutningar.
a. Foundation Co:s avdelning i Baltimore.
Studier m. m. vid bolagets
grundläggningsarbeten i nämnda stad för kaj, magasin och
kollastningsanordningar i hamnen vid Gould St. Su-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
