Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 sEpt. 1928
VÄG- OCH VATTEN BYGGNADSKONST
97
6. Alldenstund kasunens väggar skulle göras
vattentäta, hade länspumpning kunnat utföras
till större djup, förslagsvis, 4 à 5 m och
följaktligen grundplattans tjocklek minskats ett
par tre meter (till 5 à 4 m). Detta vore till
fördel med hänsyn bl. a. till undervattensbetongens
högre kostnad och till önskvärdheten i
allmänhet att gjuta vanlig betong, där så utan större
svårigheter eller avsevärt ökade kostnader kan
ske.
7. Enär ett färre antal rum anordnades i
ka sunen, hade man större f rihet att använda
antingen trattrör eller bottentömningsskopa för
gjutningen av under vattensbetongen.
8. Antingen hade man utrustat för
under-vattensgjutningen 2 st. skopor om 3/4 kbm (den
vanligaste storleken) jämte 2 st. kranar eller
ock 1 st. större skopa om ungefär 1,5 kbm med
1 större krän i st. för de använda fyra rören.
Härigenom hade bl. a. den stora och dyrbara
plattformen för rörens handhavande kunnat
undvikas.
9. Större betongblandare, event. två st.
dylika, hade uppmonterats (trots den vid arbetenas
utförande rådande svårigheten att få fram tillräckliga
kvantiteter betongmaterialier).
10 Blandarestationen hade ej behövt byggas så högt
upp (5,7 m) över v. y., om skopa använts för gjutningen,
utan hade stationen lämpligen anordnats direkt å
stranden, varigenom besparingar kunnat göras.
11. Invid biandaren hade man med fördel anordnat
ett hisstorn av trä för upphissning av färdigblandad
betong till hela pelaren.
12. Makadam, hade ej använts till
undervattensbetongen, särskilt om rör valts för gjutningen, utan i
stället aggregat, taget uteslutande från gropen, varvid
använts den där befintliga sanden efter tillsats av
lämpliga gruskvantiteter. Betongen hade därigenom blivit
bl. a. mera plastisk.
13. Betongen hade givits en sammansättning 1: 6 (i
st. f. 1:7).
14. Betongen hade tillretts blöt i st. f. våt eller något
torrare. Då kasunens mellanväggar voro glesa, skulle
den mera plastiska betongen hava flutit ut och bildat en
sammanhängande kaka (i st. f. 10 st. av väggar åtskilda
pelare). Den dyrbara och besvärliga upprensningen av
cementslam o. dyl. i bottnen av rummen intill den
färdig-gjutna, hade även kunnat undvikas härigenom.
Fig. 10. Järnvägsbron över Södertälje kanal. Detalj av plattform lör lindervattens
gjutning.
Fig. 11. Järnvägsbron över Södertälje kanal. Länspumpad kasun, aug. 1919.
15. Annat transportsätt än kärrtransport hade
använts för den färdigbildade betongens fortskaffande till
platsen för klaffpelaren.
16. Från det i punkt 11 nämnda hisstornet hade man
med fördel anordnat en ränna i lutning ungefär 1:4 för
betongtransporten från hisstornet till en behållare
uppställd å en mindre plattform vid pelarefundamentet, där
skopan skulle hämta betongen.
En av de viktigaste frågorna vid utförandet av
under-vattensbetonggjutningar är. om man skall använda
trattrör (trumma) eller skopa. Till belysande av denna
fråga synes det nedan anförda kunna tjäna.
1. Det anses i Förenta staterna, att betongen vanligen
uppvisar ungefär lika god kvalitet och lika hög
hållfasthet i båda fallen. Det framhålles dock att, om man
använder trattrör, så kan man i förväg säkrare förutsäga
betongens kvalitet genom att giva akt på, huruvida
rusning i röret äger rum i någon nämnvärd omfattning
eller icke. Metoden med trattrör synes, oavsett, detta,
vara av karaktär, att vattnet ej kan komma åt att vaska
ur cement. Erfarenheten av utförda arbeten visar, att
rusning sällan förekommer vid god arbetsledning, så
snart arbetarna fått någon vana vid rörets
handhavande. Man måste dock tillse, att röret ej gives för stor
diameter (ej över 12 tum) samt att tratten får
tillräcklig rymd.
Då skopa användes torde ej helt kunna
undvikas, att virvelrörelser i vattnet uppstå vid
skopans sänkande och vid dess öppnande, även
om dessa manövrar utföras långsamt. Dylika
rörelser synas kunna inverka skadligt på den
färska betongen. Man plägar därför föreskriva
långsamma rörelser för skopan i vattnet,
varjämte man använder särskilt konstruerade
bottentömningsskopor (fig. 4). Vidare undvikas
skopor, som öppnas automatiskt, då de nå
bottnen. Avsikten därmed är bl. a. att tvinga
kranskötaren att hela tiden ha sin
uppmärksamhet koncentrerad på skopan och dess rörelser.
På grund av att man företrädesvis använder
undervattensbetong för grundplattor o. dyl.,
ovanför vilka man pumpar läns, får man
tillfälle att besiktiga uudervattensbetongen och
taga provkroppar för undersökning. Trots
dessa svårigheter vid gjutningen med använ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
