Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 sEpt. 1928
VÄG- OCH VATTEN BYGGNADSKONST
111
uppsats är det fråga om differensen mellan
medeltemperaturen hos två på varandra följande dygn. Denna
föränderlighet kan framställas på tvenne olika sätt. Man kan ånge
dels medelvärdet härav under varje månad och dels
frekvensen av differenser med viss storlek.
I det förra fallet tar man differensen mellan tvenne på
varandra följande dygnsmedia och bildar därefter
aritmetiska mediet för hela månaden; ett tiotal år giva härvid goda
värden. Om man från den nämnda differensen subtraherar
den normala, årliga temperaturgången, erhålles måttet på
störningarna. Det är icke svårt att avlägsna den årliga
ökningen eller minskningen. Denna ligger emellertid inom
mediets felgräns, och vårt intresse knyter sig till
temperaturändringen från dag till dag; den är summan av den
periodiska och operiodiska ändringen.
Följande tabell är hämtad ur professor Hanns
"Untersuchung über die Veränderlichkeit der Tagestemperatur",
Wiener Sitz. Ber. Bd LXXL Abt. XI a 1875.
Tabell I. Temperaturens medelföränderlighet (enligt Hann)
1865—1873 i Uppsala.
Jan. Febr. Mars Apr. Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec.
2,51 2,76 2,09 1,71 1,69 1,81 1,50 1,23 1,71 1,80 2,34 2,88
Vinter 2,72°, Vår 1,83°, Sommar 1,51°, Höst 1,95°, Året 2,00°.
Av tabellen, vilken är grafiskt framställd i fig. 1 A,
framgår, att de tillfälliga ändringarna äro störst under vintern,
dvs. månaderna november, december och januari, samt att
ett sekundärt maximum förekommer i juni. Det absoluta
maximet finner man i december med 2,88° och minimet i
augusti med 1,23°. Föränderligheten betingas av de stora
operiodiska lufttrycks- och temperaturväxlingar, vilka stå
i samband med oväderscentra; dessa ha nämligen sin stör-
Fig. 1. a. Temperaturens medelföränderlighet.
B. Medelfrekvensen av temperaturdifferenser ^
3° mellan två på varandra följande "dygnsmedia
(tab. IIJ. c. Medellängd av period med stigande
eller fallande dygnsmedia av temperaturen (tab.
III). d. Frekvens av perioder med minst tre
dagars temperaturstegring eller -fall (tab. III).
Samtliga kurvor gälla för Uppsala. Pos. diff.
-. Neg. diff.––.
sta frekvens och kraftigaste utveckling under vintern.
Dämpande på föränderligheten verka däremot särskilt is- och
snösmältning ävensom stor fuktighet. Den föränderlighet,
som enligt ett gammalt ordstäv skulle råda i väderleken
under april månad, kommer icke till synes i denna tabell.
I det senare fallet rangeras temperaturdifferenserna efter
storlek, och man erhåller en tabell, som utvisar frekvensen
av de olika ändringarna. I dessa tal komma de starkare
förändringarna bättre till sin rätt, och det är just dessa,
som framför allt äro av intresse. Av enahanda skäl ha
differenser mindre än 3 grader icke medräknats. Materialet
för sistnämnda bearbetning har utgjorts av
temperaturobservationer utförda i Uppsala, publicerade i "Bulletin
men-suel de 1’Observatorie météorologique de 1’Université
d’Up-sala", varav jag begagnat årgångarna 1908—1917. Dygnets
medeltemperatur är i sagda bulletin beräknad ur
observationer gjorda varje timme samt uttryckt så noggrant som i
hundradels grad.
Tabell II innehåller frekvensen av differenser >3°
mellan medeltemperaturen hos två på varandra följande dygn.
Frekvensen av de positiva och negativa differenserna äro
framställda var för sig. Tabellen, vilken är grafiskt
återgiven i fig. 1 B, visar, att temperaturfall av denna storlek
inträffa något oftare än temperaturstegringar, nämligen
38,9 och 34,9 gånger per år. I överensstämmelse med tab.
I har man de största förändringarna under vintern, men
absoluta maximet ligger nu i januari; absoluta minimet
däremot återfinnes i augusti. I maj och juni förmärkes en
ökning i frekvensen av de större temperaturfallen, vilka vid
denna tid bruka förorsaka nattfroster. Deras uppträdande
under bestämda tider, ett problem som sysselsatt många
forskare, kan givetvis medelst denna metod icke avgöras.
De allra kraftigaste temperaturstegringarna äga rum under
den kalla årstiden. Av tabellen finner man vidare, att
temperaturförändringar på minst 3° från dygn till dygn
förekomma under c:a 20 % av årets dagar, och ändringar på
minst 6° under c:a 5 % av dess dagar.
Tabell 11. Frekvens av temperaturdifferenser 3° mellan
två på varandra följande dygnsmedia (Uppsala 1908—1917).
a) positiva differenser.
Gradtal Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. Med. året
3-4 ................ 9 12 12 10 16 17 10 4 11 7 13 7 12,8
4-5 ................ 13 ( 11 5 9 5 4 2 4 8 10 f) 8,7
5—6 ................ 12 9 7 6 1 2 1 — 1 4 9 6 5,8
6—7 ................ 9 4 1 2 1 1 2 — i 3 4 6 3,4
7-8 ................ 6 1 — — 1 — — — — 1 2 1,5
8-9 ................ 1 3 — — — — — — — — 1 — 0,5
9—10................ 1 2 1 2 2 0,8
10-11................ 3 1 1 2 0,7
11—12............... 1 1 1 0,3
12—13................ 1 1 0,2
13-14................ 1 — 1 — 0,2
Med. dagar........ 5,7 4,03,1 2.3 2,8 2,5 1,7 0,fi 1,7 2,4 4.3 3,8 34,9
b) negativa differenser.
Gradtal
Jan.
Febr.
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug.
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
Med.
året
3—4 ................................18 14 6 12 8 9 13 12 9 18 20 18 15,7
4—5 ................................13 12 4 7 7 9 3; 3 3 7 14 10 9,2
5—6 ................................15 4 3 - 7 5 4 — 5 2 6 11 6,2
6—7 ................................10 7 5 1 1 4 —, 1 5 3 — 4 4,1
7—8 .-................ 3 2 1 2 2 2 – 3 2 2 1,9
8—9 ................ 2 2 1-1 1 1––3 1,1
9—1 0................ 2–-1 –––1 0.4
10—11....................!–––-1 0,1
11—12............................—
12—13....................—I 1––-1 0,2
Med. dagar........6,3^,1 2,0 2,2 2,7 2,9 2,8,1,6 2,2|3,8 4,2 5,11 38,9
Med användning av ovannämnda bulletin från Uppsala
har vidare tabell III uppgjorts, varvid hänsyn icke tagits till
ändringens storlek utan blott till dess tecken, dvs. om detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
