- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
112

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

TEKNISK TID SKRIFT

28 juli 1928

varit positivt eller negativt (+ 0 icke medräknat). Såsom
ett första resultat av denna bearbetning erhåller man kvoten:
antalet pos. ändringar

––––––––- , vilken för de olika månaderna får

antalet neg. ändringar

följande värden:

Jan. Febr. Mars Apr. Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec.
0,92, 0,92 0,97 1,27 1,46 1,33 1,18 0,87 0,82 0,82 0,75 0,79.
För hela året blir kvoten, såsom är att vänta, = l,oo.

Tabell III. Frekvens av perioder med kontinuerligt
stigande eller fallande dygnsmedium av lufttemperaturen
(Uppsala 1908—1917).
a) stigande.

Dagar Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Not. Dee. Året
1 34 O CO 19 20 25 27 31 31 21 39 41 26 34,4
2 28 c- r-i 21 18 15 19 23 24 27 27 21 24 26,4
3 10 co T—1 10 12 16 9 16 8 12 10 11 12 13,9
4 4 co 7 7 6 7 3 6 5 3 — 7 5.8
5 — •41 3 1 7 5 2 3 — 2 — 2,7
6 i 1 3 4 3 2 1 1,4
7 — I — 1 — 2 1 — — 1 — — 0,5
8 _ 1 _ — 1 _ 1 — _ _ — .— 0,2
9 1
10 — 1 1 – — 0,1
Med. längd 1,842,01 2,41 2,59 2,57 2,402,15 2,002,01 1,78 1,68 2,0 2,12
b) fallande.
Dagar Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. _ Dec. Aret


1 33 28 25 29 33 43 40 29 21 26 32 18 35,7

2 20 18 14 19 26 14 20 23 21 23 18 25 24,1

3 10 13 5 13 7 8 12 9 14 16 13 16 13,6

4 557432566657 6,!

5 522— 1— 122135 2,4

6 123 — — 2 — 21 11 11,4

7 _ i 3 — — 1— 1 i —i 2 — 0,9

8 — — — 1— 1 — — 2 —! 1 — 0,5

9 _____________

10 — - 1 — — — — — — — — — 0,1
11 - — — — — - — — — 1 I 1 — 0,2

1 Med. I I I I I i i i j I ’
längd 2,082,202,58;1,97 1,76 1,831,812,15 2,59 2,24 2,27 2,41 2,15

Temp. i
vågens

längd 3,9 4,2 5,0 4,6 4.3 4,2 4,0 4,2 4,6 4,0 4,0 4,4 4,27

I nämnda tabell III framställes frekvensen av perioder
med kontinuerligt stigande eller fallande dygnsmedia.
Medellängden per månad av dessa perioder, grafiskt återgiven
i fig. 1 C, är, vad temperaturfallen beträffar, störst i mars
och september; temperaturstegringarna ha sin största längd
under april månad. Genom detta framställningssätt
framträder tydligt den stora föränderligheten i temperaturen
under mars och april, vilket däremot icke var fallet med de
i tabell I gjorda beräkningarna. Såsom årsmedium för en
period med kontinuerligt stigande eller fallande temperatur
erhålles resp. 2,12 och 2,15 dagar. Därjämte kan nämnas
att de längsta perioder av stadigt fallande eller stigande
dygnsmedia under åren 1-908—1917 ha varit resp. 11 och
10 dagar; den största temperaturändringen från ett dygn till
ett annat har uppgått till c:a 13°.

En stegring och ett fall i temperaturen kunna tillhopa
betraktas såsom en temperaturvåg. Dennas medellängd blir
för året 4,3 dagar. Avvikelserna från detta värde under de
olika årstiderna äro icke stora, dock är längden hos en
stegringsperiod något större under sommaren än under
vintern, vice versa för en period med fallande dygnsmedia.

De längre perioder, en eller flera, som karakterisera
vintern såsom kall eller sommaren såsom varm, ha med
avseende på det synoptiska läget sin orsak bl. a. i förskjutningar
hos de stora högtrycksområdena i ’Sibirien och vid Azo-

rerna. Inom ramen av dessa större rubbningar försiggå
raskare förändringar, isobartyper, dvs. lågtryck av olika
former, glida såsom randbildningar omkring de förstnämnda
och ge upphov till de kortare perioderna. Det är dessa, som
satt prägeln på här lämnade frekvenstabeller. Starka
av-lcylningar och uppvärmningar följa oftast ganska tätt på
varandra, emedan de stå i visst samband på grund av
lågtryckens byggnad.

Dessa frekvenstabeller kunna givetvis användas för blott
enstaka, speciella ändamål, däremot i ett flertal fall, då
det gäller att utföra endast en överslagsberäkning. Ett
exempel på deras tillämpning är följande problem, vilket
emellertid givits en så förenklad form som möjligt,
emedan detsamma enbart är ägnat att visa, huru ett resultat
kan framdiskuteras ur de olika tabellerna.

Låt oss anta, att det gäller fastställandet av
sannolikheten för att en rörledning med visst ändamål och av viss
beskaffenhet tillfryser under november månad. Det har t. e.
visat sig, att härför fordras en fortgående
temperatursänkning på minst 3 grader från dygn till dygn under minst 3
dagar. Vi anta vidare, att platsen i fråga ligger i Uppland
eller Södermanland (frånsett kusttrakterna), i Västmanland
eller Närke, för vilket område de för Uppsala beräknade
tabellerna kunna anses gälla.

Ur tabell II finner man, att sannolikheten för ett
temperaturfall på minst 3° under november månad är 0,14, och
ur tabell III att sannolikheten w2 för en sänkning i
dygnsmediet under minst 3 dagar i svit är 0,09. Följaktligen
aldén sökta sannolikheten = co! • «a = 0’,02 eller c:a 2 gånger
under 100 dagar. November månads medeltemperatur är
emellertid ungefär 0°, och temperaturfall kunna inträffa
i det närmaste lika ofta över som under fryspunkten. Med
hänsyn härtill finner man således slutligen, att
sannolikhetens minimivärde för ifrågavarande fall är ®,oi, vilket
är ett mått på möjligheten av den befarade tillfrysningen.

LITTERATUR

Bokanmälan.

Die Eisenbahn in Wort und Bild av Frans Czygan.
Populär framställning av grunddragen i det praktiska
järnvägsväsendet efter de järnvägstekniska vetenskapernas nyaste
framsteg. Två band med sammanlagt 1 463 sidor, 1641
bilder i texten, 12 enfärgade och 5 flerfärgade planscher
samt 4 modeller. Vackert linneband, pris 47 Rmk. Utgiven
av Heinrich Killinger, Verlagsgesellschaft m. b. H.
Nord-hausen am Hartz. Tryckåret finnes icke angivet.

I den tyska järnvägslitteraturen ingå ett betydande antal
framstående verk, omfattande så gott som alla de särskilda
grenar, som ingå i järnvägsväsendet, och har utgivaren
tagit sig en rätt så omfattande uppgift före, då det gällt
att tillkämpa sig en plats i den långa raden av dylika, väl
kända arbeten.

Utgivaren av nu ifrågavarande bokverk har satt såsom
sitt mål att behandla järnvägsväsendets grunddrag i
kortfattad, populär framställning, som uppdelats i tolv
huvudavdelningar varav i första bandet ingå: en allmän
avdelning behandlande järnvägarnas uppkomst, utveckling och
betydelse i allmänhet; bananläggningar jämte deras
underhåll och bevakning samt rullande materiel (vagnar).

I andra bandet: rullande materiel (lokomotiv),
förnyelsearbeten, fasta maskinella anläggningar, säkerhetsväsendet,
telegraf och telefon, drifttjänsten, trafiktjänsten,
organisation och förvaltning samt materiallära.

Verket avslutas med en litteraturförteckning till tjänst
för dem, som önska förskaffa sig vidare kunskap i
påkommande fackområden, utöver vad som ingår i detta
bokarbete.

De skilda avdelningarnas klara och lättfattliga
framställning måste få anses i hög grad underlätta
järnvägspersonalens och andra härav intresserades åstundan att
vinna en grundlig kännedom i järnvägstjänstens många
olika grenar.

H. O.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free