- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
120

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

TEKNISK TIDSKRIFT

22 sept. 1928

Fig. 19. Milwaukee, U. S. A. Kasunbyggnad, armering av kasunernas
bottenplattor, 28 april 1926.

litet. Blandningen har varit imgefär 1:4:3.
Bottenplattan vid de amerikanska kasunerna utföres med ej
mindre än 0.6 meters tjocklek, samt ytterväggen 0,4
meter nederst och 0.3 meter överst. Armerings järnen
kunna härigenom läggas på större avstånd från
betongytan än eljest, vilket är till fördel. De använda
arme-ringsjärnen äro framställda med ojämn yta för
erhållande av större vidhäftning i betongen. Betongen
sammansättes i blandningsförhållandet 1:2:4. Den
transporteras från biandaren med tillhjälp av lokkranen i
skopor (buckets) och placeras direkt i formarna, där
den behandlas för hand med stänger. Den som
byggnadsform tjänande plankbottnen under kasunen
borttages ej, sedan gjutningen utförts. Den bidrager till att
skydda kasunens bottenplatta, varjämte kasunen lättare
flyter, underlättande sjösättning och transporten.
Kasun-formarna äro av relativt grovt virke och användas
som regel ett flertal gånger. Ytterväggarnas formar
för utsidan utgöras av trälämmar, som försetts med
spännverk och å insidan beklätts med tunn plåt. De
uppgivas kunna användas ett 50-tal gånger, innan de
behöva förnyas.

Materialåtgången för en kasun av sålunda beskriven
typ (längd 16,5 m; bottenbredd 7,3 m; höjd 6,1 m) med
fyllning och vågbrytareöverbyggnad utgör nedanstående:

Armering: 12,7—25,4 mm rundjärn..........7,8 tons

Betong: kasun ........................................186 m3

vågbrytarens överbyggnad.. 113 „

horis. vägg i kas.-fyllningen 6,7 „

Stenfyllning: i kasunen ................................538,5 tons

utanför kas. på stenbänken:

stor sten ..............................70 „

småsten ................................65 „

Plankbotten: 3" plank ....................................120 m2

9,5 mm X 20 cm spik ............73 kg

Kostnaden för en vågbrytare enligt ovan beskriven
typ med c:a 9 meters vattendjup och utförd på angivet
sätt uppgives uppgå till ungefär 230 dollars per fot.
— Vid användande av träkistor i stället för
betong-kasuner beräknas kostnaden för en dylik vågbrytare
uppgå till ungefär 330 dollars per fot. — En
vågbrytare-anläggning därstädes med betongkasuner för, exempelvis,
4,6 meters vattendjup beräknas kosta 130—150 dollars
per fot.

Vid de äldre delarna av Milwaukee vågbrytare samt
vid vågbrytareanläggningar för Kenosha, Sheboygan och
Manitowoc har man, som redan nämnts, använt
sten-fyllda träkistor anordnade å den utfyllda stenbänken.

Vid Sheboygan Harbour, fig. 21, och Manitowoc Harbour
liar man å ställen, där bottnen är av lösare beskaffenhet,
förstärkt grunden med träpålar, som anordnas under
kistorna. Pålarna hava nedslagits i rader med 2,44 meters
avstånd mellan raderna räknat i vågbrytarens längdriktning
och med 1 meters avstånd mellan varje påle i raderna.
Kistorna äro utförda av fyrkantvirke 0,25 X 0,25 meter.
Kistorna hava en längd av 30,5 respektive 59,8 meter,
en bredd av 7,3 meter och en höjd efter ombyggnaden
av c:a 4 meter. Glesa tvärväggar äro anordnade med
2,44 meters mellanrum.

Vid Milwaukee och Kenosha har man redan ombyggt
vågbrytarnas övervattensdel. Vid de övriga hamnarna
har man år 1926 uppgjort förslag till ombyggnad av
denna del, varvid i huvudsak samma typ skall användas
som den redan vid Milwaukee och Kenosha med fördel
tillämpade.

Vid ombyggnaden hava kistorna med fyllning sålunda
utrivits till strax under vattenytans nivå. Den nya
överbyggnaden (se fig. 21) består av tre rader armerade
betongblock, anordnade ovanpå kistorna. Längs efter
vardera ytterkanten av kistorna ha gjutits en rad block med
dimensionerna: längd 7,5 meter, tjocklek 0,9—1,05 meter.
Mellan dessa båda rader finnes ett med sten utfyllt 1,9
meter brett mellanrum. Över detta mellanrum har
därefter gjutits en rad block, vilande på de undre blocken
och förbundna med dessa medelst lås. Dimensionerna
av dessa senare äro: längd 7,6 meter, bredd 4,6 meter
och tjocklek 0,3—1,2 meter. Expansionsskarvar finnas
sålunda på varje 7,6 meters avstånd i vågbrytarens
längdriktning. Man har genom blocken på var 2,44
meter anordnat fyrkantiga hål med 0,6 meters sida,
vilka fyllts med småsten. Med tillhjälp av dessa upptages
vattentrycket underifrån, förorsakat av de otäta
sten-fyllda kistorna. Vidare kan man genom dessa hål
verkställa påfyllning av sten i kistorna, därest detta
efter vågbrytarens färdigställande skulle erfordras. På
övre blocken finnas vidare anordnade förtöjningspållare,
bestående av 8" rör, som fyllts med betong. Som
byggnadsform för betongblockens undersida har man använt
sig av å stenkistorna utlagd, med spik och läkt å
underlaget fäst impregnerad duk (presenning), vilken visade
sig väl fylla sitt ändamål.

Denna enkla och billiga metod för erhållande av en
snabbt apterad, vattentät form torde ofta med fördel
kunna användas, exempelvis, då man skall gjuta betong
eller lägga ett stenskift i bruk i vattengången över
sten-fyllda träkistor eller dylikt.

De för betongblockens framställande i övrigt använda
träformarna hava byggts i avdelningar, såsom lämmar

Fig. 20. Milwaukee, U. S. A. Kasunbyggnad, formar för kasuner, 28 april 1926.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free