Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 sept. 1928 VÄG- OCH VATTEN BYGGNADSKONST 125
rälspar med tillhjälp av diverse maskiner till kompletta
enheter, vilka lastas i staplar ä materialtågen för att sedan
utläggas å sina platser medelst spårläggningsmaskinen
(Track-laying machine); det förutvarande spåret behandlas
i motsatt ordning vid dess upptagande och överförande till
depåen.
När materialtåget kommer till den plats, där spåret skall
utbytas, är spårläggaren genast färdig att sättas i gång för
att utlasta och utlägga de hoppassade enheterna för det nya
spåret och att samtidigt upplasta de fortfarande
sammanhängande rälsparen i det gamla spåret på samma vagnssätt.
De enda förberedande arbeten, som behöva vidtagas å
arbetsplatsen, äro att planera ut ballasten mellan sliprarna
samt givetvis att lossa på skarvförbindningarna.
Under det att första rälsparet av det gamla spåret lyftes
med den elektriskt drivna kranen, framföres det första nya
rälsparet till utläggarekranen, och sker omväxlingen
mellan det gamla och det nya rälsparet under kranens bakre
kantilever. Sedan det nya rälsparet anbragts å sin plats
i banan, föres arbetståget en rälslängd framåt och
samtidigt det gamla rälsparet bakåt till den därför avsedda
vagnen; denna enkla operation upprepas sedan tills hela
nya spåret utlagts, och hava samtidigt de gamla rälsparen
returlastats å vagnssättet. Sedan spårutbytet verkställts,
införes spårläggningsmaskineriet till härför lämpligt
sidospår i grannskapet, varpå materialvagnarna återgå till
depåen för lossning och lastning medelst därvarande elektriska
traverskran.
Av förestående beskrivning framgår, att materielen
medelst dessa maskinella anordningar icke någon gång
expedierats för hand. All gammal materiel har bortförts och
det enda arbete, som återstår att utföra i spåret, är
rälsparens hopkoppling, sliprarnas understoppning och
ballastens kompletterande.
Den hastighet, med vilken spårutbytet kan bedrivas,
uppgives belöpa sig till 110 à 160 m pr timme med räler av 13,"
ta längd och till 200 m pr timme med räler av 18,u m längd.
Genom att begagna sig av detta maskinella förfarande
har man lyckats nedbringa arbetskostnaderna med cirka
40 %, en besparing, som även om man tager i betraktande
kostnader för själva maskinerierna, pekar hän på en avse-
Fig. 3. Lastning av rälspar i depåen.
värd vinst i de förut så höga arbetskostnaderna vid
spårut-bytesarbeten.
Såsom förut antytts har den första
spàrläggningsmaskinen varit i bruk vid Great Southern Railways å Irland sedan
nära 4 år, och uppgives det att resultaten härav också hava
varit fullt tillfredsställande. Spårarbetet kräver hel
disposition av linjen endast under ett fåtal timmar i taget under
dess mest effektiva arbete; arbetet kan bedrivas såväl dag
som natt under förutsättning av god belysning, och är det
endast få platser å en järnväg, där detta maskinella
förfarande icke kan fortgå och sålunda jämväl i tunnlar, mellan
stödjemurar och plattformar.
Det har även förekommit, att man medelst dylika
spår-iäggningsmaskiner tillgodogjort sig de utbytta spårdelarna
för omedelbar inläggning i andra järnvägsspår.
Enligt "Railway Gazette", varur förestående uppgifter
äro hämtade, tillverkas dylika maskiner — "Morris
Track-layer" — enligt Bretlands patent av Herbert Morris
Limited, Loughborough.
ff. O.
BEVARANDET AV NIAGARA FALLEN.
Industrialiseringen av Niagara fallen begynte för
omkring 40 år sedan. Man uppgjorde då stora planer för
fallens utnyttjande för energiproduktion. Men efter någon tid
höjdes röster mot ett mera fullständigt utnyttjande av
fallen, vilkas skönhetsvärde därigenom hotades. Kanada och
Förenta staterna tillsatte en kommitté, med uppgift att
bestämma, huru mycket vatten som, utan att fallens
skönhetsvärde äventyrades, kunde avledas för energiproduktion.
Kommittén kom till det resultatet att maximalt 64 000
cusecs (1 810 m3/sek.) borde få utnyttjas, dvs. något mera
än en tredjedel av lågvattenmängden. F. n. utnyttjas
56 00© cusecs (1 5-80 m3/sek.). Fallens utseende nu indikerar
att den fastställda maximiuttagningen av vatten är för hög,
såvida icke särskilda åtgärder vidtagas.
Den amerikanska sidans skönhetsvärde har avsevärt
minskats och på kanadensiska sidan finnas vidsträckta
berghällar exponerade. Kommer så härtill, att fallet fortsätter
med sin kända tendens att begå "självmord" genom att
floden äter ur klippan så att falltröskeln rätt snabbt förflyttas
uppströms. Floden äter sig dessutom ned i tröskeln, med
påföljd att intrycket av fallens mäktighet förminskas.
Vattenmassorna, som tidigare avbördats över tröskeln i hela
dess utsträckning, koncentreras nu till djupa fåror.
För att studera problemet har man låtit bygga en modell
av fallet på ett fält i närheten av Niagara på amerikanska
sidan. Denna modell förevisas nu för privilegierade
besökare. Den är sannolikt den största i sitt slag. Längdskalan
är 1 : 100 och höjdskalan anpassad i förhållande härtill.
Modellen ansluter sig till verkligheten så noga som möjligt
är. Vatten tillföres genom en lång kanal i sådan
myckenhet som motsvarar 200 000 cusecs (5 650 m3/sek.). Man
laborsrar här med grunddammar etc. av olika storlekar och
anser sig ha kommit till det resultatet, att medan nu
56 000 cusecs (1 580 m3/sek.) avledas från floden, lämnande
144 000 cusecs (4 060 m3/sek.) att passera över fallen, den
förra kvantiteten kan ökas till 100 000 cusecs (2 830 m3/sek.)
till industriens fromma och likväl icke blott hejda fallens
beryktade tendens att gå sin undergång till mötes utan även
öka fallens attraktionsförmåga för turisterna, som uppgå
till 2 000 000 per år.
Ett av modellens huvudresultat är, att amerikanska
fallen, vilka lidit mest på senare tid, lätt kunna rehabiliteras.
De ligga vid sidan av huvudfåran och, ehuru de hava en
tröskellängd av 300 m, är vattendjupet ingenstädes större
än 0,9 m. Här och där är berggrunden synlig. F. n.
avbördas endast 6 % av vattenmängden över denna del av
fallen. Genom en obetydlig ökning av vattenmängden kunde
den sceniska effekten avsevärt höjas.
Modellförsöken hava även dragit uppmärksamheten till
det faktum att genom omdömesfulla anordningar
vattenmängden kan spridas över Hästskofallets krön så att icke
blott den sceniska effekten bevaras utan även stor
vattenbesparing kan göras till förmån för industrien. Den
engelska tidskriften "Engineering", behandlar denna fråga och
säger att meningarna om ett sådant förfarande äro delade.
"Vi kunna icke förutsäga känslorna hos en kommande ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
