- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
127

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 sept. 1928

VÄG- OCH VATTEN BYGGNADSKONST

127

r

Fig. 3. Barlagt berg k amerikanska sidan av Hästskolallen.

neration, obekant med fallen i deras naturtillstånd, men det
är föga tvivel om, att många av den nuvarande generationen
skulle revoltera vid tanken på att plåstra med krönet på
sådant sätt att avrinningen pr längdenhet bleve någonting
liknande amerikanska fallens och att Hästskofallen i deras
ögon i hög grad skulle förlora sin attraktion om de från
att vara ett nationellt skådespel förändrades till ett
byggnadsverk av ingenjörer."

Engelsmännen hava uppenbarligen icke samma
merkantila syn på problemet som amerikanarna — ehuru ju
2 000 000 turister pr år representera en icke
obetydlig-summa pengar — och det ser ut, som om den tillsatta
kommittén, The Special International Niagara Board, i viss
mån vore influerad av naturvännernas synpunkter. I en
preliminär rapport medgiver kommittén, att något måste
göras för att återställa fallens skönhetsvärde genom
anläggande av grunddammar så att vattnet sprides över hela
fallkrönet.

Fallens nuvarande utseende framgår av fig. 1—2. Av
fig. 1 framgår huru sparsam avbördningen är över
huvudfårans. flankpartier. I fig. 2 visas, huru Hästskofallen
dragit sig tillbaka och indikeras läget av krönet i framtiden,
om inga förebyggande åtgärder vidtagas för att hejda
utskärningarna.

Niagarafallen hava tid efter annan noga undersökts och
kartlagts, första gången år 1842. Dessa undersökningar ha
klarlagt att fallets vandring uppåt varit högst avsevärd.
Dr Spencer, som utförde en undersökning 1906, kom till den
uppfattningen att fallen under en lång period ha dragit sig
tillbaka 1,3 m (4,2 ft) pr år. Den nu sittande kommittén
anser, att man högeligen överdrivit fallens böjelse för
självmordstendens. De senaste forskningarna visa, att den
centrala delen av fallen dragit sig tillbaka i medeltal 1,13 m
(3,7 ft) pr år sedan 1842, och endast 0,70 m (2,3 ft) sedan
1906. Urskärningsteorien har med dessa siffror fått sig en
svår knäck, men kommittén har en förklaring som
åtminstone låter plausibel. Det är konstaterat att ovanför fallen
finnas två markerade konvergerande djupfåror, skilda
genom grund. Dessa djupfåror hava intill senaste tid
koncentrerat sin vattenföring till en punkt av fallbrämet, men
sprida nu vattnet mer och mer åt skilda håll. Med tiden
blir sålunda vattenflödet mer och mer distribuerat och
verkan av detta blir minskad skärning.*

De arbeten som nu föreslagits äro av mycket liten
omfattning, några grunddammar som icke ens komma att bilda
en våg på ytan. Kostnaderna ha beräknats till 1 750 000
dollars, men man framhåller att verkliga kostnaden är svår

i Beträffande Niagarafallens geolog-i ni. m. hänvisas till Tekn.
tidskr., Väg- och vattenbygg-nadskonst 1920, H. 11, sid. 123.

Fig. 4. Barlagt berg å kanadensiska sidan av Hästskofallen.

att beräkna och ännu mera oviss är effekten av de
föreslagna arbetena.

Till frågan om ytterligare avledning av vatten för
vat-tenkraftalstring har The Niagara Board ännu icke tagit
ståndpunkt men torde i sinom tid framlägga förslag.

NOTISER

Svetsade järnkonstruktioner börja konkurrera med de
nitade enligt meddelande från Westinghouse-firman, U. S. A.

Den första bågsvetsade järnvägsbron är fullbordad (se
T. T. 1927 V. o. V., häfte 11, sid. 132). I denna bro finnes
varken nitar eller bultar och den är 33 % lättare än en
nitad bro med samma bärkraft. Emellertid är det ännu för
tidigt att yttra sig om den svetsade bron i längden tål tung
trafik bättre än en nitad.

Firmans konsulterande ingenjör, Gilbert D. Fish,
förväntar att bågsvetsning skall bli standard för nya broar och
uttalar att svetsning otvivelaktigt kommer att tillämpas i
stor omfattning för rekonstruktion och förstärkning av äldre
broar. Detta icke blott beroende på svårigheten och
kostnaderna att borra hål i befintliga broars stänger utan även
på, att svetsning icke försvagar konstruktionen under
arbetet, som därför kan pågå under trafik utan extra
åtgärder.

Åtskilliga byggnader, bl. a. en 5-vånings fabriksbyggnad,
hava utförts med bågsvetsning och en hel del broar hava
förstärkts enligt denna metod. Kostnaden uppgives bliva
mindre än hälften av nitade arbeten, vartill kommer att
trafiken icke stores.

Westinghouse-firman har låtit uppföra en fabriksbyggnad
i en våning täckande en areal av nära 8 000 m’.
Byggnaden, som krävde 337 ton stål motsvarande 40 kg/m-,
utfördes av en entreprenör och kostade .f 26 582 eller
? 78,88 pr ton.

Nybyggnader vid Panamakanalen. Förenta staternas
kongress har sanktionerat vissa utvidgningsarbeten vid
Panamakanalen. Dessa arbeten som länge ansetts
nödvändiga avse ett tillskott i magasinerad vattenmängd för
att möta en eventuell lång torrperiod. Det är föreslaget att
bygga en damm vid Alhajuela, 52 m hög, för att därmed
skapa en 57 kvadratkilometers reservoir, rymmande 600
millioner m3 vatten. Denna reservoir skall även tjäna som
utjämningsmagasin vid Chagres flodens flöden. Cirka 1
million kronor äro anslagna till undersökningsarbeten, vilka
beräknas taga en tid av två år i anspråk. Arbetena med
dammbyggnaden beräknas pågå i tre år och kostnaden
beräknas till 45 000 000 kronor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free