Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 sEpt. 1928
trafikutrymmen äro någorlunda jämnt fördelade över
stadsplanen och denna i övrigt icke företer några
starkare oregelbundenheter. Förträngningen medför
psykologiskt sett i viss mån samma verkningar, som om
centrets dragningskraft skulle av andra anledningar i
motsvarande mån minskas, men rubbar i övrigt icke de
härledda centrumlagarnas verkningar. Ju sämre
trafiklederna till ett gammalt centrum är, desto mindre blir
också dragningskraften till detsamma och desto större
är faran för utbildning av nya centra, dit trafiken har
lättare att komma fram. Man kan med hänsyn härtill
uppställa nedanstående likväl endast approximativt
giltiga sats i fråga om det av trafikleder begränsade
tillträdet till ett centrum.
6) Ett centrums dragningskraft är inom vissa gränser
omvänt proportionellt mot de dit förande trafikledernas
kapacitet.
Eller mera generellt uttryckt: De dragningskrafter,
som två eller flera med varandra i övrigt likvärdiga
centra utöva på trafiken, äro inom vissa gränser direkt
proportionella mot de till respektive centra förande
trafikledernas kapacitet.
I den mån sist angivna satser kunna anses äga
giltighet, hava alltså de trafiktekniska grundlagarna full
tillämplighet även beträffande centra, till vilka tillträdet
är begränsat av ett färre antal radialgator. De
stadsbyggnadstekniska centrumanordningar, vilka medföra
inskränkningar i trafiktilloppet (t. e. smala eller krokiga
gator) kunna därför på sin höjd genom utrymmets
inskränkning endast göra dessa lagar i sin tillämpning
mera utpräglade.
Med de oftast mycket starkt skiftande lokala
förhållandena i olika städer är det klart att även i övrigt
många andra praktiska störningar skola uppträda på
grund av den faktiska beskaffenheten av städernas
terräng, gatunät och bebyggelse m. m. samt därigenom
inverka på de regelbundna utslagen av dessa lagar. Men
störningarna gå delvis åt olika håll och utjämna för den
skull i viss utsträckning varandras inverkningar; de äro
dessutom i sig själva vanligen av den storleksordningen,
135
att de icke kunna förtaga trafikens grundlagar deras
allmängiltighet. Ej heller inverka trafikens rytmiska
perioder på deras kraft. Trafiken går i en bestämd hu-
Fig. 15. Grafisk bild av trafikens förtätning mot centrum, föreställande
1922 års räknade (vit färg) och 1B65 års beräknade (svart lärg)
gatu-trafik i New York. (Sammanställning efter LEWIS 1925.)
vudriktning vid solens uppgång — i städer vanligen in
mot centrum — och i motsatt riktning vid dess nedgång.
Att stadens hjärta {city) på detta sätt driver blodet
regelbundet fram och åter i stadens trafikleder ändrar
icke analysens giltighet. Dessa lagar äro därför
matematiska uttryck för naturens liv och visa för den skull
vägen för den rationella utvecklingen av städernas
planer och kuber. (Forts.)
VÄG- OCH VATTEN BYGGNADSKONST 137
ESSINGEBRON.
Av civilingenjör JOHN BJÖRK.
Broförbindelsen mellan Lilla och Stora Essingen,
vilken under åtskilliga år varit föremål för framställningar
till Stockholms stads myndigheter från missnöjda
innevånare på Stora Essingen, kommer inom den närmaste
tiden att vara ett fullbordat faktum. Någon redogörelse
för förhistorien kommer här icke att lämnas, utan är
syftet med denna artikel endast en kortfa’ttad beskrivning
av den inom kort färdigställda brons konstruktion.
lafel
^ j" "> i
Chester
Fig. 1. Senaste fotografi av Essingebron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
