- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
141

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 sEpt. 1928 VÄG- OCH VATTEN BYGGNADSKONST 141

BROKONGRESSEN I WIEN 1928.

Det högtidliga öppnandet av 2. Internationale Tagung für
Brückenbau und Hochbau in Wien 1928 ägde rum i
festsalen i Hofburg den 24 september i närvaro av kongressens
båda beskyddare, österrikiske förbundsministern dr Hans
Schurff och borgmästaren i Wien Karl Seitz med flera
inbjudna. Efter ett par musikstycken hälsade presidenten
i kongressutskottet, professorn vid tekniska högskolan i
Wien dr ing. F. Hartmann, deltagarna välkomna samt
redogjorde i korta drag för kongressens ändamål. Härefter
följde anföranden av dr Schürff och borgmästare Seitz med
flera ävensom av representanter för kongressdeltagare från
ett flertal länder.

På eftermiddagen öppningsdagen samlades deltagarna
till gemensamma överläggningar, varvid till diskussion
upptogos följande tre för järn- och betongfacken gemensamma
frågor, nämligen broars arkitektoniska utformning,
stötverkan å broar till följd av rörliga laster samt mätningar å
byggnadsverk. För varje fråga voro utsedda en eller flera
referenter, vilkas referat i tryck tillställts varje deltagare
före kongressens början. Diskussionen inleddes i
allmänhet av respektive referenter med korta anföranden,
anslutande sig till ovannämnda referat, varpå ordet lämnades
fritt. Referenter i frågan om broars arkitektoniska
utformning voro professor Otto Linton, Stockholm, vilken i ett
föredrag, benämnt "über die Kunst, Tragwerke zu bauen",
framförde åsikter, för vilka han tidigare gjort sig till tolk
här i Sverige, samt professor F. Hartmann, Wien, vilkens
föredrag, "Ästhetik im Brückenbau", i stort sett utgjorde
en sammanfattning av hans förut utgivna bok med samma
namn. Bland referaten i frågan om stötverkan å broar av
rörliga laster erbjöd professor Streletzkys inlägg, grundat
på av honom, delvis i samarbete med ryska kolleger,
utförda omfattande mätningar å en mångfald broar i
Ryssland, ett särskilt intresse. I samband härmed må nämnas,
att professor Streletzky å Rysslands vägnar överlämnade
som gåva till samtliga kongressdeltagare en på tyska
avfattad redogörelse för nyssnämnda mätningar. Referent i
frågan rörande mätningar å byggnadsverk var
diplomingenjör A. Bühler, Sektionschef für Brückenbau bei der
Generaldirektion der Schweizerischen Bundesbahnen, vil
ken bland annat påvisade de ökade möjligheter till bättre
kännedom om byggnadsverkens verkningssätt, som genom
mätningar å färdiga byggnadsverk kunde erhållas, och
vilket i sin tur kunde föra till förenklade byggnadssätt och
konstruktivt riktigare lösningar.

Från och med andra dagen arbetade kongressen på
tvenne sektioner, en för järn- och en för
järnbetongbyggnader. Sammanträdeslokalerna voro dock förlagda intill
varandra, så att möjlighet fanns att omväxlande följa
förhandlingarna inom de båda sektionerna. I likhet med första
dagen upptogos förhandlingarna även andra dagen av
diskussioner i aktuella spörsmål, varvid de utsedda
referenterna under hänvisning till sina tryckta referat i de
flesta fall inledde diskussionerna. Inom järnsektionen
avhandlades följande ämnen:

1. Det högvärdiga stålet för järnkonstruktioner, referent
dr ing. Bohny, Sterkrade;

2. Säkerhetsgrad och påkänning, referent professor
Gehler, Dresden;

3. Dimensionering av centriskt och excentriskt tryckta
stänger för knackning, referenter Inspecteur General
Pigeaud Paris, och professor Ros, Zürich;

4. Avskärning och hålkantstryck vid nitförbindningar,
referenter dr ing. Findeisen, Dresden, och dr ing. Gallik,
Budapest.

Samtidigt voro inom järnbetongsektionen följande frågor
uppe till behandling, nämligen:

1. Försök med stålarmerade betongbalkar, referent
Hovrat Salige», Wien;

2. Valvbroar med stora spännvidder, referenter professor
Spangenberg, München, och ingenjör Lossier, Argenteuil;

3. Betongens skjuvhållfasthet, referent professor Mörsch,
Stuttgart;

4. Byggnadskontrollen vid betongarbeten, referent
professor Ki.eim.ogei,, Darmstadt;

5. Sprickbildningar hos betong- och
järnbetongkonstruktioner med särskild hänsyn till inverkan av upprepade
belastningar, referent professor Probst, Karlsruhe, samt

6. Sidostyvhet hos järnbetongbroar och öppna broar,
referenter professor Havvranek, Brünn, och professor
Ostenfeld, Köpenhamn, vilkens sistnämnda inlägg dock endast
gjordes skriftligt.

Förhandlingarna de två sista dagarna upptogos av ett
flertal föredrag, följda av korta diskussionsinlägg, då tiden
det medgav. Inom järnsektionen lämnade ingenjör Joosting
vid de holländska statsbanorna en intressant beskrivning
över den för järnvägstrafik utförda lyftbron över
Honings-haven i Rotterdam och Ministerialrat Zelisko, Wien,
redogjorde för de bärande järnkonstruktionernas anordning och
konstruktiva utbildning vid de österrikiska
personlinbanorna. Vidare förekommo föredrag av direktör
Schmuck-ler, Berlin, rörande stålkonstruktioner för bostadshus, av
professor Melan, Prag, om den nya bron över Elbe vid
Aussig, av professor Hawranek, Brünn, angående system
för stora broar, av Oberbaurat Füchsel, Berlin, om
elektrisk svetsning av järnkonstruktioner, av professor
Kriwoschein, Prag, om beräkning av hängbroar, av
Reichsbahnrat Bernhard, Berlin, om nyare mätningar av
dynamiska påkänningar å broar, av ingenjör Seckler,
Strassburg, om täckning av järnbroar under räler och speciella
anordningar vid sneda broar, av dr ing. Doernen, Derne,
om nitförbindningar, av dr ing. Bernhard, Berlin, om
massiv- och fackverkskonstruktioner ur estetisk, konstruktiv
och ekonomisk synpunkt samt av dr ing. Schumann, Wien,
rörande erfarenheter vid underhåll av gatubroar. Sista
dagens förhandlingar inleddes av dr ing. Kulka, Hannover,
med ett föredrag om angripande krafter vid
järnkonstruktioner för vattenbyggnader, varpå följde ett föredrag av
professor Karner, Zürich, angående kabeldragband för
båg-broar med stora spännvidder. Härefter redogjorde ingenjör
Kopecek, Pilsen, för tävlingsförslagen till den ifrågasatta
nya Nusler-bron i Prag och Ministerialrat Beke, Budapest,
för en ny gatubro i Györ i Ungern. Föredrag höllos vidare
av dr ing. Eberspächer, Esslingen, om glastak och
korrosion, av dr ing. Craemer, Frankfurt, om spänningar i höga
som väggar utbildade bärare på två eller flera stöd med
särskild hänsyn till bunkeranläggningar, av dr ing.
Chwalla, Wien, om stabiliteten hos centriskt och
excentriskt tryckta stålstänger, av Oberinspektor Brummer,
Resita, över nya monteringsmetoder för höga järnpelare
och -master samt av dr ing. Erhardt, Wien, vilken
redogjorde för ett förslag till sångarfesthall i Wien 1928.

Av föredragen inom järnbetongsektionen tilldrog sig
otvivelaktigt den franske ingenjören Freyssinets redogörelse
för utförandet av järnvägs- och landsvägsbron av betong
vid Plougastel nära Brest det största intresset. Bron ifråga
är närmare beskriven i Teknisk tidskrift V. V. december
1924. För de tre 180 m bågspannen användes samma
valvställning, konstruerad som fribärande bågkonstruktion av
trä med dragband av järn samt upplagd på pontoner,
vilken ställning bogserades från spann till spann och medelst
domkrafter anbringades i sina rätta höjdlägen å respektive
pelare. Professor Baes, Bruxelles, beskrev en 700 tons
domkraft med sandfyllning för lossande av ställningar för
bågbroar och professor Spangenberg redogjorde för
Lech-6ron vid Augsburg. Föredrag höllos vidare av ingenjör
Ribera, Madrid, om standardtyper för armerade
betongbroar vid järnvägarna i Spanien, av ingenjör de Boulogne,
Paris, om förstärkning av gjutjärnsbroar medelst armerad
betong, av dr ing. Visintini, Wien, om nya former för
järn-betongfackverk, system Visintini, av dr Krebitz, Graz, om
bron över bangården i Leoben, av Tanto, Budapest, om
återställandet av den sprängda järnbetongbron vid Böes,
av dr ing. Emperger, Wien, om breddning av broar, av dr
Fritsche, Prag, angående frågan om initialbelastning vid
valv med styv armering, av dr ing. Pasternak rörande en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free