- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
150

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150

TEKNISK TID SKRIFT

28 juli 1928

för byggnaden, har dragit en kostnad av 190 000:— kr.
Med det nuvarande drift sättet är vattenförbrukningen
för spolning o. d. 1,4 % av den filtrerade
vattenmängden. Med dessa siffror kan kostnaden för filtreringen
beräknas uppgå till c:a 0,5 öre pr m3 vatten.

Byggnadsarbetet har utförts av byggmästare Otto
Ellerström. Leveransen av regulatorer och apparater
för mätning av vattenmängd och filtermotstånd har
utförts av A.-b. Zander & Ingeström. De hydrauliska
ventilerna hava inköpts genom herrar Harvey & Jarvis.

OM NATURLAGAR FÖR TRAFIKEN OCH DESS LEDER.

Av H. N. PALLIN.

(Forts. fr. sid. 135.)

Centrumlagarnas inflytande på städernas planer och
profiler.

Det är av intresse att skärskåda de i det föregående
framställda primära trafiklagarnas verkningar i
stadsplanen och deras betydelse för dess rätta utformande
samt undersöka, i vad mån dessa lagar kunna eller böra
föranleda ändringar i hittillsvarande stadstyper och
system, eller om de törhända böra få skapa helt nya
former för framtidens stadsbyggnadskonst. Till ett
sådant allmänt skärskådande fordras vida större utrymme
än här står till buds. Särskilt är den senare frågan så
vittomfattande, att den måste ställas utom ramen av den
föreliggande uppgiften. En blick på de äldre städernas
problem är dock önskvärd för exemplets och
tillämpningens skull. Viktigt är också spörsmålet om de berörda
lagarnas komplettering med regler för stadsplanernas
praktiska bebyggande.

Plan.

Rörelselagarnas inflytande torde hava varit fullt
kännbart för fackmännen sedan lång tid tillbaka. Trängseln
i städernas centra har framträtt allt för bjärt mot
bakgrunden av rymligheten i städernas utkanter,
"citybildningen" har som realitet varit alltför demonstrativ. Att
denna trängsel verkligen kunnat uppstå och leda till så
påtagliga obehag, beror därpå, att den växande trafiken
måst åtnöjas med de i allmänhet sedan lång tid tillbaka
uppförda städerna, vilka planlagts utan hänsyn till
trafik i nutida mening och därför ofta äro uppförda i rak
strid mot trafikens naturlagar. Fig. 5 visar ett för äldre
städer vanligt schema, som för enkelhets skull givits
cirkulär (hexagonal) utbildning1. I dessa stadsplaner äro
de varandra vinkelrätt skärande gatorna i regeln smalast
just i centrum, där trafiken är starkast, och bliva
bredare ju längre ut från centrum man kommer, där
trafiken är svagare. Vid en jämförelse mellan denna bild
och fig. 1, som grafiskt anger trafikens förtätning mot
centrum, är det lätt att få en uppfattning om de till slut
ofta olidliga svårigheter, som måst uppstå i alla äldre
städer genom muskeltrafikens ersättande med en fullt
utvecklad, starkt förtätad maskintrafik, som kräver en
sträng tillämpning av trafikens lagar.

Ännu tydligare framträder det primitiva i den äldre
stadsplanekonsten, om man jämför fig. 5 med ett stads-

planeschema, som uppgjorts med trafikens grundlagar
som ledning och för enkelhets skull även detta givit
cirkulär utbildning. I fig. 6 visas en sådan stadsplan,
där gatorna alltså äro bredare ju närmare centrum de
nä och även en del andra anordningar äro schematiskt
inritade, vilka avse att ytterligare öka gatornas
kapa-sitet i närheten av centrum. Detta senare schema,
tillämpat efter förhållandena, är det eftersträvansvärda för
nutidens trafik. Det kan planmässigt sett utan
olägenhet på många sätt förändras, men den bärande principen
om ökat utrymme mot centrum bör om möjligt städse
fasthållas (se även fig. 7, 8, 11 och 12).

Denna ökning av trafikutrymmet mot centrum innebär
omvänt också en minskning av gatubredden mot
periferien. Det har sin betydelse att observera även denna
sida av saken för att icke genom alltför breda
radial-gator i ytterområdena locka mera trafik in mot centra,
än som på respektive punkter bekvämligen får rum.1
Dock kan man anordna de radiella huvudgatorna på
sådant sätt, att de få proportionsvis större ytor att
dränera i den mån de avlägsna sig från centrum. Så är
exempelvis redan förhållandet vid samtliga de i det
föregående visade bilderna av hexagonala centra, vilka dock
endast givits denna form för vinnande av tydlighet och
även i övrigt äro starkt schematiserade. Vid ett närmare
studium av trafikens perioder visar det sig ock att
trafiken har rytmiska förtätningar ej blott till tiden utan
även i rummet, och att en rationell förbättring av
radiella trafikleder genom storstadscentra bör taga hänsyn
även till därav uppkommande utrymmesfrågor.

I äldre städer var centrum ofta bebyggt, vanligen
med en magistratsbyggnad av ett eller annat slag, visser-

i

i Den hexagonala (eller mångsidigt reguliära) utbildningen
av stadsplanecentra förekommer på många ställen. Rent utbildad
återfinnes den exempelvis i staden Gramichele på södra Sicilien
(omkring 15 000 in\’.). Till Place de 1’Etoile i Paris inlöpa
strålformigt tolv avenyer, vilket för övrigt är för mycket med
hänsyn till detta centrums enorma trafikutbyte (se fig. 14, som
i underskriften oriktigt angivits föreställa Place de la Concorde).

I Rond Point, som likaledes ligger vid Champs Élysées,
sammanlöpa symmetriskt sex trafikleder. Jfr Camberra, fig. 24.
Västerlandet och särskilt de nordiska raserna synas hysa en viss
motvilja mot geometriska former.

Fig. 16. Philadelphia enligt William Penn’s stadsplan av år 1682.

ligen ofta med en öppen plats framför, men dock ej
obebyggt i trafikteknisk mening. Lagen om
centrumbildningen talar starkt för anläggandet i städernas centra
av mycket stora, helt öppna trafikplatser. Av
undersökningen i det föregående framgår nämligen, att
trafiken själv har en strävan att så utforma staden. Dennas
allmänna topografiska förutsättningar inverka dock

i Kvalificerade trafikräkningar vid städernas utfartsvägar
med anteckningar om trafikföremålens utgångs- och slutpunkter
äro för hithörande undersökningar erforderliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free