Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
TEKNISK TID SKRIFT
28 juli 1928
Fig. 24. Stadsplan över Camberra (Australien).
uppslag till eller en praktisk tillämpning av denna tanke
kunna skönjas i många städer liksom även förslag
därtill i flera fall framlagts i samband med ombyggnad av
äldre städer. Fig. 19 visar ett exempel från London med
en stadsplan över City, innehållande utpräglade centra.
Den är upprättad av Sir Chiiistopher Wren efter den
stora branden 1666. men blev icke genomförd.
Ett par av de mest kända exemplen på befintliga
stadsplaner med centrumbildningar äro Paris och Washington,
båda med ett flertal centra, vilka ej endast framträda i
stadsplanen genom en differentierad, central utbildning
av stadsplanen utan även delvis ytterligare betonats
genom en i överensstämmelse med stadsplanen
decentraliserad förläggning av myndigheter, institutioner och
offentliga byggnader. Det oaktat blir trafiken i en sådan
urgammal storstad som Paris (med förstäder 4 411 691
inv. 1921) så stark, att nära nog hela området innanför
den inre boulevardringen kan betraktas som ett enda
stort centrum, där endast en kraftig, rätlinjig
trafikdränering torde kunna skapa ytterligare utrymme och luft,
varvid skiljandet av de hårdast trafikerade
gatukorsningarna till olika plan (exempelvis för nord-sydtrafiken
i gatukorsningarna mellan B:d de Sébastopol och de
båda boulevarderna St Denis och St Germain) torde bliva
nödvändigt. Det senare medlet är dock särskilt svårt att
tillämpa i städer, där de viktigare gatorna såsom i Paris
äro försedda med högt liggande underjordiska
järnvägar1. Med hänsyn till de oerhörda svårigheter och
i Se författarens uppsats: De underjordiska järnvägarna i
Paris, Industritidningen Norden 1910, nr 1. Jfr fig. 14.
kostnader, som möta för
genomförandet av sådana regleringar,
torde få städer hava gjort mera
eller gått rationellare tillväga för
trafikens främjande än Paris.
Den stadsplanereglering, som
utfördes där under ledning av
baron G. E. Haussmann de
närmaste årtiondena efter 1850,
alltså i själva den kritiska
inbrottstiden för den nyare trafiken, och
ännu enligt samma planer
fortgår, är tillsvidare utan
motstycke vare sig absolut eller
relativt.1 Den gick dessutom i det
stora hela fram med en
förunderlig säkerhet, ledd både av
sakkunskap och institution (se fig.
20).
Washington i U. S. A.,
grundlagd 1790 (437 414 inv. 1920) är
ett annat välkänt exempel på en
stadsplan med systematiskt
utbildade centra, ovanligt för
Nordamerika, där de flesta
stadsplaner utmärkas av gatusystem
med vinkelrätt varandra
skärande gator (se fig. 21). Hur
förträfflig denna anordning med
olika centra verkat och ännu
verkar i Washington, har ofta
belysts av amerikanska
författare på det trafik tekniska
området. Hos Mc Clintock
återfinnes följande vittnesbörd om
gatusystemet i Washington:
"Tack vare det förutseende och
den förutsättningslösa viljekraft,
varmed Washingtons
grundläggare majoren L’Enfant planlade denna stad, äger den
ensam bland alla större städer i U. S. A. ett gatusystem, som
nästan fullständigt motsvarar det nuvarande behovet".2
Till detta goda resultat har emellertid också en annan
viktig stadsbyggnadsfaktor medverkat, nämligen den,
att skyskrapor där icke förekomma, vilket — som ovan
angivits — utesluter möjligheten för uppkomsten av
andra centra än dem, som i stadsplanen avsetts.
Som exempel på ett par i senaste tid helt nyplanerade
städer med genomtänkt centrumbildning kunna nämnas
La Plata i Argentina, grundlagd genom ett
kongressbeslut 1882, samt Camberra, Australiens nya huvudstad,
grundlagd så sent som 1913, vars planläggning föregicks
av en internationell stadsplanetävlan 1911, varefter den
ännu blott föga utbyggda staden invigdes 19273 (se
fig. 22).
1 Storslagna gaturegleringar finnas dock utförda på många
andra platser under motsvarande tid. Jfr t. e. anläggningen av
den 5,5 km långa och 57 m breda Ringstrasse längs den gamla
i samband därmed raserade fästningsgördeln i Wien åren 1857—
1860.
2 Se Miller Mo Clintock : Street Traf lic Control, Mc
Grow-Hill Book Co., Inc. New York och London 1925. — P. Ch.
L’Enfant, soin var fransman, hade vid planläggningen av
Washington haft Versailles till förebild, varigenom de
monumentala (symmetriska) dragen blevo förhärskande, vilket i regeln är
fördelaktigt för trafiken.
3 Om denna tävling, i vilken svensken Nils Gellerstedt
gjorde en bemärkt insats, finnes en redogörelse av Torben A. Grut i
Arkitektur 1912, nr 12. Det är av ett visst intresse att där läsa
den ironiska anmärkningen om tredje pristagaren (fransmannen
Aqache), att han "har visat stor hänsyn till den framtida avia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
