Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 dec. 1928 VÄG- OCH V. T TE I
Enligt Fuller1 pläga en del konstruktörer för rening
av avslammat kloakvatten räkna med en utspädning av
60 à 70 1/s per 1 000 inv., men härtill anmärker Fuller,
att ingen eller otillräcklig hänsyn då är tagen till
försvårad rening på grund av tillkommande industriellt
avloppsvatten och eventuella äldre slamavlagringar på
vattendragets botten. För sin del synes Fuller anse en
utspädning av C:a 100 1/s per 1 000 inv. som betryggande.
Ovanstående siffror överensstämma rätt väl med de
resultat, vartill Bergman2 kommit vid sina
undersökningar av kloakvattnets erforderliga utspädning med
rent vatten. Därav framgick, att en utblandning med 25
à 50 delar rent vatten vid 18° bör ske för att
tillgodose blandningens syrebehov under 2 resp. 5 dygn, då
atmosfären icke fritt får ersätta det förbrukade.
Häremot svarar en beräknad utspädning av c:a 60 resp. 120
1/s per 1 000 inv.
Av det anförda bör man vara berättigad att draga den
slutsatsen, att väl avslammat spillvatten, som utsläppes
i ett vattendrag av normal naturlig renhet, bör utspädas
med en vattenmängd av minst 100 l/s per 1000
invånare, om skadlig förorening av vattendraget skall
undvikas. Denna utspädning är sålunda hälften av den för
obehandlat spillvatten erforderliga.
Vattenströmningen i havet och dess fjärdar är
självfallet mera oregelbunden än i ett vattendrag, och den
utspädning, som i dem kan ernås, måste därför uppskattas
med hänsyn till de lokala förhållandena i varje
särskilt fall. ’
Vid bedömandet av den erforderliga utspädningen med
havsvatten till skillnad från sötvatten bör beaktas, att
saltvatten har benägenhet att koagulera det vid
slamav-skiljningen icke sedimenterade finslammet, varför en
något större slamavsättning kan väntas i salt vatten än i
sött. Å andra sidan bör man med hänsyn till
sötvattnets större användningsmöjligheter hava rätt till en viss
modifikation av anspråken på saltvattnets erforderliga
renhetsgrad.
Då dessa faktorer kunna anses uppväga varandra, bör
man även vid utspädning med saltvatten kunna räkna
med de ovan angivna värdena för utspädning i ett
vattendrag.
I detta sammanhang förtjänar framhållas den
säkerhetsfaktor, som ligger däruti, att den erforderliga
utspädningen räknats vid den största timavrinningen under
året. Medeltalet per timme av största dygnsavrinningen
under året är endast 2/3 av den förra, En avrinning i
storleksordning jämförlig med största timavrinningen
råder endast under c:a 14 timmar av dygnet; under de
återstående 10 timmarna är avrinningen väsentligt mindre
och under 5 timmar på natten endast 1/4 av största
timavrinningen. Recipienten har sålunda rikt tillfälle att
under natten återhämta sig från den starkare belastningen
under dagen.
Den erforderliga reningseffektens inverkan på
kostnaden för reningsverket.
Till belysande av i huru hög grad den erforderliga
reningseffekten — icke minst med hänsyn till
behandlingen av det vid regnväder avrinnande kloakvattnet
—-inverkar på kostnaden för reningsverket, må följande
anföras som exempel.
Det förutsättes, att kloaknätet är anordnat enligt det
kombinerade systemet, samt att kloakvattnet tillföres
reningsverket genom avskärande samlingsledningar,
dimensionerade för 5 ggr största framtida avrinningen vid
torrväder. Det antages vidare, att reningsverket är ut-
1 George W. Fuller and James R. McClintock förut anförda
arbete, sid. 98.
2 Helsingfors Stadsfullmäktiges handlingar 1924, nr 4, sid. 32.
BYGGNADSKONST 161
rustat med slamavskiljare av emscherbrunnstyp, i
erforderliga fall kompletterade med avsättningsbassänger,
samt att den fullständiga reningen, då sådan erfordras,
sker medelst aktiverat siam.
Reningsverkets emscherbrunnsanläggning och, i
förekommande fall. även dess aktiverat-slamanläggning
dimensioneras för största framtida avrinningen vid
torrväder.
Vid regnväder kan denna del av anläggningen
överbelastas med 50 %, varvid vattnets uppehållstid i
emscherbrunnarnas avsättningsrum och i
aktiverat-slam-anläggningens luftnings- och klarbassänger blir endast
s/’s av uppehållstiden vid största torrvädersavrinning.
Det kloakvatten, som därutöver vid regnväder
ankommer till reningsverket, bör emellertid icke obehandlat
utsläppas i recipienten. Om dennas beskaffenhet
nödvändiggör kloakvattnets fullständiga rening vid
torr-väder, fordrar nämligen konsekvensen, att vid regnväder
hela eller åtminstone större delen av det av spillvatten
starkt förorenade kloakvatten, som utöver
torrväders-avrinningen tillföres reningsverket från
samlingsledningarna, underkastas åtminstone partiell rening före
utsläppandet i recipienten.
I överensstämmelse med denna princip föreskrives i
Tyskland i regel, att, om recipienten nödvändiggör
fullständig biologisk rening av det vid torrväder avrinnande
kloakvattnet, dubbla eller åtminstone 11/3 ggr största
terrvädersavrinningen skall undergå fullständig rening
vid regnväder, under det att 3 resp. 31/? ggr sistnämnda
avrinning skall underkastas mer eller mindre
genomgripande partiell rening genom slamavskiljning. Först det
därutöver avrinnande kloakvattnet får vanligen utsläppas
obehandlat. De engelska förordningarna äro liknande,
men strängare.
I anslutning till ovanstående erhålles exempelvis
följande schema för dimensioneringen av reningsverk med
olika reningseffekt, varvid för korthetens skull:
Q = största avrinningen vid torrväder, i kubikmeter per
timme;
T = kloakvattnets uppehållstid i slamavskiljarnas
avsättningsrum vid största torrvädersavrinning, i
timmar;
V = QT = teoretisk volym av slamavskiljarnas
avsättningsrum, i kubikmeter;
rj = ungefärlig slamavskiljningseffekt, i viktsprocent av
det obehandlade kloakvattnets halt av
uppslammade ämnen (för T = 2 resp. 24 är rj = 85 resp. 95).
Q TV v
A. Effektiv slamavskiljning och
fidlständig biologisk rening
vid torrväder.
Vid torr väder:
Emscherbr. o. akt. slamanl. 1,0 Q 1,50 1,50 Q 100
Vid regnväder:
Emscherbr. o. akt. slamanl. 1,5 Q 1,00 1,50 Q 100
Emscherbrunnar ......... 1,5 Q 0,50 0,75 Q 70
Avsättningsbassänger .... 2,0 Q 0,25 0,50 Q 50
5,0 Q — 2,75 Q 70
B. Effektiv slamavskiljning,
men ingen biologisk rening
vid torrväder.
Vid torrväder:
Emscherbrunnar ..................1,0 Q 1,50 1,50 Q 82
Vid regnväder:
Emscherbrunnar ..................2,0 Q 0,75 1,50 Q 77
Avsättningsbassänger ________2,0 Q 0,25 0,50 Q 50
Obehandlat ..........................1,0 Q 0 0 0
5,0 Q — 2,00 Q 50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
