- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
166

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

TEKNISK TID SKRIFT

28 juli 1928

ningen i och med bortgången av distriktschefen major Einar

s ahlén.

I avdelningen invaldes civilingenjörerna Bo E. Johanson,
Carl N. N. af Klercker och K. Gunnar V. Kumlien,
ingenjör G. Sam. Lalin och civilingenjör A. Georg A. von
Zweigbergk, alla i Stockholm.

Härefter upptogs till behandling ett "Förslag till
underdånig skrivelse till Konungen i vattendomstolarnas
organisationsfråga", utarbetat av avdelningens den 20 oktober
1927 för ändamålet tillsatta kommitté. Med anledning av
att regeringen, sedan förslaget upprättats, lämnat vissa
vattenrättsingenjörer förnyat förordnande, hade styrelsen
föreslagit en mindre justering i förslaget. Avdelningen
godkände skrivelseförslaget med den av styrelsen föreslagna
justeringen och beslöt hemställa hos föreningens styrelse
om skrivelsens befordrande till kungl, maj:t.

Ordföranden meddelade, att avdelningens ordinarie
sammanträdesdagar under år 1929 i enlighet med avdelningens
tidigare uttalade önskan nu fastställts till 14 januari, 11
februari, 11 mars, 8 april, 14 oktober och 11 november.
Sammanträdesdagarna i maj, september och december finge
bestämmas senare.

Härefter företogs val av styrelse för år 1929, varvid
valkommitténs förslag, avgivet i skrivelse av den 5 november
1928, upplästes. Nuvarande vice ordföranden, professor
Henrik Kreüger, samt byråchefen P. Axel Valsinger och
civilingenjör Thure Widefeldt hade undanbett sig återval.
Därjämte hade nuvarande sekreteraren, civilingenjör Gösta
Richert, förklarat sig förhindrad mottaga återval till
sekreterarebefattningen.

I enlighet med valkommitténs förslag omvaldes till
ordförande kapten Mauritz Serrander, till vice ordförande
nyvaldes civilingenjör E. Paul Wretlind, till sekreterare
nyvaldes löjtnant Einar G. Almquist, och till styrelsens övriga
ledamöter valdes nuvarande ledamöterna kapten Ragnar
Brink och civilingenjör Gustaf A. Dahllöf, förutvarande
sekreteraren civilingenjör Gösta Richert och kapten Nils L.
Bolinder.

I enlighet med valkommitténs förslag omvaldes till
ledamot i föreningens styrelse för år 1929 professor W.
Fellenius och till suppleant för honom kapten Mauritz
Serrander.

Avdelningen beslöt, att i likhet med föregående år såväl
en ceremonimästare som en klubbmästare skulle utses. I
enlighet med valkommitténs förslag utsågs till
ceremonimästare civilingenjör Walo Finné och till klubbmästare
civilingenjör Gösta Blum.

Till redaktör för Teknisk tidskrifts avdelning för
väg-och vatteubyggnadskonst omvaldes i enlighet med styrelsens
förslag civilingenjör Walo Finné.

Härefter lämnade ordföranden en återblick på
avdelningens fyrtioåriga verksamhet i ungefär följande ordalag:

"Frågan om erforderlig differentiering av arbetet inom
Svenska teknologföreningen genom bildande av
fackavdelningar fick sin principiella lösning år 1887 i det den
dåvarande andra sektionen på en sammankomst den 26 oktober
d. å. beslöt att söka få till stånd som man först tänkte tre
sådana avdelningar, nämligen en för mekanik och
maskinbyggnadskonst, en för kemi och bergsvetenskap och en för
byggnadskonst. Redan i januari påföljande år bildades den
första fackavdelningen, för mekanik, och kort därefter
bildades tvenne nya avdelningar, för elektroteknik och för
husbyggnadskonst. Den 6 april 1888 bildades så fackavdel
ningen för väg- och vattenbyggnadskonst. Vid samma tid
som vår avdelning bildades även fackavdelningen för kemi
och bergsvetenskap, och fem av föreningens nuvarande
avdelningar räkna sålunda sin tillkomst från ungefär samma
tid och fylla nu sina 40 år. Några år därefter, år 1892,
bildades avdelningen för teknisk undervisning, och långt
senare, år 1904, avdelningen för skeppsbyggnadskonst.

Fackavdelningens för väg- och vattenbyggnadskonst
första arbetssammanträde ägde rum den 4 maj 1888. Härvid
valdes till avdelningens förste ordförande professor P. W.
Almqvist, till vice ordförande kaptenen, sedermera
överingenjören Adolf Ahlsell och till sekreterare dåvarande
löjtnanten, sedermera överstelöjtnanten P. A. Lindahl. Vid
detta sammanträde hölls det första föredraget av Lindahl,
som talade om det Eiffelska tornet i Paris och om
Panamakanalen.

Avdelningens verksamhet synes allt från början hava
omfattats med stort intresse och föredragningslistorna vid
sammanträdena vittna därom, att alltid de aktuella problemen
inom väg- och vattenbyggnadsfacket kommit före i
avdelningen i föredrag och diskussioner. Några stickprov må
lämnas. Redan det första året, 1888, upptogs den sedermera
ständigt aktuella frågan om normalier för cement och
betong. I december 1889 höll ingenjör A. Knös ett tydligen
uppmärksammat föredrag om "konstruktioner, sammansatta
av järn och cement", vilket torde hava utgjort den armerade
betongens debut inom vår förening. De stora
trafikproblemen i Stockholm finna vi behandlade i avdelningen
exempelvis då redan år 1891 överingenjör Otto Fröman höll ett
föredrag om uppfartsvägarna till Södermalm. Redan år
1895 finna vi en diskussion över den ännu ej lösta frågan
om reglering av Mälarens vattenstånd. Bland mera interna
angelägenheter, som redan i vår avdelnings barndom
föranledde mycket diskussion, kan nämnas frågan om beräkning
av arvode för ingenjörsarbeten inom väg- och
vattenbyggnadsfacket, som ett flertal gånger varit upptagen till
behandling i början på 90-talet.

Vid ingången av år 1893 hava vi en milstolpe i
avdelningens historia så tillvida, att då i Teknisk tidskrift
inrättades en avdelning för byggnadskonst, gemensam för
väg-och vattenbyggnadskonsten och arkitekturen, jÅr 1901 gick
utvecklingen vidare så att denna tidskriftsavdelning klövs
i två avdelningar, och vi fingo: vår egen avdelning för
väg-och vattenbyggnadskonst som avdelningens speciella organ,
med av avdelningen utsedd redaktör.

Att avdelningens verksamhet med åren fått ett allt rikare
innehåll och blivit av allt vidsträcktare betydelse framgår
icke minst av de påtagliga resultat, som denna verksamhet
avsatt i form av handböcker utgivna till allmänhetens tjänst.
Teknologföreningen har sålunda utgivit följande inom vår
avdelning utarbetade handböcker:

Taxa för ingenjörsarbeten inom väg- och
vattenbyggnadsfacket.

Tekniska bestämmelser för anläggning och drift av
enskilda järnvägar.

Normalbestämmelser för materialier och arbeten vid
järnkonstruktioner för bro- och husbyggnader.

Bestämelser för pristävlingars anordnande inom väg- och
vattenbyggnadsfacket.

Bestämmelser för leverans och provning av
Portlandcement.

Bestämmelser för utförande av arbete i betong och
armerad betong.

Allmänna bestämmelser rörande entreprenader och
leveranser inom väg- och vattenbyggnadsfacket.

En icke mindre betydelsefull insats har avdelningen
gjort vid besvarandet av ett med åren alltmer växande
antal remisser från regeringen och andra myndigheter, ett
förtroende från det allmännas sida, som givit avdelningen
tillfälle att mången gång påtagligt få väg- och
vattenbyggnadsingenjörernas röst och mening hörd vid utformningen
av lagar och författningar och i andra offentliga
angelägenheter.

Bland de viktiga spörsmål, till vilkas lösning
avdelningen medverkat, må nämnas:

den högre och den lägre tekniska undervisningens
ordnande, trafiksäkerhetsbestämmelserna vid järnvägarna, den
nya vattenlagen, den nya lagen om expropriation,
fastighetsregistrets utformning, överintendentsämbetets
omorganisation samt de alltjämt olösta men aktuella frågorna om
väg-och vattenbyggnadsstyrelsens och vägväsendets
omorganisation.

Som en bild av avdelningens utveckling må nämnas, att
avdelningen år 1888 startade med ett medlemsantal av
omkring 80i (därav 19 konstituerande medlemmar), att detta
’ medlemsantal omkring år 1904 stigit till 300, år 1911 till
400, år 1918 till 500 samt att det just nu i dagarna
överskridit 600-talet.

Deltagandet i sammanträdena har, såvitt av tillgängliga
uppgifter framgår, varit i ständig stegring. Under de senaste
åren har tillslutningen ibland, varpå vi i dag ha ett
exempel, tenderat att spränga den ram, som föreningslokalerna
erbjuda.

Som en sammanfattning av denna mycket summariska
revy över vår avdelnings 40-åriga öden må sägas, att den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free