- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
167

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 sEpt. 1928

VÄG- OCH VATTEN BYGGNADSKONST

167

synes hava väl fyllt sina uppgifter, visat sig framgångsrik
och gagnande, samt berättigad att räkna med en alltjämt
lycklig framtid."

Anförandet mottogs med livliga applåder.

Ordet lämnades härefter till generaldirektör F. V.
Hansen, som höll föredrag om "Internationella samfärdselfrågor
efter världskriget". Efter att inledningsvis hava framhållit
den dominerande roll, som den internationella samfärdseln
spelar i vårt moderna liv, och den uppmärksamhet, som vid
utformandet av Versaillesföredraget ägnats motsvarande
frågor, lämnade talaren en redogörelse för Nationernas
förbunds verksamhet i hithörande avseende, bl. a. genom
anordnande av allmänna samfärdselkonferenser och genom
skapande av en ständig kommission, "la Commission
Internationale des Communications et du Transit", vilken har till
uppgift att studera samfärdselproblemen, avgiva förslag till
konventioner, utgöra ett förlikningsinstitut vid
uppkommande tvister m. m. IS&som avslutning på det synnerligen
intresseväckande föredraget redogjorde talaren för en del
viktiga internationella konventioner, som sålunda
åstadkommits, bl. a. rörande transiteringsfrihet med avseende å
olika kommunikationsleder och hamnar, och för vissa frågor,
som f. n. äro föremål för kommissionens behandling, såsom
transitering av elektrisk energi, samtrafiksfrågor,
rättsfrågor m. m.

Sedan de på föredraget följande applåderna avstannat,
underströk ordföranden avdelningens tacksamhet till
föredragshållaren för den intressanta orienteringen i de viktiga
spörsmål, som berörts i föredraget.i

Därefter höll professor Henrik Kkeüger föredrag om
"Väg- och vattenbyggarna såsom husbyggare".

I föredraget framhölls, att våra från Tekn. högskolan
utexaminerade väg- och vattenbyggnadsingenjörer sedan
synnerligen lång tid tillhaka arbetat med framgång även
inom sådana grenar av tekniken, som ej antydas av namnet
"Väg- och vattenbyggare". Så t. e. har alltid funnits en
betydlig mängd väg- och vattenbyggare, som haft sin
verksamhet inom husbyggnadsfacket såsom konsulterande
ingenjörer, entreprenörer m. m. Tekniken inom husbyggnadsfacket
har gått framåt med stora steg under de senare åren, och
man finner det då märkligt, att väg- och vattenbyggarnas
undervisning vid Tekn. högskolan är mindre nu än förr
inom husbyggnadstekniska ämnen. (Detta påvisades med
grafiska framställningar.) Ämnena arkitektur, allmän
byggnadslära och husbyggnadslära hava helt slopats och
ersatts meü en relativt liten kurs i byggnadsteknik.

Detta syntes föredragshållaren vara betänkligt.

’Som botemedel åtminstone i någon mån föreslogs ökning
av undervisningen i byggnadsteknik. För att de studerande
ej härigenom skulle bliva överbelastade, föreslogs
införandet av någon större frihet vid val av ämnen, så att i och
med väljandet av en högre kurs i byggnadsteknik ett annat
ämne kunde delvis bortväljas.

Föredragshållaren ansåg det även vara av stor betydelse
för husbyggnadsteknikens utveckling, att större
studiemöjligheter bereddes våra väg- och vattenbyggare inom sagda
ämnen.

Föredraget applåderades livligt, varpå ordföranden
betygade avdelningens tacksamhet till föredragshållaren för det
väckande sätt, på vilket han infört de närvarande i en
mycket brännande utbildningsfråga.

Härefter vidtog diskussion, i vilken till en början yttrade
sig civilingenjörerna Einar Nordendahl och Robert
Mossberg, vilka båda beklagade nedskärningen i väg- och
vattenbyggarnas husbyggnadsundervisning vid Tekniska högskolan
och yrkade på en utveckling av denna undervisning.

Förhandlingarna ajournerades nu för intagande av
gemensam gåsmiddag å föreningens lokal, vari deltogo 134
personer. Gäster och övriga deltagare hälsades vid middagen
välkomna av ceremonimästaren, civilingenjör E. Paul
Wretlind. Högtidstalet hölls av Ordföranden, som därvid
yttrade ungefär följande:

"M. H.

Då vi i dag blicka tillbaka på vår sammanslutnings
40-åriga tillvaro, så borde vi måhända ställa oss frågan: Vad
ha vi uträttat under de gångna decennierna? Vad är facit
av våra strävanden?

i Föredraget kommer att införas i Teknisk Tidskrift.

Tidigare i dag har jag kunnat peka på betydande positiva
resultat av vårt arbete, men det synes mig ej nödvändigt att
nu lägga dessa insatser på vågen — det må vara tillfyllest
att konstatera den känsla, den bestämda uppfattning, som
jag vet, att vi alla ha, av att vår avdelning städse haft
naturliga och väsentliga arbetsuppgifter, som aldrig trutit och
aldrig behövt sökas med ljus och lykta, och som givit ett
självfallet, ett kvalificerat existensberättigande åt denna
sammanslutning.

Vårt yrke, väg- och vattenbyggnadsyrket, har under de
gångna 40 åren rikt utvecklats och höjts, och till det har
utan allt tvivel i icke ringa mån bidragit just denna vår
förening, genom det arbete som där uträttats och den styrka
och slagkraft utåt, som varje enig sammanslutning skänker
sina medlemmar. Omvänt har vårt yrkes och vår
yrkeskårs uppblomstring gett denna förening ökade möjligheter,
och så har det kunnat gå alltjämt framåt i ständig
växelverkan.

De uppgifter vi väg- och vattenbyggnadsingenjörer haft
att bearbeta och lösa ha också varit av den art, som sporrar,
entusiasmerar, för framåt. Väg- och vattenbyggarens arbete
ingriper numera på alla det moderna livets områden och
icke minst på de stora, viktiga linjerna däri. Vi planlägga
och bygga städer, samhällen, industrier. Vi skapa
kommunikationer, bygga järnvägar, landsvägar, broar, hamnar,
vattenledningar. Vi bygga kraftverk, som tillföra hela det
nutida samhället den nödvändiga livsenergien — allt detta i
samverkan med våra kolleger i andra fack. Väg- och
vattenbyggnadsingenjören kommer i kontakt med det levande
nutidslivet som kanske ingen annan, och skulle jag söka
i ett enda ord sammanfatta väg- och
vattenbyggnadsteknikens mångskiftande grenar, så skulle det kunna vara i
ordet samhällsteknik. Det är vad vi syssla med, varken mer
eller mindre.

Ej under då att väg- och vattenbyggnadsingenjören
alltmer tagits i anspråk i samhällslivet, även å andra och
kanske högre poster, än dem själva det tekniska arbetet
anvisar, och det har bidragit till en höjning av hela vår kårs
samhälleliga ställning.

I denna framåtmarsch har vår avdelning inom Svenska
teknologföreningen varit vårt trygga stöd och centrala
position.

Med detta må den berättigade självkänslan på en lycklig
jubileumsdag ha fått sitt uttryck, och det återstår endast att
också låta självbesinningen tala, att bekänna vår ödmjukhet
inför de stora, krävande uppgifterna, vår begränsning, vår
ringa makt i många fall. Men efter den bekännelsen gå vi
med förnyat mod att kämpa för nya och allt högre satta
mål.

Och må vi då på denna minnesdag i tacksamhet hylla
denna väg- och vattenbyggarnes obestritt främsta
representation och vid dess 40^års jubileum önska den av hjärtat
ett uppriktigt lycka till i fortsättningen, som må bliva lång
och ärorik."

Gästernas tack framfördes i ett livligt uppskattat
anförande av statsrådet Sven Lübeck.

Efter middagen samlades mötesdeltagarna ånyo i
föreningens samlingssal, där till en början den avbrutna
diskussionen i anslutning till professor Kreügers föredrag
återupptogs. Därvid yttrade sig — förutom
föredragshållaren — ingenjör Sven Nycander, professor Otto Linton,
kommerserådet A. F. Enström, civilingenjör A. Björkman,
överstelöjtnant P. Axel Lindahl, civilingenjör Lennart
Hellstedt och professor W. Fellenius, vilka samtliga i
stort sett uttalade sig i samma riktning som
föredragshållaren.

Sedan den allvarliga delen av programmet därmed
avslutats, vidtog ett synnerligen animerat samkväm i
40-års-jubileets tecken. Bland den långa raden av därunder
framförda hälsningar och hyllningar må särskilt nämnas
ordförandens tal för dagens föredragshållare och för
avdelningens tidigare ordförande, vice ordförandens tal för
föreningens presidium och för de inbjudna representanterna
för systeravdelningarna inom föreningen och Tekniska
högskolans studentkårs sektion för Väg- och
vattenbyggnadskonst, den nyvalde vice ordförandens tal för övriga
hedersgäster, däribland professor J. Gust. Richert och
generaldirektör A. M. Granholm, vidare tal av generaldirektör
Hansen, överstelöjtnant Lindahl (å tidigare ordförandes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free