Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
TEKNISK TID SKRIFT
28 juli 1928
vägnar), direktör Huldt (å föreningens vägnar),
generaldirektör Granholm, arkitekt Sündahl och teknolog
Zachrisson.
Telegrafiska och skriftliga hälsningar mottogos bl. a.
från regeringsrådet Meurling, landshövding Gärde och
bandirektör Smitt.
Vid samkvämet överlämnade direktör Sigurd Nauckhoff
från Nitroglycerin-aktiebolaget till avdelningen ett exemplar
i silver av minnesmedaljen över avdelningens vice
ordförande vid stiftandet, sedermera föreningens ordförande,
Adolf Ahlsell.
De förväntningar, med vilka kvällens utlovade
doktorsdisputation emotsetts, blevo icke besvikna. "För vinnande
av teknologie doktorsgrad" sökte civilingenjör Walo Finné
på ett lika spirituellt som oefterhärmligt sätt försvara sin
ymnigt kryddade avhandling över ämnet "Väg- och
vattenbyggarnas möjligheter och omöjligheter" och lät sig icke
nedslås av de skickligt och omsorgsfullt planlagda
angreppen vare sig från fakultetsopponenten civilingenjör A.
Björkman, andre opponenten kapten H. N. Pallin och
tredje opponenten civilingenjör Erik Hellström eller från
extra-opponenterna, civilingenjörerna Lennart Hellstedt
och E. Paul Wretlind, vilken sistnämnde jämväl
tjänstgjorde som dekanus. Såväl respondentens som
opponenternas prestationer — referenten avstår från att redogöra
för innehållet i de olika inläggen — mottogos av det
tacksamma auditoriet med omisskänneliga bifallsyttringar.
Den minnesrika samvaron fortsattes med sång av såväl
äldre som för dagen diktade visor m. m. till ett gott stycke
in på småtimmarna. G. R—t.
NOTISER
Ordförandena i Svenska teknologföreningens avdelning
för väg- och vattenbyggnadskonst under de 40 år
avdelningen existerat hava varit:
1. 1889 Almquist, P. W.
2. 1890- -93 Cederberg, A. F. O.
3. 1894 Lindequist, G.
4. 1895 Cederberg, A. F. O.
5. 1896 Fröman, O.
6. 1897- -98 Laurell, P. L.
7. 1899- -1900 Lindahl, P. A.
8. 1901 Lembke, H.
9. 1902- -03 Hansen, F. V.
10. 1904 Enblom, F.
11. 1905 Smitt, E. R. L.
12. 1906- -08 Magnell, C. J.
13. 1909- -11 Lübeck, S. E. J.
14. 1912- -13 Malm, G.
15. 1914- -17 Bernhardt, H.
16. 1918- -19 Fogelmarck, Hj.
17. 1920- -22 Ekwall, A.
18. 1923^- -24 Gärde, A. B.
19. 1925 Meurling, C.
20. 1926- -27 Fellenius, W.
21. 1928- Serrander, M.
Införandet av tyngre räler vid amerikanska järnvägar.
Sedan någon tid tillbaka har vid amerikanska banor ägnats
vidgad uppmärksamhet åt frågan om nya räls-typer
jämsides med införandet av tyngre lokomotiv. Sålunda har
t. e. Atchinson Topeka & Santa Fe-banan nyligen insatt i
trafik nya 2 D2-lokomotiv med 121 ton vikt på drivaxlarna
och med 31,« ton pä huvuddrivaxeln. Fastän detta
lokomotiv vid gång i kurva med 95 km/t och omräknat efter
statisk belastning bereder ett högsta axeltryck, som är
ungefär 1,4 ton mindre än vad som tidigare varit fallet
med ett lättare lokomotiv (111 resp. 27,t ton), så har man
ändock insett det nödvändiga uti att införa tyngre
lokomotiv och dessutom tyngre rälssektioner.
Detta har bl. a. motiverats med underhållskostnadernas
nedbringande för spåren, längre livslängd för rälerna,
minskning i antalet olycksfall och tåghastighetens höjande.
Det har uppgivits, att varaktigheten hos en räl av 24,5
kg/m är ungefär dubbelt så hög som hos en räl av 50 kg/m
vid samma trafikbelastning å banan, under det att
olycksfallen, när tyngre räler användas, voro betydligt mindre i
antal.
Statistiska undersökningar hava givit vid handen, att å
de amerikanska banornas huvudlinjer äro f. n. 97 000 km
belagda med räler av 63 till 68 kg/m, 99 000 km med 55
kg/m räler, 121 000 km med 50 kg/m räler, 22 800 km med
45 kg/m räler och 4 300 km med räler om 43 kg/m.
Då de hittills nyttjade rälerna i de flesta fall äro i gott
stånd, så begagnas de fortfarande. I första rummet
beläggas de mest ansträngda kurvorna å huvudlinjer med nya
tyngre räler, sedan få raklinjerna komma efter; i mån av
behov sker utbyte sedermera å mindre i anspråk tagna
bandelar. De å huvudlinjerna utbytta rälerna utnyttjas
sedan å bandelar med mindre trafik. (Railway Age.)
H. O.
LITTERATUR
Amerikanischer Eisenbau in Bureau und Werkstatt.
Von F. W. Dencer, C. E., Oberingenieur im Werk Gary der
"American Bridge Company", Mitglied der "American
Society of Civil Engineers" und der "Western Society of
Engineers". Deutsche Übersetzung von Dipl.-Ing. R. Mitzkat.
366 sid., 328 fig. Verlag von Julius Springer, Berlin 1928.
Författaren ger i föreliggande arbete med stöd av sina
under mångårig verksamhet inom den amerikanska
järnindustrien samlade erfarenheter en utförlig skildring av
hur arbetet i allmänhet är organiserat vid de större
amerikanska järnverkstäderna. Såväl arbetena på de tekniska
byråerna som i verkstäderna beskrivas ingående, varvid
särskilt framhållas de vägar, som böra följas, för att i
möjligaste mån nedbringa byrå- och verkstadskostnaderna.
Bokens fem första kapitel beröra huvudsakligen
verkstädernas organisation, och lämnas i samband därmed en
del uppgifter om det "American Bridge Company" tillhöriga
"Werk Gary". Kapitel VI avhandlar ingenjörernas
löne-och utbildningsförhållanden, kapitel VII arbetets
organisation å ritsalarna och kapitel VIII, i korthet, i Amerika
gällande tillverkningsbestämmelser. I de följande tre kapitlen,
handlande om bro- och husbyggnadskonstruktioner samt
industribyggnader, redogör författaren kortfattat för olika
förekommande konstruktionstyper samt lämnar bland annat
råd och anvisningar ifråga om uppgörandet av
materialbeställningar cch verkstadsritningar, beträffande vilka
senare även hänvisas till i arbetet intagna prov på dylika.
Kapitel XII behandlar gjutgods och maskindelar för rörliga
broar och de följande två kapitlen plåtarbeten för
skeppsbyggeri och behållare. Kapitel XV handlar om
utlandsuppdrag, vilka sistnämnda enligt författarens åsikt
verkstäderna böra skänka särskild uppmärksamhet med hänsyn
till därmed förbundna ofta långa transporter och kostnader
härför. Tillverkningen av mallar och materialets
uppmärk-ning avhandlas i kapitlen XIX och XX, varpå i de åtta
efterföljande kapitlen lämnas en omfattande redogörelse
för de olika arbeten, som förekomma i en broverkstad,
ävensom för härvid använda maskiner och lyftverktyg.
Liknande redogörelser lämnas för de i samband med
broverkstaden anordnade smides- och maskinverkstäderna. Ett
kapitel är ägnat materialernas försändning, och i arbetets
båda sista kapitel påvisas lämpliga arbetsmetoder inom
facket samt omnämnas vanligen förekommande
ritnings-och verkstadsfel. Arbetet avslutas med ett tillägg,
utgörande ett schema för indelning av järnkonstruktioner, samt
med ett sakregister.
Förutom redan nämnda reproduktioner av olika
verkstadsritningar är arbetet försett med talrika illustrationer
till belysande av texten.
Enligt undertecknads åsikt skulle det varit förmånligt,
om även arbetena å uppsättningsplatsen blivit behandlade
i detta sammanhang.
Ehuru givetvis de amerikanska broverkstäderna arbeta
under helt andra betingelser än våra inhemska verkstäder,
torde ett studium av arbetet ifråga kunna vara av intresse
även för våra svenska ingenjörer och tekniska studeranden.
C. R. Kolm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
