- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
2

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Innehållsförteckning - Häfte 1. 5 jan. 1929 - Ordförandeskifte inom teknologföreningen - Internationella samfärdselfrågor efter världskriget, av F. Vilh. Hansen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

TE KNISK TIDS K RIFT

5 jan. 1929

institutet för svensk utlandstjänst, nu under särskild
ledning inrymt inom teknologföreningens murar.
Bättre föreningslokaler ha alltid i Huldt haft en
varm förespråkare. Tillsammans med styrelsen i
teknologföreningens fastighetsbolag har Huldt
ordnat med nya och utvidgade matsalar och
bibliotekslokaler samt själv uppträtt som donator av
konstföremål till föreningslokalerna. Teknologföreningens

Sigurd Nauckhoff.

ekonomiska inflytande i fastighetsbolaget har vidare
genom den nu avgångne ordförandens intresse för
saken högst väsentligt utvidgats och är numera helt
dominerande. Föreningen äger sålunda omkr. 90 %
av fastighetsbolagets aktiekapital mot tidigare omkr.
50 %. Den segslitna frågan om vissa ändringar i
teknologföreningens stadgar och om ett mera utfor-

mat samarbete mellan såväl övriga större inhemska
som grannländernas tekniska föreningar ha under
gemensamma ansträngningar av den nu avgångne och
den nyinträdde ordföranden förts ett stycke på väg,
bl. a. har ju numera ett organiserat utbyte med
grannländerna av föredragshållare kommit till stånd. Tack
vare Kristoffer Huldts verksamma ingripande i
samband med firandet av Tekniska högskolans
100-års-jubileum lyckades det teknologföreningen vid detta
tillfälle att insamla och till högskolans studentkår
överlämna ett betydande penningbelopp såsom
bidrag till en kårbyggnad. Det må om den avgångne
ordföranden också vittnas att han livligt intresserat
sig för denna tidskrift och varit ett stöd för dess
redaktion.

Den nye ordföranden direktören Sigurd Nauckhoff
har redan sedan långt tillbaka tagit verksam del i
teknologföreningens angelägenheter. Han har
så-luncla i två omgångar åren 1912 och 1918 varit v.
ordförande samt i likaledes två omgångar 1913—14
samt 1919 varit ordförande i avdelningen för kemi
och bergsvetenskap, 2:dre v. ordförande i
teknologföreningen blev Nauckhoff i nov. 1925. Under de
senaste åren såväl som tidigare har Sigurd
Nauckhoff ivrigt deltagit i en hel del kommittéarbeten och
utredningar inom föreningen och dess avdelningar.
Förutom i det föregående nämnda samarbetsfrågor
m. m., för vilka han varit verksam, må bland
kommittéutredningar inom föreningen, vari han tagit del,
nämnas den högre tekniska undervisningen, den lägre
tekniska undervisningen, lärlingsväsendet, några
utredningar rörande explosiva varor, minderårigas
användning i industriellt arbete, ingenjörernas
användning vid rikets försvar, väg- och
vattenbyggnads-kårens omorganisation m. m. Nauckhoff är bl. a.
ledamot av Tekniska högskolans styrelse, ledamot
av Ingenjörsvetenskapsakademien samt fullmäktig i
Sveriges tekniskt-industriella skiljedomsinstitut.

INTERNATIONELLA SAMFÄRDSELFRÅGOR EFTER

VÄRLDSKRIGET.

Kejsar Wilhelm II skapade under sin krafts dagar
många träffande slagord. Ett bland dem gjorde han,
då han höll ett lyckönskningstal till den store tyske
’’postmästaren’’ Stephan på dennes 60-årsdag:
"Världen står vid 19:de seklets slut i trafikens tecken".
Denna sats var sann då, men är det kanske i ännu
högre grad nu. Världskriget visade på ett slående
sätt, hur som samfärdselfrågorna voro av
grundläggande betydelse. En italiensk
kommunikationstekniker uttryckte detta sålunda: "Kriget, som i visst
avseende icke var något annat än en vitt omfattande
organisation för transport av trupper och
förnödenheter, har lämnat outplånliga spår hos alla
samfärdselmedel, emedan det satte dessas effektivitet på prov
intill det yttersta". Krigets behov föranledde en
betydande omläggning av samfärdselvägarna. Många
sådana, som i fredstid voro av vikt och betydenhet,
sattes ur bruk och andra, förut av mindre vikt, togos
i anspråk. Kriget medförde ett uppsving i luftfarten
och förvandlade aeroplan, som förut voro försöks-

maskiner, till mycket betydelsefulla redskap i
industriens och handelns tjänst. Då i många länder brist
på stenkol yppades, uppmuntrades järnvägarnas
elektrifiering och föranleddes en övergång från stenkol till
flytande bränsle.

Efter krigets slut gällde det att återupprätta de
internationella förbindelserna och att modifiera dem
med hänsyn till den ommöblering på kartan, som
freden medförde. Jag vill i detta avseende endast
påminna om Tjeckoslovakiens och Polens lösbrytande,
de nya gränserna mellan Österrike, Ungerns och dess
grannar samt de nya staterna i Balticum. Några av
dessa stater blevo enklaverade, dvs. hade icke direkt
förbindelse med havet.

Versaillesfreden och den internationella
samfärdselfrågan.

Det var sålunda uppenbart, att man vid
hopsnick-randet av Versaillesfreden måste fästa stor
uppmärksamhet vid samfärdselfrågorna. Paktens artikel 23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free