Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 19 jan. 1929 - Vattendomstolarnas organisationsfråga, av Gösta Richert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tern is kTi d s kri ft
HÄFT. 3 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 19 JAN.
ÅRG. 59 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 2 9
INNEHÅLL: Vattendomstolarnas organisationsfråga. — Järnvägsekonomi och biltrafik.— Teknologföreningen
under år 1928. — Det utrikespolitiska kvartalet av Rütger Essén. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska
föreningar. — Sammanträden.
VATTENDOMSTOLARNAS ORGANISATIONSFRÅGA.
Redan 1924 års riksdag uttalade i en skrivelse till
kungl. maj:t önskvärdheten av en prövning av
möjligheten att genomföra vissa organisatoriska
förändringar i vattendomstolarnas verksamhet, närmast
i syfte att nedbringa kostnaderna för dessa. Såväl i
de utlåtanden i frågan, vilka med anledning därav
på kungl. maj:ts anmodan avgivits av
vattenrätts-domarne, som i vattenöverdomstolens och Svenska
vattenkraftföreningens yttranden över dessa
ifrågasättas vissa ändringar, som bland annat beröra
utnyttjandet av vattenrättsingenjörernas sakkunskap inom
vattendomstolarna. Speciellt i denna del av frågan har
Svenska teknologföreningen mot slutet av år 1928
gjort en särskild framställning1 till kungl. maj:t och
därvid hemställt, att kungl. maj:t må till 1929 års
riksdag ingå med förslag till ändring av
vattendomstolarnas organisation på sådant sätt, att de
vattenbyggnadstekniska vattenrättsingenjörernas tjänstgöring
vid de tre sydligare vattendomstolarna må samtidigt
med väg- och vattenbyggnadsväsendets
omorganisation omläggas till fulltidstjänst.
Föreningen framhåller den stora betydelsen av att
den tekniska sakkunskapens insats i
vattendomstolarnas verksamhet fördjupas och förstärkes. Detta gäller
särskilt de vattenbyggnadstekniska ingenjörerna
inom domstolarna, vilka hava att ur olika synpunkter
granska alla mål angående kraftverk, sjöregleringar,
kraftersättningar, broar, farleder, fiskeanläggningar,
vatten- och avloppsledningar m. m., samt göra
erforderliga ändringsförslag rörande konstruktioner,
regleringsbestämmelser etc. Det är därför synnerligen
önskvärt, att vattenbyggnadsteknikerna redan från
början få följa vattenmålen och vid lämpliga
tidpunkter göra de iakttagelser och undersökningar, som
erfordras för målens bedömande, så att icke för
exempelvis hydrografiska undersökningar lämpliga
tillfällen försummas och målen därigenom fördröjas eller
bristfälligt utredas.
Den sammanblandning av juridiska, tekniska och
ekonomiska frågor, som är typisk för vattenmålen,
betingar ett intimt och ständigt samarbete från målets
början till dess domen utformats, särskilt mellan
vattenrättsdomaren och vattenbyggnadsteknikern. Då
i Föreningens framställning har utarbetats av en inom av-
delningen för Väg- och vattenbyggnadskonst tillsatt kommitté,
bestående av överingenjör Axel Ekwall, ordförande, samt
byrådirektör Ragnar Lindqvist, civilingenjör Oösta Richert, kapten
Mauritz Serrander och vattenrättsingenjören major Richard
Smedberg.
vattenrättsingenjören såsom nu vanligen är bunden
av två var för sig krävande befattningar och för sitt
arbete inom domstolen uppbär ett grundarvode av
endast 5 000 kronor, hava vattenrättsdomarne hittills
helt naturligt endast i otillräcklig grad kunnat
påfordra ett dylikt för målens handläggning
betydelsefullt samarbete. En avsevärd utökning av
vattenbyggnadsteknikerns arbetstid inom vattendomstolen
är därför nödvändig för att domstolens arbete icke
skall bli lidande och fördröjas.
Vattenbyggnadsteknikernas arbetsbörda i de tre
sydligare vattendomstolarna till och med år 1925 har
enligt statistiska beräkningar uppgått till c:a 197
dagar per år och domstol, vilket av
vattenrättsdomarne ansetts motsvara ungefär 4/s av fulltidstjänst.
Då arbetet inom domstolarna visar en tydlig tendens
att växa och vattenbyggnadsteknikernas insatser
enligt ovan i varje fall böra ökas, synes det fullt
motiverat, att vattenbyggnadsteknikernas befattningar i
de tre sydligare vattendomstolarna anordnas såsom
fulltidstjänster.
Vid de två nordligare vattendomstolarna är
motsvarande tjänstgöring enligt vattenrättsdomarne av
ungefär hälften så stor omfattning. Huvuddelen av
fältarbetet måste dock begränsas till den korta snö- och
isfria årstiden. Med hänsyn till dessa speciella
förhållanden synes det mera lämpligt att nuvarande
anordningar här provisoriskt bibehållas, men att genom
utökning av tjänstgöringstiden och erforderlig
justering av avlöningsförmånerna möjlighet dock beredes
do båda vattenbyggnadsteknikerna till mera ingående
prövning av de tekniska och ekonomiska frågorna än
vad nu ofta kan vara fallet.
Om vid väg- och vattenbyggnadsväsendets
omorganisation den nuvarande distriktsindelningen kommer
att frångås och i stället vägingenjörstjänster för varje
län komma att anordnas såsom fulltidstjänster,
medförande krav på strängare specialisering, torde de
distriktstjänstemän, som nu äro vattenrättsingenjörer,
icke framdeles kunna förena sin tjänst med dessa
befattningar, om de övergå till den nya väg- och
vattenbyggnadsstaten med handläggning av enbart
väg-ärenden. Icke heller torde för
vattenrättsingenjörs-tjänst lämpliga konsulterande ingenjörer vara hågade
att på nu gällande villkor åtaga sig dylik befattning,
särskilt med hänsyn till förbudet för
vattenrättsingenjör att åtaga sig enskilda uppdrag rörande ärenden,
som kunna antagas komma under egen domstols
bedömande, eller rörande mål, som anhängiggjorts vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
