Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 26 jan. 1929 - Nya typer av emscherbrunnar, av Ragnar Sondén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
TEKNISK TIDSKRIFT
26 jan. 1929
—- Gas
A B
Fig. 1. Äldre (A) och nyare (B) typer av emscherbrunnar.
1) Gasuppsamling. Den första avsevärda
förbättringen med avseende på emscherbrunnens
konstruktion avsåg uppsamling av de gaser, som utvecklas vid
slammets utruttning i slamrummet, Förf. har i denna
tidskrift V. V. 1927 h. 6 i korthet redogjort härför.
Erfarenheterna äro uteslutande gynnsamma; numera
torde knappast någon ny emscherbrunn byggas i
Tyskland utan anordning för gasens tillvaratagande.
Fig. 1, enl. Fries, Ruhrverband, visar
emscherbrunnar med samma kapacitet dels av äldre rund typ,
dels av modern rektangulär typ; båda med anordning
för gasuppsamling. I de äldre brunnarna måste
således inbyggas 4 gasklockor, medan det är tillräckligt
med en enda i de moderna brunnarna. Fig. 2 visar
en gasklocka i genomskärning.
2) Uppvärmning av slamrummet. Gasutvecklingen
i en emscherbrunn är proportionell mot temperaturen
i slamrummet, Temperaturoptimum anses ligga
omkring -f- 25°C. Vid kall väderlek kan en konstgjord
uppvärmning av slamrummet därför väntas ge goda
resultat. I Essen-Rellinghausen i Tyskland har man
gjort gynnsamma erfarenheter i fråga om dylik
uppvärmning, som sker medelst en gasugn, som eldas
med gasen från slamrummet. Gasugnen uppvärmer
i sin tur vatten, som inledes i slamrummet och
uppvärmer slammassan. Under år 1927 höjdes
temperaturen från + 9° à + 15° till ca + 20°C. För
denna uppvärmning åtgingo 17 460 kbm gas.
Samtidigt ökades den utvunna gasmängden från 9 327
kbm, vid icke uppvärmt slamrum, till 29 650 kbm,
med uppvärmning; en ökning alltså av 20 323 kbm gas
eller 118 %. Överskottet av gas uppgick alltså till
12 190 kbm, dvs till mer än hela den gasmängd, som
erhålles utan uppvärmning.
Inledandet i slamrummet av varmvattnet medför
ännu en fördel, nämligen omsättning av slammet i
slamrummet. Härigenom påskyndas
sönderdelnings-processerna och emscherbrunnarnas kapacitet ökas.
Ovannämnda metod för uppvärmning av
slamrummet är i likhet med de flesta förbättringar vid
emscher-brunnarna patenterad.
3) Bykarkroppar. Av stort intresse äro de i
Tyskland använda s. k. "Tauchkörper" (dykarkroppar),
som inbyggas i en del av emscherbrunnarnas
avsättningsrum och åstadkomma en partiell utfällning av de
kolloida ämnena i avloppsvattnet. Vid förf:s besök i
Tyskland 1926 befann sig metoden på försöksstadiet
och led ännu av barnsjukdomar. För närvarande kan
metoden anses fullt utexperimenterad; den användes
av "Ruhrverband" redan vid ett tiotal anläggningar,
varav den största i Velbert, med 20 000 invånare
anslutna,
De första dykarkropparna utgjordes antingen av
roterande hjul av trä, som delvis neddoppade i
avloppsvätskan, eller av kroppar av risknippen,
koksstycken, träbitar el. dyl., under vilka luft inblåstes. I
de nyare anläggningarna användas i regel parallellt
anordnade träribbor.
Fig. 3, enl. Mahr och Sierp, Ruhrverband, visar en
av de första emscherbrunnarna med dykarkroppar,
nämligen anläggningen i Kettwig, byggd år 1925—26.
Sedan dess ha diverse förbättringar gjorts i avseende
å dykarkropparnas konstruktion — anläggningen i
Kettwig kan dock tjäna som förebild. En dylik
anläggning kan närmast liknas vid en anläggning i liten
skala för aktiverat siam.
Avloppsvattnet inkommer vid emscherbrunnarnas
ena sida och passerar genom en del av
avsättningsrummet (under 45 min. à 1 tim.), varvid en del siam
nedsjunker i slamrummet. Genom denna förrening
minskas belastningen på den efterföljande
dykarkrop-pen; m. a. o. dykarkroppens dimensioner kunna göras
mindre än om ingen förrening förefunnits.
Förhållandet är detsamma som vid metoden med aktiverat siam:
genom förrening i emscherbrunnar el. dyl. kunna akti-
Fig. 2. Gasklocka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
