Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 26 jan. 1929 - Nya typer av emscherbrunnar, av Ragnar Sondén - Svetsning medelst elektrisk ljusbåge i skyddande gashölje, av August Hilpert - Notiser - Internationell kongress för organisation och arbetsvetenskap - Tekniska museet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 jan. 1929
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
45
nar beträffar, nämligen tillvaratagandet av gasen
samt dennas användning för uppvärmning av
slam-rummet, synas inga skäl förefinnas, varför dessa
metoder ej borde komma till användning här i landet.
På grund av vårt kalla klimat och den därav
förorsakade retardationen i sönderdelningsprocesserna
under vintern, måste det anses mycket fördelaktigt,
att uppvärmning äger rum.
Till sist dock en varning! Ovan beskrivna metoder
äro hittills i huvudsak prövade i Tyskland, där de
pa-tenterats. Att erfarenheterna äro goda är otvivelaktigt
— även är det sannolikt att metoderna tillämpade i
Sverige, komma att ge goda resultat. Dock är
försiktighet att tillråda vid tillämpningen — man bör helst
börja i mindre skala, dvs. med försöksanläggningar,
varmed man kan experimentera utan alltför höga
kostnader.
SVETSNING MEDELST ELEKTRISK
LJUSBÅGE I SKYDDANDE GASHÖLJE.
Av professor dr-ing. AUGUST HILPERT.
Vid svetsning med elektrisk ljusbåge enligt Slavianoffs
på grund av sin enkelhet mycket använda metod, blir om
icke skyddade elektroder användas, materialet i svetsfogen
ej tillräckligt segt. Mot svetsfogens styrka kan däremot
ingen anmärkning göras. Orsaken till denna brist på
seghet är den atmosfäriska luftens inverkan på
materialet och den jämförelsevis hastiga avsvalningen efter
svetsningens utförande.
Vid svetsning med acetylen och syrgas erhålles
däremot en jämförelsevis seg svetsfog, emedan under första
skedet av acetylengasens förbränning CO och H2
utvecklas, vilka gaser bilda en skyddsmantel, som förhindrar
den omgivande luften att komma i beröring med den
smälta metallen.
Man har nyligen sökt förhindra den atmosfäriska
luftens skadliga inverkan — materialets oxidering genom
syret samt nitrering och härdning genom kvävet —,
därigenom att den elektriska ljusbågen omges av ett hölje av
en neutral eller reducerande gas. På grund av ingenjör
Münters undersökningar använder man för detta ändamål
metanolgas CH3OH. Emedan denna gas sönderfaller i
2H2-f CO vid omkr. 700° dvs. i en blandning av en
neutral gas H2 och en reducerande gas CO, inses, att den
bör kunna skydda materialet lika bra för luftens
inverkan som acetylengaslågan. Dessutom är framställningen
av denna gasblandning ur metanol både billig och enkel,
varjämte man på grund av mentolgasens kemiska
byggnad har garantier för, att den framställda gasblandningen
alltid erhåller samma sammansättning.
Härtill kommer, att H2 icke bibehåller sin
molekylärform i den elektriska ljusbågen, utan övergår till
atomformen 2 H. För denna sönderdelning erfordras en
betydlig värmemängd, som tages från ljusbågen och som
sedermera avgives till den mindre varma svetsfogen, då
väteatomerna komma i beröring med denna och åter
förenas till molekyler. Härigenom kan
elektrodtemperaturen hållas lägre och svetsning medelst elektrisk ström
med hög spänning underlättas.
För att man skall kunna få ljusbågen omgiven av
metanolgas, erfordras nästan dubbelt så stor spänning som
vid svetsning i atmosfärisk luft. Användningen av denna
gas möjliggör således svetsning med dubbelt så stor
elektrisk energi utan risk för, att materialet blir utsatt
för alltför stark upphettning.
Men härvid förebygges ock en för hastig avkylning av
aet ismälta svetsningsmaterialet.
Smältningsförhållan-dena bli mycket gynnsammare, i järnet eventuellt befint-
liga föroreningar hinna komma upp till ytan och bortgå.
Svetsfogarna bli mycket lika sådana som utförts medelst
gassvetsning. Plåtar med en tjocklek upp till 15 mm
kunna hopsvetsas, utan att man behöver avsnedda deras
kanter. Svetsningshastigheten är ungefär dubbelt så
stor som vid den vanliga ljusbågsvetsningsmetoden.
Utförda metallografiska undersökningar av svetsfogar hava
visat, att materialet i fogen är felfritt. Dock måste man
genom att låta svetsningen fortskrida med jämn
hastighet utefter fogen förhindra, att de gaser materialet
upptagit från skyddshöljet, åter avskiljas och förorsaka
blåsbildning.
Hållfasthetsundersökningarna visade, att
brotthållfastheten var något mindre, men tänjbarheten betydligt
större än vid vanlig ljusbågsvetsning. Tänjbarheten
bestämdes med ett kallbockningsprov och efter Tetmajers
metod enligt formeln Bg = ^ ™ i överensstämmelse med
V
DIN 1605.
Gasen ledes lämpligast till ljusbågen genom ett i
förhållande till elektroden koncentriskt anbragt,
ringformigt munstycke, som är så utfört, att det kan utan
vidare användas vid vilken som helst befintlig
svets-apparat med elektrisk ljusbåge. Metanolen förgasas
genom uppvärmning i en särskilt konstruerad behållare
och ledes därifrån till munstycket, från vilket gasen
utströmmar och omgiver ljusbågen.
Uppvärmningen av det föremål som svetsas, blir
visserligen något större vid svetsning med skyddsgas än vid
ljusbågsvetsning i luft, men betydligt mindre än vid
gassvetsning. Den med ljusbågsvetsning förbundna fördelen
av mindre temperaturstegring hos arbetsstycket
förefinnes sålunda även vid det nya förfarandet, ehuru i något
mindre grad än vid ljusbågsvetsning i luft.
Jämte höjning av svetsfogens kvalitet erbjuder den
nya svetsningsmetoden fördelen av en till det dubbla
ökad svetsningshastighet och av möjlighet att svetsa upp
till 15 mm tjocka plåtar, utan att kanterna behöva fasas.
Denna fördel motväges till en viss grad därigenom att
åtgången av elektrisk energi är dubbelt så stor.
Likväl torde svetsningsförfarandet på det hela taget
vara ekonomiskt fördelaktigare än det hittills använda
svetsningsförfarandet med elektrisk ljusbåge, särskilt då
det är fråga om långa raka svetsfogar alldeles speciellt då
de svetsas med automatisk svetsning.
NOTISER
Internationell kongress för organisation och
arbetsvetenskap. Den 4: de Internationella kongressen för
organisation och arbetsvetenskap avhålles i Paris under
juni månad 1929. Densamma, vilken är avsedd att äga
rum under ordförandeskap av André Tardiett, minister
för offentliga arbeten, kommer att behandla skilda
rationaliseringsspörsmål på industriens, handelns,
jordbrukets och det husliga arbetets områden. För att från
svensk sida förbereda deltagandet har en kommitté
bestående av kommerserådet Axel F. Enstböm, direktör
C. Settergren, major E. Bredberg, överingenjör O.
Kärnekull och bergsingenjör H. Hising konstituerats.
Uppsatser avsedda att offentliggöras i kongressens
publikationer kunna insändas genom
Ingeniörsvetenskapsakademiens försorg. Närmare upplysningar
lämnar ingenjör Harald Hising, Kommendörsgatan 29,
Stockholm.
Tekniska museet. Fabrikör C. R. Nyberg, Lidingö,
har till tekniska museet överlämnat 1 000 kr., vilket satt
museet i tillfälle att för en del av beloppet inköpa bl. a.
en intressant ångmaskinsmodell (fullt driftsduglig)
byggd 1883 samt en dynamomaskin tillverkad av
ingenjör P. J. Hoffring år 1886 efter beräkningar erhållna
från Edison personligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
