Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 2 febr. 1929 - Stockholms generalplan av år 1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
TEKNISK TIDSKRIFT
26 jan. 1929
Fig. 1. Gatutrafikens över Slussen fördelning.
cirka 117 invånare per 100 rum, bo i Köpenhamn
endast ca 83. Skulle rumsantalet här bringas upp till
detsamma som i Köpenhamn per invånare räknat,
skulle detta således betyda en utökning av den
nuvarande byggnadskuben med icke mindre än en
tredjedel, alldeles frånsett tillväxten i invånarantalet.
Det bebyggda området skulle härigenom förstoras i
motsvarande grad med därav följande ökning i
trafiken. På grund av det olika sätt, varpå lägenheterna
indelas här och i Köpenhamn skall emellertid här
utgås ifrån att vi komma att stanna vid 90 invånare
per 100 rum.
Slutligen bör hänsyn även tagas till, att
citybildningen här än så länge endast är i sin begynnelse,
men att den fortgår i ganska raskt tempo. I och med
det att gamla bostadslägenheter i de centrala
stadsdelarna ersättas med nya utrymmen för butiker,
kontorslokaler, varuhus o. dyl., måste i stadens
ytterområden anskaffas bostäder, som ersätta de sålunda
avgångna. Även här försiggår sålunda en
omvandling, som, i viss mån oberoende av befolkningens
tillväxt, nödvändiggör stadens spridande över större
yta med därav orsakad ökad trafik.
Vid avgörande av vilken storleksnivå, man bör
till-lämpa på de i generalplanen intagna anordningarna
bör därför hänsyn tagas till samtliga dessa
omständigheter, och frågan om det av statistiska kontoret
beräknade medeltillskottet i invånarantal per år är
riktig eller ej, är därför av vida mindre betydelse,
än om invånartillskottet vore enbart avgörande.
Då stadsplanekontoret emellertid saknar anledning
att utgå från något annat, än att statistiska kontorets
prognoser komma att slå in något så när, har
generalplanen gestaltats med hänsyn till:
a) att staden kommer att uppnå en storlek om
något över 600 000 invånare;
b) att antalet boende per 100
rum blir ungefär 90 invånare;
c) att citybildningen kommer
att absorbera nedre Norrmalm
söder om Tunnelgatan jämte
Sveavägen och dess omgivningar
vid Odengatan, östra delen av
Kungsholmen, halva staden
mellan broarna, Södermalms norra
strandparti samt trakten
omkring slussuppfarternas
närmaste fortsättning söderut.
Vid bestämmande av
generalplanens gestaltning enligt nu
givna förutsättningar böra vissa
allmänna riktlinjer följas.
Sålunda är det t. e. ett
önskemål, att planen icke upptar
sådana anordningar, som äro
ägnade att förgripa sig på stadens,
skönhetsvärden eller historiska
miljö. Men denna negativa
synpunkt får icke verka lamslående
på planeringsarbetet. Planen
måste upptaga åtgärder, som
komma att utgöra nya inslag i
stadsbilden. På dessa åtgärder
bör ställas det kravet, att de
bliva av sådan art, att de berika
stadsbilden och höja stadens skönhet. Det torde
framgå av det följande att detta krav icke innebär en
utopi, ty trafikens fordringar äro icke av den art, att
deras tillfredsställande måste förfula staden eller
spoliera historiska värden.
Dock har det vid upprepade tillfällen framhållits,
att en generalplan för Stockholm bör inriktas på att
leda trafiken förbi stadens äldre delar. Men man
nödgas konstatera, att detta icke kan ske i den
utsträckning, som mången kan vara böjd att tro.
Ett studium av stadens trafikräkningar
ådagalägger nämligen, att den del av trafiken, som utgör
förbindelse emellan avlägset från varandra belägna
punkter är relativt liten. Däremot är trafiken mellan
varandra intilliggande stadsdelar av mera avgörande
betydelse för trafikföringen i staden. Sålunda härrör
i det närmaste hälften av trafiken över broarna övei
Norrström av åkdon från och till de intill själva
broarna närliggande stadsdelarna. Bifogade fig. 1, som
utvisar varifrån de åkdon komma, som passera
Slussen, är i detta hänseende belysande. Den visar bl. a.,
att huvudparten av den nord-sydliga trafiken icke
kan ledas perifera vägar t, e. över en Västerbro, eller
en östlig bro över Beckholmen. Dessa
förbindelseleder äro visserligen nödvändiga i och för sig och
de komma även att upptaga en viss genomgående
trafik, men de göra icke nya förbindelseleder mellan
de äldre, centrala stadsdelarna överflödiga.
Vilka möjligheter, som än beredas för trafiken,
komma således de äldre, centrala stadsdelarna likväl
allt framgent att få den största trafikbelastningen,
och större delen även av genomfartstrafiken kommer
allt framgent att passera genom dem, bl. a. emedan
de åkande ofta ha ärenden att uträtta i centrums
affärskvarter.
I detta sammanhang torde man även böra beakta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
