Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 16 febr. 1929 - Tekniska läroverket i Härnösand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 febr. 1929
A LLMÄNNA AVDELNINGEN
109
TEKNISKA LÄROVERKET I HÄRNÖSAND.
Tekniska fackskolan för träindustri i Härnösand,
som enligt riksdagens år 1920 fattade beslut
upprättats i samband med därvarande tekniska
elementarskolas omorganisation till tekniskt gymnasium, har
allt ifrån början varit litet besökt. Sålunda utgjorde
antalet nyintagna elever under åren 1920—1928
respektive 4, 3, 4, 1, 4, 3, 3, 1 och 4 eller i medeltal
endast 3. Med anledning härav har skolöverstyrelsen
upprepade gånger påkallat åtgärder från den lokala
styrelsens sida i avsikt att åstadkomma en
förbättring i förhållandet. Då sådan förbättring likväl icke
syntes inträda, hade skolöverstyrelsen slutligen
genom skrivelse den 20 september 1928 anmodat
skolans styrelse att bereda vederbörande ledamot av
skolöverstyrelsen tillfälle att personligen samråda
med styrelsen tillika med representanter för de
industrier och organisationer, som tidigare ansett skolan
behövlig, eller vilkas intressen den efter en eventuell
omläggning skulle kunna tjäna,
Vid det sammanträde, som därefter ägde rum den
31 oktober 1928, närvoro, förutom föredragande
ledamot av skolöverstyrelsen och hela den lokala
styrelsen, representanter för Härnösands stad, för Svenska
cellulosaföreningen, Svenska trävaruexportföreningen,
Svenska trämasseföreningen och Tekniska föreningen
i Härnösand samt ytterligare ett antal industrichefer
och tekniska ledare från träindustriella företag i
olika delar av Norrland, inalles ett 40-tal personer.
Efter en längre diskussion beslöts utse ett antal
delegerade, som skulle tillsammans med styrelsen för
tekniska läroverket ytterligare utreda de föreliggande
spörsmålen. Till delegerade valdes: konsul J.
Ekman, Väja, direktör G. Magnuson, Skönvik,
överingenjör A. Mörch, Lugnvik, överingenjör E. Adner,
Örnsköldsvik, ingenjör P. Melander, Härnösand,
överingenjör A. Orrmell, Kramfors, och bruksägaren
kapten H. Hedberg, Björkåbruk.
Efter fortsatta överläggningar, i vilka även
föredraganden inom skolöverstyrelsen deltagit, hava de
sålunda utsedda kommitterade sammanfattat sina
synpunkter å frågan i skrivelse till skolans styrelse,
dag-tecknad den 8 december 1928.
I berörda skrivelse åberopas till en början det ovan
omnämnda sammanträdet och framhålles därefter
följande.
"Av överläggningen vid detta sammanträde
framgick, att fullkomlig enhällighet rådde bland de
närvarande industrimännen därom, att tekniska
gymnasiet i Härnösand fyllde en betydelsefull uppgift för
utbildning av unga män, som vilja ägna sig åt
industrien, och att dess fortsatta bestånd är önskvärt och
väl motiverat av den starka utveckling, i vilken den
norrländska industrien är stadd.
Beträffande tekniska fackskolan för träindustri
kom till uttryck en lika enhällig mening, att
densamma i sin nuvarande gestaltning icke är av
avsevärt gagn för träindustrien. Vad denna industri
framförallt hade behov av i undervisningsväg, vore en
skola för utbildning av förmän. För denna uppgift
ägnade sig icke fackskolan. Dess utbildningsmål låge
på ett för högt plan. Inträdesfordringarna vore till
följd härav för stora och studietiden för lång."
I fortsättningen av skrivelsen anhålla de
kommitterade, att styrelsen för tekniska läroverket i
Härnösand ville lämna sin medverkan till att en
förmans-skola för träindustri, anordnad efter vissa angivna
riktlinjer måtte komma till stånd.
Till sist framhålles, att, när kommitterade uttalat
som sin mening, att fackskolan för träindustri bör
avvecklas i samband med upprättande av ovan avsedda
förmansskola, de därmed icke velat göra gällande, att
teknisk fackutbildning på mellanstadiet är obehövlig
för träindustriens vidkommande. Tvärtom anse de
av vikt, särskilt för sågverksindustrien, att möjlighet
till erhållande av dylik utbildning vid tekniska
läroverket i Härnösand är till finnandes. Sådan
möjlighet kunde beredas antingen genom differentiering
av undervisningen i det tekniska gymnasiet eller
genom påbyggnad av detsamma.
Skolans styrelse har sedermera i anslutning till
kommitterades framställning i skrivelse till
skolöverstyrelsen den 22 december 1928 anhållit "att
skolöverstyrelsen ville träffa sådana anstalter, att vid tekniska
läroverket i Härnösand upprättas en statens
förmansskola för träindustri, om möjligt från och med
höstterminen 1929, och att i samband därmed fackskolan
för träindustri avvecklas".
I anledning av förevarande framställning har
skolöverstyrelsen i underdånig skrivelse den 26 januari
1929 hemställt om proposition i ärendet till årets
riksdag.
Härvid erinrar skolöverstyrelsen till en början om
de utredningar, som föregingo upprättandet, av den
ifrågavarande tekniska fackskolan, och de åtgärder,
som därefter företagits i avseende å densamma.
I anslutning till den år 1907 tillsatta tekniska
kommitténs förslag hade från industriens sida upprepade
gånger framhållits behovet av tekniska fackskolor för
träindustriens olika grenar, och det hade även ansetts,
att en dylik skola i främsta rummet borde upprättas i
Härnösand. Sedan riksdagen med stöd härav
beslutat ifrågavarande fackskola, hade skolöverstyrelsen
gång på gång påkallat industriorganisationernas
medverkan vid uppgörande av undervisningsplaner och
andra bestämmelser rörande skolan. Det oaktat hade,
såsom här i början framhållits, fackskolan blivit allt
för litet besökt. Angående orsakerna härtill anför
skolöverstyrelsen följande.
"Skolan kom att börja sin verksamhet under en
särskilt besvärlig ekonomisk lågkonjunktur. Den
därunder rådande arbetslösheten gjorde det svårt för de
unga industriarbetare, som kunde önska besöka
skolan. att åstadkomma de härför erforderliga
penningmedlen och försvårade även uppfyllandet av skolans
inträdesfordringar såväl i avseende å teoretiska
kunskaper som beträffande föreskriften om minst två års
lämplig praktik. Därtill kom, att stor arbetslöshet
syntes råda även bland tidigare från andra läroanstalter
utgångna tekniker, varför utsikterna att efter
genomgången skolkurs erhålla sådan anställning, som
studierna skulle åsyfta, syntes ganska små. Även inom
den hithörande industrien förtog lågkonjunkturen
intresset för ifrågavarande utbildning och den därför
avsedda anstalten, eftersom behovet av tekniker var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
