Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 2 mars 1929 - Varvsmiljö och högskolemiljö, av C. K. - Till frågan om en ingenjörernas hederskodex, av A. F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
nerna kunna göras vid ett eller annat strövtåg genom
en industriell anläggning, äro helt betydelselösa i
förhållande till resultatet av själva undervisningen.
När man alltså icke har anledning godtaga de skäl,
som framförts i syfte att söka förflytta tyngdpunkten
av undervisningen i skeppsbyggnad i vårt land till
Chalmerska institutet i Göteborg, så beror detta på
att tekniska högskolan trots den höga nivå, på vilken
undervisningen vid Chalmers’ ligger, dock — och
detta icke minst genom statsmakternas intresse för
saken — lyckats ernå ett visst försprång i fråga
om hela undervisningens moderna inriktning. Vid
den förut berörda omorganisationen 1914 strävade
man ju efter att här i landet skapa en verkligt
högtstående teknisk högskola, väl utrustad med
laboratorier och andra hjälpmedel. Undervisningen
om-lades samtidigt från ett skolmässigt till ett mera
universitetsmässigt plan, vilket senare ytterligare
utvecklats. Denna omläggning karakteriseras bl. a. av
att studierna bedrivas under friare former ocli att man
därvid i högre grad än tidigare söker lägga
undervisningen efter teoretiska och för teknikens fortsatta
utveckling betydelsefulla linjer. Detta är fallet i såväl
de grundläggande ämnena, matematik, fysik, mekanik
och därmed jämnställda som de rena
tillämpnings-ämnena. I dessa senare underlättas och befruktas
studierna genom de i många avseenden förstklassiga
laboratorier, som stå till buds, och de studerandes
inriktning på självverksamhet stimuleras genom
obligatoriskt examensarbete. Det torde icke kunna
bestridas. att den utveckling av undervisningen vid
tekniska högskolan, som pågått och pågår sedan
femton år tillbaka, lyckats föra de yngre årgångarna
ingenjörer upp på en mycket hög kunskapsnivå. Det
ligger betydande arbete och betydande kostnader
bakom ett sådant resultat. Ett riksdagsbeslut och
förhöjda anslag räcka icke enbart till härvidlag, det
fordras tid för de inom undervisningsanstalten
verksamma positiva krafterna att genomsyra
uppfattningen, så att det hela icke stannar vid en rent
formell organisation. Det fordras därutöver tid, så att
lärarekåren genom nyrekrytering och egen utveckling
hinner anpassa sig till de nya förutsättningarna för
undervisningen.
Vad särskilt undervisningen i skeppsbyggnad vid
tekniska högskolan beträffar, så har man där på
senare år icke nöjt sig med att bara hålla reda på och
meddela den utveckling, som pågår inom
skeppsbyggeriets olika grenar både hemma och ute i världen,
utan man har också alltsedan omorganisationens
genomförande år 1914 sökt inrikta sig på den
forskningsverksamhet efter bredare linjer, som är så
oundgängligt nödvändig för att föra skeppsbyggeriet
framåt. Denna forskningsverksamhet har ju tidigare av
såväl de praktiskt verksamma skeppsbyggarna som
av de olika undervisningsanstalterna varit mycket
tillbakasatt, om den ens förekommit. Det är
anmärkningsvärt nog flygtekniken, som verkat inspirerande
på skeppsbyggeriet härvidlag. Flygtekniken förstod
tidigt att skaffa sig folk, som behärskade de svåra
aerodynamiska problemen. Dessa erbjuda, såsom
alltmera framgår av undersökningar och jämförelser,
mycket stor analogi med de hydrodynamiska, och de
teoretiska momenten i skeppsbyggeriet ha därigenom
fått en mäktig knuff framåt.
1 betraktande av att skeppsbyggeriet går tillbaka
ända till hedenhös. är det förvånansvärt, hur
begränsad vår kunskap f. n. är exempelvis ifråga om
ekonomiska fartygsformer och därmed sammanhängande
problem. Vid tekniska högskolan har man sedan en
åtta år tillbaka ett modernt
skeppsbyggnadslabora-torium, där man efter måttet av sina resurser inriktat
sig på undersökning av en del för skeppsbyggeriet
vitala motståndsproblem. En utökning av
instrumentutrustningen för undersökning av
propellerformer pågår. Självfallet ha dessa undersökningar och
de studerandes deltagande däri icke kunnat äga rum
i samma utsträckning, som sker i utlandets stora
motsvarande laboratorier. Men den inriktning, som
därigenom givits undervisningen i skeppsbyggnad vid
tekniska högskolan och det underlag, som denna får
genom de omfattande kurserna i de grundläggande
ämnena och senare i de parallellgående
tillämpningsämnena har lyft upp utbildningen av skeppsbyggarne
vid tekniska högskolan på ett mycket högt plan.
Genom att på föreslaget sätt för den blygsamma
merkostnaden av omkr. 3 000 kr. pr år omlägga
lärarebefattningarne i skeppsbyggnad m. m. till två
professurer fullföljes endast en naturlig utveckling och
säkerställes bättre i fortsättningen undervisningen
vid högskolan inom detta fackämne.
För var och en som haft tillfälle tänka sig in i
ifrågavarande spörsmål står det klart, att utvecklingen
till hög nivå av en fackutbildning vid en högre
undervisningsanstalt icke är ett isolerat problem. Det
fordras såsom framhållits, att undervisningen i de
grundläggande ämnena är avpassad härför, det
fordras också att samtliga tillämpningsämnen inom facket
— och icke enbart det nominellt mest framträdande
— bedrivas efter de höga anspråken, och det fordras
slutligen utrymme och laboratorier för att fullfölja de
goda avsikterna.
Det vore onekligen en missriktad åtgärd, när inga
hållbara skäl kunna anföras för Chalmers’ förtursrätt
i ifrågavarande avseende, att i avvaktan på detta
instituts omorganisation strypa till utvecklingen inom
skeppsbyggnadsavdelningen vid tekniska högskolan.
Nu såväl som annars råder minsta medlets lag. ocli det
finns ingen tvekan om att som förhållandena reellt
ligga till. få vi mest valuta för pengarna genom att
på föreslaget sätt utveckla tekniska högskolan.
C. K.
TILL FRÅGAN OM EN INGENJÖRERNAS
HEDERSKODEX.
Vid teknologföreningens allmänna sammanträde den
20 febr. förelåg bl. a. till behandling den från flera
tidigare sammanträden uppskjutna frågan om Riktlinjer för
ingenjörens och arkitektens lojala uppträdande under
sin yrkesutövning gent emot allmänhet och kolleger.
Riktlinjerna ha tryckts som föreningens handl. 210 och
förslagsställaren civilingenjör J. Körner har i häfte
46, 1928 behandlat dem under rubriken Teknisk yrkes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
