Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 2 mars 1929 - Vägväsendets omorganisation, av H. B—d. - Gude Langenberg † - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
bilskattemedel än nyss angivits, anses frågan därom
fortfarande böra underställas kungl, maj :ts avgörande.
Beträffande brobyggnader föreslås att, på grund av
dessa arbetens speciella art, upprättade planer och
kostnadsförslag skola granskas av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen innan statsbidrag beviljas av
länsstyrelsen. Angående varaktiga beläggningar
framhålles lämpligheten av att vissa allmänna regler även
för dessa fastställas av kungl. maj:t och skulle
länsstyrelsen inom ramen för dessa regler bevilja
statsbidrag till de olika beläggningsarbetena, Det anses
icke uteslutet, att det kan visa sig nödvändigt att
länsstyrelsen även inhämtar väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens yttrande i dylika frågor innan statsbidrag
beviljas. För att ärenden rörande beviljande av
statsbidrag i den utsträckning, som nu förordats, skola
kunna överlämnas till länsstyrelserna, förutsättes
emellertid att flerårsplaner upprättas för hela landet.
Vad slutligen kontrollen och granskningen av
räkenskaper för vägbyggnader beträffar, skulle denna
verksamhet utövas av länsstyrelsen med biträde av
vägingenjören. På intyg av den sistnämnde skulle
statsbidrag till vägbyggnad utbetalas av länsstyrelsen.
Statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghållning
åter, föreslås skola — på intyg av vägingenjören efter
föregången kontroll och granskning ifråga om den
verkliga kostnaden därför — åtminstone tillsvidare
utbetalas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilket
ämbetsverk skulle genom sina för ändamålet
utbildade tjänstemän företaga stickprovsgranskning av
räkenskaperna i och för utövandet av nödig kontroll.
Årskostnaderna för den nya organisationen
beräknas till cirka 865 000 kr., varav omkring 665 000 kr.
föreslås skola utgå av automobilskattemedel. Genom
omorganisationen skulle emellertid samtidigt bortfalla
kostnader på cirka 485 000 kr., av vilka 285 000 kr.
utgå av automobilskattemedel. Därjämte beräknas
ett belopp av omkring 100 000 kr. komma att tillföras
statsverket såsom inkomst av vägingenjörernas
förrättningsarvoden. Den ökade belastningen å
automobilskattemedlen skulle alltså uppgå till
ungefärligen 300 000 kr. Den nya organisationen föreslås
träda ikraft från den 1 juli 1930.
H. B—d.
GUDE LANGENBERG †.
Civilingenjören Gude Langenberg har den 13 jan.
avlidit i Berlin, endast 36 år gammal.
Erik Ludvig Gude Langenberg föddes i Nedre
Ulleruds församling i Värmland den 3 febr. 1892.
Föräldrarna voro framlidne godsägaren Gude L. och hans
efterlevande maka, f. Westerlund. År 1910 avlade
han studentexamen och utexaminerades år 1914 från
tekniska högskolans avdelning för elektroteknik.
Gude Langenbergs livliga ingenium drog honom
snart bort från hemmavägarna, Redan år 1915 förde
hans verksamhets- och äventyrslust honom över till
Ryssland, och efter detta år vistades han
huvudsakligen på resor i utlandet. År 1922 bosatte han sig i
Berlin, där han inom radioindustrien grundade en
fabrik, vilken drivits upp till en betydande
omfattning.
Med tacksamhet och saknad minnas kamraterna
från teknistiden hans aldrig svikande vänskap i
allvar som i glädje. Vi veta, att han även inom de
kretsar, där han sedermera verkat, vunnit många
vänner, som nu dela sorgen med oss, och att han i främ-
mande land varit en god representant för sitt och vårt
fosterland. I ljust minne skall han alltid bevaras av
oss, som någon tid fått ha honom i vår krets.
EKONOMISK ÖVERSIKT.
Stockholm 22/2 1929.
Den tillbakagång i den tyska konjunkturen, som
sakta fortskridit under hela det gångna året, har under
den förflutna delen av innevarande år väsentligt
accelererats. Tydligast framträder denna försämring i det
ekonomiska läget i arbetslöshetssiffran. Antalet totalt
arbetslösa är nu uppe i mill. och har sedan nyåret
mer än fördubblats. Den stränga vintern har givetvis
bidragit till den kraftiga stigningen, men den minskade
sysselsättning för utearbetare, som
väderleksförhållandena förorsakat, kan dock endast till en mindre del
förklara den oförmånliga utvecklingen. Kristidsårets 1926
bottenrekord har i år överskridits med % mill. Detta
är dock icke liktydigt med att depressionen är av samma
svåra art som nämnda krisår. Produktionsvolymen och
omsättningen har ingalunda reducerats i en mot
arbetslöshetssiffran jämförd med 1926 års svarande grad,
beroende på att sedan denna tid den genomgripande
rationaliseringen ägt rum, som starkt minskat behovet av
mänsklig arbetskraft. Att denna rationaliseringens
verkan icke tidigare gjort sig gällande, beror till mycket
stor del på att den ju själv medfört en livlig
sysselsättning för den industri, som producerar kapitalföremål
(maskiner, byggnader o. dyl.), så länge
rationaliseringsprocessen fortgått. Det är högst sannolikt, att ännu
betydande utrymme för rationalisering och anskaffning av
kapitalföremål (t. e. bostäder) finnes, men läget på
kapitalmarknaden är icke längre sådant, att dessa behov
kunna med utsikt till betryggande förräntning täckas.
Tillgången på långfristiga utländska krediter har starkt
reducerats, och den kortfristiga utländska
kreditgiv-ningen via bankerna är dels icke av den natur, att den
nämnvärt lättar behoven av långa krediter, och har
med hänsyn till den tyska diskontosänkningen och den
uppåtgående tendens för räntesatserna i världens
finanscentra starkt minskats. Med den förutnämnda tyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
