Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 2 mars 1929 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 mars 1929
TEKNISK TIDSKRI F T
135
diskontosänkningen avsåg Reichsbank dels att förmå de
tyska bankerna att för täckande av sina kreditbehov
vända sig till den inhemska centralbanken, så att denna
icke skulle förlora sitt grepp på landets
penningmarknad, dels att i någon mån lätta läget för näringslivet.
En sänkning på % proc. ■— som nu från 7 till 6% proc.
— torde dock vara av relativt ringa betydelse i
sistnämnda avseende och detta så mycket mer, som
möjligheterna att uppbringa långa krediter icke därigenom
ökas; utsikterna att kunna dra in mera utländskt
kapital synas, att döma av de tyska lånen i U. S. A., allt
annat än ljusa.
Såsom förut framhållits får man icke bedöma det
ekonomiska läget i Tyskland allt för ensidigt efter
arbetslöshetssiffrorna. Ser man till övriga ekonomiska
faktorer, så peka de otvivelaktigt i samma riktning som
arbetslösheten, men ge icke ett utslag på långt när av
samma styrka. Produktionsvolymen och
trafikintensiteten visa en nedgång, som är 5—10 proc. starkare än den
under samma tid i fjol. Antalet konkurser och
betalningsinställelser befinner sig i stadigt stigande, och
fal-lissemangen sträcka sig i motsats till normalt i stor
utsträckning utanför kretsen av relativt unga firmor.
Prisnivån synes definitivt befinna sig på nedåtgående såsom
alltid vid en markerad konjukturnedgång. — Fondbörsen
har givetvis icke kunnat undgå att taga intryck av den
ovan angivna utvecklingen, och tendensen har varit
vikande sedan årets början. — Även om man icke kan tala
om någon ekonomisk kris i Tyskland, så är det dock
tydligt, att den ekonomiska utvecklingen där i år mera
prononcerat än i fjol går i ogynnsam riktning och att ett
för Tyskland mera oförmånligt resultat av årets
skadeståndsförhandlingar kan ytterligare skärpa denna
utveckling.
Den tyska konjunkturutvecklingen är dock en relativt
isolerad företeelse, som ytterst grundar sig på
efterverkningarna från kriget, och ser man på den allmänna
konjunkturutvecklingen sedan årets början i de övriga stora
industriländerna, företer den en relativt gynnsam bild,
även om läget i England med undantag för de tunga
industrierna icke har förbättrats. (De föreliggande
produktionssiffrorna för järn- och stålindustrien äro såväl för
England som U. S. A. bättre än för motsvarande månad
föregående år och för sista månaden av det gångna året,
liksom de även ligga över den genomsnittliga
månadssiffran för 1928. Januari månads tackjärnstillverkning var
sålunda för U. S. A. 3,50 mill. ton mot 2,92 för samma
månad i fjol, medan motsvarande engelska siffror voro
573 000 ton och 569 000; för stål var U. S. A:s siffra för
januari i år 4,41 mill. ton och i fjol 4,05 samt
motsvarande engelska siffror 0,77 och 0,64). Den allmänna
konjunkturutvecklingen överskuggas dock alltjämt av den
fara, som hotar från New Yorks fondbörs.
Spekulationen där och den av denna förorsakade höjningen i tre
etapper av New York-diskontot med icke mindre än 1%
proc. till 5 proc. under fjolåret samt en räntesats på
dagslån för börsen, som vid månadsskiftet januari—
februari var uppe i 8 proc., drager till sig utländskt
kapital i stor utsträckning och försvårar utländsk
upplåning hos den naturlige lånegivaren Onkel Sam. Denna
kapitalrörelse har verksamt bidragit till den den 7
februari företagna engelska diskontostegringen med 1
proc. till 5 y2 proc. Denna höjning har ännu icke
avspeglat sig i någon stegring av vårt eget diskonto, men
i längden torde en sådan icke kunna utebli. Den engelska
diskontostegringen framtvingades av att engelskt
kapital utnyttjade de bättre förräntningsmöjligheterna i
New-York, och detta föranledde en försämring av
pundkursen, som i sin tur medförde en betydande
guldutström-ning från Bank of England i främsta rummet till
U. S. A. Diskontoåtgärden har dock visat sig icke ha
en så stark effekt, som man väntat, och pundet har
trots densamma legat relativt svagt. Detta kan till en
del bero på ovissheten om New York skall följa
Londons exempel och höja sitt diskonto. En dylik åtgärd
skulle givetvis helt eliminera verkan av den engelska
diskontohöjningen, och en förnyad sådan skulle bli
nödvändig för att stödja pundkursen. Hittills är det
amerikanska diskontot dock oförändrat sedan den 13 juli i
fjol, men det är ovisst, huruvida det kommer att förbli
så någon längre tid. En amerikansk diskontohöjning
kommer å andra sidan att ovillkorligen utöva ett
avgörande inflytande på andra länders ränteförhållanden,
och då diskontosituationen i U. S. A. är helt avhängig
av utvecklingen av den amerikanska
fondbörsspekulationen, vilar det allmänna konjunkturläget för hela världen
i hög grad på om den amerikanska
centralbanksledningen kan komma till rätta med fondbörsspekulationen
på annat sätt än genom anlitande av diskontoskruven.
Ett tillräckligt tilldragande av densamma leder säkert
till målet, men medlet kan bli allt för farligt för
näringslivet i övrigt och andra medel komma därför säkerligen
att prövas innan diskontot höjes. Den kraftiga varning
för den nuvarande situationen på fondmarknaden, som
den amerikanska centralbanksledningen (Federal Reserve
Board) utsände samtidigt som Bank of England höjde
sitt diskonto samt den stramare hållning gentemot
börsspekulationens kreditbehov, som centralbanksledningen
visat, har avspeglat sig i ett omslag på fondbörsen och
ett kursfall på genomsnittligt 6 proc. Det återstår att
se, om liksom vid tidigare åtgärder mot spekulationen
(diskontohöjningarna) nedgången endast blir temporär
och kurserna åter stiga sedan den första
nervositeten på grund av varningen lagt sig. Klart är i varje
fall, att den punkt, då vidare kursstegring är utesluten,
icke kan vara så långt avlägsen, även om inga
ytterligare åtgärder för förhindrande av spekulationen
företagas. Enbart ett längre stillestånd i kursstegringen
kan bli ödesdigert, då det ju framkallar realisationer,
och en nedåtgående kursrörelse, som stjälper en och
annan storspekulant, kan lätt bli lavinens lilla kärna.
Huruvida en omfattande börskris skulle komma att
medföra en nedgång i den amerikanska konjunkturen av
mera omfattande dimensioner är givetvis mycket svårt
att avgöra, och uttalandena på denna punkt gå mycket i
sär. Vissa industrier måste i varje fall komma att bli
lidande av en dylik kris. Därest ny diskontohöjning
skulle bli nödvändig, torde svårigheterna starkt ökas.
De mera kapitalkrävande branscherna, såsom t. e.
byggnadsindustrien, klaga redan nu på räntesatserna, som
verka hämmande på deras verksamhet.
Den svenska utrikeshandeln visade för januari i år
höga siffror, såsom man kunde vänta på grund av de
förmånliga isförhållandena under nämnda månad,
medan man däremot torde ha att emotse en kraftig
försämring för februari genom isblockaden.
Kommers-kollegii statistik visar, att utförseln uppgick till icke
mindre än 138 proc. av den för januari 1913, om
sistnämnda månads prissiffror läggas till grund. En
jämförelse med samma månad i fjol är med hänsyn till de då
rådande arbetskonflikterna föga givande, medan däremot
en dylik med fjolårets på samma sätt beräknade
decembersiffra 141 ger vid handen, att denna rekordsiffra
ligger närmare januarisiffran än 1928 års näst bästa
månadssiffra, den för november på 133. Det är i främsta
rummet våra båda stora stapelartiklar, pappersmassa
och trävaror, som bidragit till detta resultat. Utförseln
av sulfitmassa uppgick till 60 800 ton; för trävaror var
siffran för sågade varor särskilt hög. Utförseln av
papper företer gentemot samma månad i fjol — då denna
bransch ännu icke var indragen i konflikten — en
ökning av icke mindre än 24 proc. De stora exporterande
verkstadsindustrierna visa på några undantag en ganska
betydande nedgång, vilken sannolikt får tillskrivas den
livliga skeppningen mot slutet av 1928 inför möjligheten
av arbetskonflikt. Särskild markerad är nedgången för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
