Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 9 mars 1929 - Stadsrenhållningens senare utveckling, av Karl Tingsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teknisktid skrift
HÄFT. 10 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 9 MARS
ÅRG. 59 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 2 9
INNEHÅLL: Stadsrenhållningens senare utveckling, av f. gatudirektören Karl Tingsten. — Ingenjörernas
anställningsavtal, av civilingenjör Karl A. Wessblad. — En dieselmotor för kolpulver. — Redovisning över Peter
Klason insamlingen. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.
STADSRENHÅLLNINGENS SENARE UTVECKLING.
EN ORIENTERING.
Av f. gatudirektören Karl Tingsten.
Den hastiga utveckling, som ägt rum på alla
områden av mänsklig verksamhet sedan 4 à 5
årtionden tillbaka, har ej lämnat stadsrenhållningen oberörd.
Visserligen kan man knappast säga, att de problem,
som äro förknippade härmed, varit föremål för något
större intresse från den tekniska världen — detta har
först på senare tiden börjat framträda — men i varje
fall är det ej så litet av mekaniska hjälpmedel, som
under årens lopp direkt eller indirekt kommit
stadsrenhållningen tillgodo. I främsta rummet äro härvid
att beakta de stora ekonomiska fördelar, som
motorismen tillfört denna samhälleliga verksamhet.
För gaturenhållningen innebar uppfinningen av de
hästdragna, snett ställda roterande sopborstarna —
valsarna — på sin tid ett betydande framsteg vid
arbetet att sammanföra gatsmutsen i strängar före
dess vidare sammansopning i högar och bortforsling.
Denna mekaniska hästkvast har i samband med
motorismens segertåg efterträtts av kvastar, drivna av
motor med olja eller elektrisk ström som kraftkälla.
Övergången från häst- till motordrift innebar mycket
betydande ekonomiska fördelar och kan även ur
djurskyddssynpunkt hälsas med tillfredsställelse, enär
hästkvastens dragning var ett mycket tungt arbete,
som endast de starkaste hästar förmådde förrätta.
Till bindande av det vid sopvalsens rotation
uppvirvlade dammet har man vid såväl häst- som
motorkvastar, ehuru med växlande framgång, anordnat
vattenstrilning från samma redskap, som uppbär
valsen. Genom att borsten och den för strilningen
nödvändiga vattentunnan sålunda monteras på ett och
samma ramverk, komma dessa anordningar så nära
varandra, att vattenstrilningen ej hinner åstadkomma
tillräcklig verkan — genom att vattnet absorberas av
gatsmutsen — innan borsten redan gått över den
fuktade gatuytan. Anordningen torde därför få
anses mindre tillfredsställande även där, såsom vid de
motordrivna sopmaskinerna, strilningen sker under
tryck, då vattnet alltså sprutas mot gatan. Vill man
därför, trots väsentligt ökad kostnad, åstadkomma så
dammfri sopning som möjligt, torde detta f. n. bäst
ske genom att vattningen medelst särskilda
vatten-vagnar verkställes med lämpligt tidsmellanrum, 30
à 40 minuter, före sopningen. (Här må i förbigående
nämnas att dylika blott för vattning avsedda vagnar
— såsom för vattenstrilning å makadamgator, var-
vid vattnet med stor fördel uppblandas med sulfitlut
— sedan länge varit i bruk med hästar för deras
dragning, men att även här den betydligt effektivare
motordriften alltmer börjat tillämpas.) Bland
sam-manförningar i samma apparat av skilda arbeten för
gaturenhållningen, som med större eller mindre
framgång genomförts, må även nämnas den, där
gatsop-ningen och sopornas upptagning i en behållare sker
i ett sammanhang och inom ett och samma yttre
omhölje. Detta problem, varpå så länge arbetats, torde
nu vara löst på ett rätt tillfredsställande sätt. Då
emellertid de mekaniska anordningar, som erfordras,
kräva stort utrymme och då tömningen och den
vidare bortforslingen av de i behållaren samlade
soporna, allt efter de lokala omständigheterna, kan ge
anledning till vissa svårigheter, har den i och för sig
väl arbetande, för motordrift anordnade apparaten
ännu ej funnit någon större användning.
Motorismen har emellertid ej blott direkt utan
kanske än mer indirekt varit till mycket stor fördel
för gaturenhållningen. Detta på grund av bilismens
oerhört kraftiga framträdande vid samfärdseln,
varigenom hästarna, som förorsakat såväl den största
som den obehagligaste föroreningen av gatorna, fått
allt mindre användning. Avfallet från dessa våra
gamla trotjänare har således blivit allt obetydligare
för att nu nära nog sakna all betydelse vid
gaturenhållningen. Parallellt härmed går minskningen av
gatubeläggningens avnötning, vilken vid biltrafik
självfallet är helt ringa, medan vid hästtrafik de
stål-beslagna vagnshjulen och hästskorna i nämnda
hänseende utövade en avsevärd åverkan. Det rätt
anmärkningsvärda förhållandet har sålunda inträffat
att, samtidigt som man i de motordrivna
sopmaskinerna erhållit ett kraftigt hjälpmedel för städernas
renhållning, det relativa behovet härav väsentligt
minskats just på grund av motorismens utveckling.
Bilarna ha emellertid ej endast medfört att
gatornas förorening minskats, utan de medverka därjämte
direkt till deras renhållning. På grund av sin stora
hastighet sätta nämligen bilarna luften i så kraftig
rörelse, att den driver lättare partiklar såsom
papperslappar och framför allt det stoftfina dammet
m. m. dylikt från körbanan mot rännstenarna.
Härigenom, men särskilt till följd av gatornas ringa
förorening, blir det arbete, som sopmaskinerna numera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
