Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 9 mars 1929 - En dieselmotor för kolpulver - Redovisning över Peter Klason insamlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
Fig. 1.
vände man sig först av inblåsning av ren luft av 60 atm.
tryck, som hindrade förbränningsgaserna ocli de fasta
partiklar dessa innehålla, att komma in mellan
kolvringarna. Sedermera användes för samma ändamål
riklig tillförsel av smörjolja till kolven, varigenom
kolvringarna sköljdes rena. Den härvid använda oljan
renades sedan och användes åter. Företagna mätningar
lara hava visat, att smörjoljeförbrukningen är 6 gr pr
hkr och timme vid en förbrukning av 0,4 o à 0,4 5 kg
brunkolspulver pr timme.
Den ekonomiska betydelsen av dessa försök, som nu i
viss mån inträtt i ett avslutningsstadium, och som med
intresse följts av den tekniska världen, kan icke
överskattas. Man må blott betänka, att en sådan motor kan
utveckla en effekt av en hästkraft under en timme för
en bränslekostnad av knappt 0,5 Pf., under det att en
dieselmotor för samma effekt under samma tid drager
en bränslekostnad av minst 1,8 Pf. Detta skulle för en
1 000 hkr dieselmotor, som är i drift 3 000 timmar pr
år, betyda en årlig besparing av omkring 50 000 M., i
jämförelse med vilken kostnaden för motorns förändring
till kolpulvermotor icke spelar någon roll. Försöken
hava f. ö. stor betydelse särskilt nu för tiden, när man
slagit sig på att i stor skala framställa brännoljor ur
kol. Denna omväg vid kolens användande till
motorbränsle bleve genom kolpulvermotorns införande
obehövlig. Slutligen kan det vara av intresse att påpeka, att
förvandlingen av ett fast bränsle till arbete i en
motorcylinder är principiellt sett en ideallösning av
motorproblemet.
REDOVISNING ÖVER PETER KLASON
INSAMLINGEN.
Sedan insamlingen till den stipendiefond, som med
anledning av professor Peter Klasons 80-årsdag av hans
forna elever överlämnats till tekniska högskolan, nu-
mera avslutats hava undertecknade granskat
förvaltningen av de inkomna medlen och låtit siffergranska
räkenskaperna, vilka befunnits i god ordning. Som av
bilagda räkenskapsutdrag framgår utgjorde det
insamlade beloppet, jämte depositionsränta, vid
överlämnandet kr. 18 53«: 01.
I egenskap av representanter för inbjudarna till
insamlingen bedja undertecknade få framföra ett varmt
tack till samtliga bidragsgivare under uttalande av
förvissningen om att fonden skall komma att motsvara det
avsedda ändamålet, att vara ett stöd för det kemiska
forskningsarbetet vid högskolan.
Stockholm den 20 febr. 1929.
IS. Almgren. Hjalmar Heimbürger. Sigurd Nauckhoff.
Sammandrag av räkenskaperna över Klasonfonden.
Debet.
21/5 ’Summa influtna medel ............... 18 130: —
31/12 Depositionsränta å 18 000:— ......... 459: 73
31/12 Ränta å postgirokonto nr 2898 ........ 22: 33
Kr. 18 612: 06
Kredit.
Div. kostn. för insamlingen ................. 74: 05
Netto till tekniska högskolans
förvaltningsnämnd ................................... 18 538:01
Kr. 18 612: 06
De insamlade medlen överlämnades den 3 jan 1929
till tekniska högskolans förvaltningsnämnd, som därvid
utfärdade följande mottagningsbevis:
Av civilingenjör A. D. Ellgar har Kungl, tekniska
högskolan denna dag emottagit dels A.-b. Göteborgs
banks depositionsbevis nr 58498 å kronor Sjutton tusen
(17 000), dels A.-b. Göteborgs banks depositionsbevis nr
58499 å kronor Ett tusen (1 000) båda depositionsbevisen
löpande med ränta från den 1 jan. 1929, dels ock
sparkassebok nr 3 569 med A.-b. Göteborgs bank med å boken
innestående femhundratrettioåtta (538) kr. och 1 öre —
sparkasseränta för år 1928 ej påförd — samtliga medel
avsedda att bilda en fond benämnd "Peter Klasons
stipendiefond", vilket härmed tacksamt erkännes.
Stockholm den 3 januari 1929.
Å förvaltningsnämndens vägnar
T. Lindmark.
M. R. Ljunggren.
För fonden gälla följande av professor Klason
godkända bestämmelser:
Peter Klasons stipendiefond.
Forna elever till professor Peter Klason hava med
välvilligt bistånd frän de industrier, i vilka de arbeta,
velat hugfästa professor Klasons läraregärning vid
tekniska högskolan genom att på hans 80-årsdag den 4
april 1928 bilda en fond, vars avkastning enligt
nedanstående bestämmelser skall användas till understödjande
av forskningsarbeten vid någon av tekniska högskolans
kemiska institutioner.
Fonden skall benämnas "Peter Klasons stipendiefond"
och förvaltas av tekniska högskolan.
Stipendium kan tilldelas från tekniska högskolans
kemiska fackavdelning utexaminerad civilingenjör som
ämnar vid någon av högskolans kemiska institutioner
utföra undersökningar av betydelse för kemisk industri,
varvid företräde skall lämnas åt den, som ämnar söka
vinna teknisk doktorsgrad.
Vs av fondens avkastning skall årligen läggas till
kapitalet. [Återstoden av avkastningen kan utdelas
såsom stipendium eller stipendier i belopp om minst 1 000
kronor till varje stipendium. Om tillgängliga
räntemedel under något år icke helt eller delvis utdelats, skall
återstoden ackumuleras. Skulle på så sätt samlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
