Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 9 mars 1929 - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Eskilstuna, av V. L. - Västerbergskalgens ingenjörsklubb, av R. L. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
151
lande, överingenjör Cabl Gustaf Andersson och
byggnadschefen B. Lindeblad.
Årsmötet öppnades därefter av ordföranden med ett
kort anförande, och överlämnades ordet till förste
föredragshållaren för aftonen, kommerserådet Axel F.
Enström, som höll ett föredrag med skioptikonbilder,
betitlat: "Om kraft och bränsle".
Inledningsvis nämnde talaren, att
bränslekraftpro-blemen hängde intimt samman med den
industrialiseringsperiod, som vi genomlevat, och icke minst har detta
varit fallet under efterkrigstiden.
Enligt statistiska beräkningar för år 1926, skulle de
kraftalstrande maskinerna i världen motsvara en effekt
av 125 mill. hkr, därav vattenkraft 30 mill.
Tillsammans med kraftkällorna för järnvägar och sjöfart skulle
beloppet uppgå till 250 mill. hkr. Bilarna komma
dessutom med icke mindre än 600 mill. hkr. Samtliga dessa
kraftmaskiner beräknas frambringa ett energibelopp per
år av c:a 350 milliarder kWh. Egendomligt nog uppgår
den årliga världsskörden av spannmål i kg. ävenledes till
350 milliarder. På varje individ komma alltså årligen
— om man bortser från de, som äro bosatta i Kina och
det inre Asien — lika många kWh elektrisk energi som
kg spannmål.
Stenkolet är fortfarande utan gensägelse det
viktigaste av alla bränslen, men oljeproduktionen har under de
senaste åren stigit oerhört kraftigt. Talaren visade
några korresponderande kurvor över världsproduktionen
av stenkol och oljor, vilka ådagalade, att medan
kolproduktionen sedan år 1913 varit ungefär densamma per
år, oljeproduktionen stigit i rasande fart.
En annan intressant företeelse är dragkampen mellan
ångkraft och vattenkraft. Genom bränsleprisens
stegring efter kriget ökades vattenkraftsutbyggnaderna, men
av samma orsak arbetade man livligt inom
ångkraftindustrien på förbättringar för att nedbringa
bränsleomkostnaderna. Sedermera sjönko bränsleprisen, varför
vattenkraftens konkurrensförmåga avtog, så mycket mer
som samtidigt vattenkraftsutbyggnaderna blevo dyrare
på grund av ökade löner. Men äyen inom
vattenkraftstekniken hava avsevärda förbättringar gjorts, och
framhölls särskilt kaplanturbinens betydelse. Från att förut
icke hava uppnått högre verkningsgrad på turbinerna
än något över 70 % är man nu uppe i 90 %.
Talaren ingick därefter på de stora enheternas
betydelse för bränsleekpnomien men. nämnde, även, att samma
mål nåtts genom ökade tryck och temperaturer på ångan
samt på eldstadens utformning. Före kriget användes
ångtryck på 12 till 15 atm. och en överhettning av
omkring 200°. Nu användes för större anläggningar 30 à
40 atm. och 375 à 425 För en del nyare anläggningar
är trycket uppe i 80—100 atm. , Talaren övergick där
efter att visa några moderna konstruktioner av
ångpannor, bl. a. från Klingenbergwerk vid Berlin och Statens
kraftverk i Västerås. Alla dessa förbättringar på
ångkraftteknikens område hava åstadkommit en väsentlig
ökning av bränsleekonomien, och vid de amerikanska
kraftverken är bränsleförbrukningen numera endast
hälften av vad den var före kriget.
Härefter lämnades en redogörelse över olika sätt att
framställa brännoljor av fasta bränslen, vilken fråga
blivit särskilt aktuell på grund av den oerhörda
stegringen i oljeförbrukningen.
Talaren slutade med att framhålla huru ömtåligt
brännoljeproblemet kunde bliva för vårt land på grund
av avspärrning under krigstider. Möjlighet finnes dock
att framställa brännoljeliknande produkter ur träavfall,
men den ekonomiska sidan härav är ännu ej klarlagd.
Det synnerligen intressanta föredraget mottogs med
stort bifall och föredragshållaren avtackades av
ordföranden.
Nästa föredrag hölls av civilingenjör G. W:son
Cronquist om "Eskilstuna- och andra stadsbilder i
färger".
Föredragshållaren visade en hel del synnerligen
vackra bilder efter färgfotografier och höll till dessa ett
roande föredrag i kåserande form. Bilderna voro
ordnade efter detaljer i byggnadernas exteriörer för att visa
färgens betydelse för dessa (alltså för tak, väggar osv.)
ävensom efter andra föremål i stadsbilden, såsom
planteringar, vattendrag o. dyl.
Från Eskilstuna visades ett 20-tal bilder, av vilka de
från ån och nya kyrkan i särskilt hög grad senterades.
Föredragshållaren fick åhörarna helt med sig, och
efter föredragets slut belönades han med en varm applåd.
Efter en stunds paus samlades man till supé. Första
talet hölls därvid av ordföranden för föredragshållarna
och besvarades av kommerserådet Enström i ett
uppmärksammat anförande, där han med anledning av ett
tal, nyligen hållet vid Nobelfesten, försvarade "teknikens
lyrik". Ordföranden tackade därefter deltagarna i
pristävlan om Rådhustorgets ordnande och anmodade
stadsfullmäktiges ordförande riksdagsman Bror Lundkvist,
att utdela prisen, vilka mottogos av de närvarande l:sta
och 2: dra pristagarna. På riksdagsman Lundkvists
initiativ tilldelades motto "Triangel" ett extra pris. :
Vidare höll direktör Hök tal för stadsarkitekt Hahr,
medlem av "Rådhustorgskommittén", och bankdirektör
Andersson talade för teknologföreningen, vilket tal
besvarades av ingenjör R. Nauclér. - ■ - ;
s ; ".a V. h..
Västerbergslagens ingenjörsklubb
samlades den 16 januari till sitt första sammanträde för
året, varvid bergsingenjör Harald Carlboro höll
föredrag: "Om flotationsanrikning".
Ingenjör Carlborg berörde i början av sitt anförande
de olika huvudtyper av flotationsapparater, vilka med
åren framkonstruerats och ingick därefter på en
beskrivning av flotationsförfarandets princip. Efter att hava
visat hurusom för ett gott resultat dels erfordras ett
skumbildande ämne, dels också ett samlande medium för
det material man önskar avskilja, kom föredragshållaren
in på flotationsprocessens praktiska tillämpning och
lämnade en beskrivning över bergsteknikens nuvarande
ståndpunkt inom detta område. Ingenjör Carlborg
framhöll hurusom flotationsförfarandet rätt använt och med
ingående tillsatsämnen i lämplig proportion ger mycket
goda resultat och medger- lönande bearbetning av
jämväl efter tidigare uppfattning mycket fattiga malmer. I
Amerika flotationsanrikas t. e. för närvarande
kopparmalmer hållande 1 %. Härefter övergick
föredragshållaren till att nämna några ord om de svenska verk,
speciellt Saxberget, Rösjögruvan och Stollberg, vilka
intresserat sig för anrikningsförfarandet ifråga, och nämnde
slutligen några exempel på speciella anrikningsförsök,
vid sidan av den vanliga bergshanteringen. Det
intressanta, med ljusbilder illustrerade, föredraget avslutades
med en översikt av vad flotationsanrikningen hittills
uträttat för bättre utnyttjande av fattiga malmer.’
’–""■ : R. L.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst
sammanträder å förening-ens lokal, Brunkebergstorg 20, måndagen
den 11 mars 1920 kl. 7,30 e. m. Sammanträdet öppnas efter
enkel kvart. Ärenden: 1. Protokolljustering. — 2.
Inval. — 3. Inkomna skrivelser. — 4. "Propositionen till årets
riksdag angående omorganisation av vägväsendet".
Referat av byråchefen Nils Bolinder. Diskussion. —
5. "Förslag till nya bestämmelser för v äg entreprenader",
utarbetat av inom avdelningen tillsatt kommitté.
Redogörelse av kommitténs ordförande, civilingenjören E. Paul
Wretlind. — Supé och samkväm med underhållning.
Avdelningen för Elektroteknik håller ordinarie
sammanträde å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
