Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 16 mars 1929 - Något om periodiciteter i nederbörd och vattenföring, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFT. 11 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 16 MARS
ÅRG. 59 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 2 9
INNEHÅLL: Något om periodiciteter i nederbörd och vattenföring, av Axel F. Enström. — Tekniska museet
och den tekniska undervisningen, av intendenten Torsten Althin. — Törd Magnuson †. — Hjalmar
Heimbür-ger †. — Lorenzens gasturbin. — De tekniska mellanskolornas problem. — Litteratur. — Tekniska föreningar.
— Sammanträden.
NÅGOT OM PERIODICITETER I NEDERBÖRD OCH
VATTENFÖRING.
Av Axel F. Enström.
Många försök äro gjorda att söka utreda, huruvida
och i vad mån variationerna i nederbörden och
vattendragens vattenföring äro underkastade
regelbundna lagar. Jag skall inte här upptaga utrymmet
med en utförlig sammanställning av föreliggande
material, en översikt som jag har för avsikt att
offentliggöra i annat sammanhang. Jag skall här endast
beröra en sak, som synes vara av intresse ur praktisk
synpunkt.
Vid bedömandet av ett kraftverk, beläget i norra
Småland i ett oreglerat vattendrag, utrinnande i
Östersjön, gällde det att beräkna den komplementära
energi, som på grund av variationerna i
vatten-föringen behövde tillföras från annat håll i och för
täckande av en viss antagen belastning. Med
utgångspunkt från en av Vattenbyggnadsbyrån utförd
sammanställning av vattenmängderna under ett antal
år erhölls en kurva, fig. 1, i vilken ordinatorna
räknade uppifrån och ned angiva antalet för varje år
erforderliga fyllnadskilowattimmar. Om sålunda
diagrammet läses på vanligt sätt, erhålles en relativ bild
jag anledning jämväl ägna uppmärksamhet åt vissa
nederbördsdata.
Vad först beträffar Vänerns
vattenståndsvariationer förelåg ett omfattande och väl sovrat
observationsmaterial från över ett hundra år tillbaka. En
analys av detsamma efter den ScHUSTER’ska
periodo-grammetoden har utförts av Bergsten (Geograf, ann.
1928, h. 1 & 2). Denna analys angav toppar,
indike-rande våglängder av resp. 52/3, 71/3, ll2/3, 16 och 36
år. För att studera mera i detalj dessa vågrörelser
har jag använt den av mig tidigare
(Ingeniörsvetenskapsakademiens handl. nr 31) angivna metoden med
kombinerad utjämning och differentiering. Därvid
framkom genomgående, ända från 1830-talet således,
en väl definierad period på 7,5 år, en på 11,5 år och
en på 15,5 år, den senare dock ej fullt renodlad.
Samma undersökning utförd på en längre serie över
nederbörden i Stockholm gav perioder på 7,5 och 15
år, men däremot icke någon 11-årsperiod. Samma
resultat gav analysen av en av Alter (Month. Rev.
1926) sammanställd serie för nederbörden i norra
1760 1770 . 1730 1790 ISOO /BIO /S20 /830
/830 /84-0 /850 /860 1870 /880 /890 /900 1910
Fig. 1.
av vattenföringens
variationer. Det är då intressant
att iakttaga, att här
förefinnes en tydlig 15-års
period.
Jag har ansett det vara
av intresse att jämföra
detta resultat med andra
data, som jag tidigare
bearbetat, I samband med ett studium av
Vänerns vattenståndsvariationer, vilka
jag förra året hade tillfälle att undersöka
i och för ett av vattenrättsdomstolen i
Västra distriktet påkallat utlåtande, hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
