Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 16 mars 1929 - Lorenzen’s gasturbin - De tekniska mellanskolornas problem, av Max Grenander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
Fig. 2. Gasturbin för avloppsgaser från automobilmotor. a —
stålskivor, b = ihåliga turbinskovlar, c = stativ, d = samlingsrum
för motorns avloppsgaser, e = samlingsrum för turbinens
avloppsgaser, f = turbinhjul, g = luftkanaler, i = labyrinttätning.
med en 300 hkr flygmaskinsmotor. Därvid har visat sig,
att gasturbinen tillgodogjorde sig 12 à 16 </c av den
energi avloppsgaserna från motorn innehöllo, då de
inkommo i turbinhjulet. Denna energi avlämnades i form
av komprimerad luft för motorns avkylning.
Turbinhjulet och dess skövlar hava under detta flera månader
långa prov icke givit anledning till några
driftstörningar. Man håller f. n. på med en del försök, som
hava samband med konstruktionen av en större till
drivmotor avsedd gasturbin. Denna turbin skall ej arbeta
med avloppsgaserna från en förbränningsmotor utan med
gas av hög temperatur alstrad i en
förbränningskammare genom förbränning av flytande bränsle i uppvärmd
och komprimerad luft från turbinhjulets
avkylnings-anordning.
Även om den nya gasturbinen den första tiden endast
kommer till användning i samband med automobil- och
flygmaskinmotorer, torde den dock lia utsikt erhålla en
omfattande användning. Möjligheten att för
automobil-motorernas drift kunna åstadkomma en komprimerad
gasblandning, som även vid låga varvantal hos motorn
innehåller ett väl förgasat bränsle, är ett betydande
steg i riktning mot automobilen utan växlar, målet för
alla automobilkonstruktörers strävan. Dessutom gör
gasturbinen ljuddämparen obehövlig. Användningen av
komprimerad förbränningsluft till flygmaskinsmotorn
möjliggör som bekant flygning på stor höjd. Detta
skulle således möjliggöras genom gasturbinens
användande i samband med flygmaskinsmotorn, men med så
stor driftsäkerhet att dylik flygning skulle kunna
företagas även av maskiner i allmän trafik.
DE TEKNISKA MELLANSKOLORNAS
PROBLEM.
När jag skrev min artikel "Om elevantalet vid de
tekniska läroverken", ansåg jag mig kunna påräkna en
saklig diskussion av mitt däri framställda förslag, och
därför började jag med stort intresse läsa herr
Bnx-STRANDS i häftet 7 av denna tidskrift införda artikel.
Men resultatet blev "en spänd förväntans upplösning uti
intet".
Jag hade i min artikel framhållit, att tekniska
gymnasiet i Örebro egentligen alls ej är något gymnasium,
utan består av tre treåriga fackskolor och en tekniskt
betonad handelsskola. Herr B., som synes vara en lika
trogen vapendragare för gymnasierna, enkannerligen
örebrogymnasiet, som ivrig bekämpare av fackskolorna,
upptog tydligen mycket illa detta yttrande, som han
kvitterar med orden: "Sistnämnda fackskola
(maskin-fackskolan i Eskilstuna) är 3-årig och har för övrigt en
organisation, som helt avviker från andra tekniska
läroverk. Den är en kombination av en 2-årig aftonskola
och en 1-årig dagskola samt mera att betrakta som en
högre yrkesskola än som en parallell till de tekniska
gymnasierna".
Det betyder föga av huru många skolor herr B. anser
ifrågavarande maskinfackskola vara kombinerad. Men
av sä mycket större vikt synes det mig vara att
ådagalägga herr B:s misstag, då han karakteriserar den
såsom något slags "högre yrkesskola".
Herr B. synes tillerkänna maskinfackskolan i Malmö
egenskapen att vara en verklig fackskola, åtminstone
anföras dess elevkostnader (som äro högre än
örebrogymnasiets) utan varje reservation. Nåväl!
Maskin-fackskolorna i Malmö och Eskilstuna ha samma
inträdesfordringar och även i det närmaste samma timplan,
såsom följande tabell över totala antalet veckotimmar
(reducerade till 1 års tid) visar.
Malmö Eskilstuna
Matematik ......................... 7,5 10,5
Mekanik, hållfasthetslära, grafostatik 6,5 6,5
Kemi .............................. 4,5 4,o
Fysik och elektroteknik ............ 10,5 10,o
Svenska språket ................... 4,o 3,o
Maskinlära med laborationer........ 6,o 6,u
Maskinritning ...................... 15,o 15,5
Mekanisk teknologi ................ 4,o 3,5
Metallografi ....................... — l,o
Byggnadslära med ritning .......... 2,5 3,5
Ritteknik .......................... 3,0 2,o
Frihandsteckning .................. 2,o —
Mineralogi och geologi ............. 0,5 —
Gymnastik ......................... 6,o 3,o
Härvid torde märkas, att det stora flertalet av
Eskilstunaskolans elever under en 2-årig förberedande kurs
erhållit grundlig övning (2 veckotimmar i vartdera ämnet
under 2 år) i linearritning och frihandsteckning.
Nu tänker sannolikt herr B. invända, att eleverna i
en dagskola ha lättare att tillgodogöra sig
undervisningen, än när den såsom hos oss i l:sta och 2: dra
klasserna är förlagd till eftermiddagarna, medan dagarna
till större delen äro upptagna av annat arbete. Detta
är emellertid riktigt endast under den förutsättningen,
att förhållandena i övrigt äro desamma, något som ej
här är fallet. Den kurs, som i Malmö tillhör l:sta året,
är hos oss fördelad på två år, det l:sta och det 2: dra.
Det blir därför hos oss längre tid för de inhämtade
kunskaperna att "mogna", läsningen blir mindre forcerad,
och detta är en beaktansvärd fördel. Ur
årsredogörel-serna framgår för övrigt, att båda fackskolorna, i stort
sett, medhinna samma kurser.
Säkraste kriteriet på en skolas nivå är emellertid vad
de utexaminerade eleverna duga till. De från
maskinfackskolan i Eskilstuna utexaminerade bli i allmänhet
konstruktörer, verkstadsingenjörer, ritare, rustmästare,
verkmästare osv., alltså just det fackskolarna avse att
giva teoretisk kompetens till. Jag förmodar herr B. nu
känner sig föranlåten medge, att maskinfackskolan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
