- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
162

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 16 mars 1929 - Litteratur - Anmälan: Räkenskaper för industri, av H. R. Schultz - Anmälan: Trådlös bildtelegrafering, av H. Sy. - Anmälan: Skattelagarna - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Västerås, av F. E.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

TEKNISK TIDSKRIFT

16 febr. 1929

i arbete" torde numera vara den allmänt antagna
benämningen för påbörjade men icke (till försäljning)
fär-diglevererade produkter, under det att "halvfabrikat"
betecknar färdigställda och förrådsförda detaljer.

"Debitorer" skulle med fördel hava ersätts med
"fordringar från kunder" och "kreditorer" med "skulder till
leverantörer" o. s. v. Ordet "påföres" användes ibland
med betydelsen "krediteras", ibland i stället för
"debiteras". Det förra användningssättet är felaktigt, det
senare korrekt.

Om den på sid. 12 visade balansräkningen endast
avser att vara exempel på förekommande balansräkningar,
finnes ingen anmärkning att göra, men om den avser att
utgöra ett exempel på, hur en balansräkning bör
uppställas, lämnar den förvisso åtskilligt övrigt att önska.
Någon så pass vanlig post som "låneskulder" saknas
helt och hållet, under det att en så ovanlig balanspost
som "Patent" är upptagen till ett jämförelsevis stort
belopp. Lämpligen kunde resp. poster hava ordnats och
rubricerats på följande sätt:

Tillgångar: Skulder:

Kassa. Kortfristiga skulder.

Fordringar(växlar). Varuskulder (aecepter).

Varulager. (Låneskulder).

A n läggnings») edcl: Balanserade utskylder.

Verktyg. Välfärdsfond.

Maskiner. Aktiekapital och fonder.

Transportmedel. Vinstbalans.

(Kontorsinventarier). Vinst.

Byggnader.

Tomter.
Immateriella tillgångar

(Patent).

På aktivsidan äro på så sätt resp. poster ordnade ur
likviditetssynpunkt, och på passivsidan enligt deras
större eller mindre kortfristighet. Sådan uppställning
underlättar ju i hög grad balanskritiken.

Det är förargligt och i viss mån förvirrande att resp.
författare av del I och II ej kunnat enas om samma
terminologi eller ens om samma beräkningsmetoder.
Som redan nämnts kallas t. e. varor i arbete i del I för
"halvfabrikat" och i del II för "lager av pågående
arbeten" osv. Författarna av del II framhåller med rätta
vikten av "normalkalkyl", under det att författarna av
del I kritiklöst använder föregående års siffror för
beräknande av sitt (genomsnitts)pålägg. Vikten av
beräkning av särskilda pålägg för olikartade
produktionsgrupper, såsom maskinarbete, bänkarbete osv. lämnas av
båda författarna allt för mycket åsido.

Slutligen nämnes icke ett ord, om vad som plägar
kallas "grundvärdepålägg" (se Teknisk tidskr. 1923 häft.
38 och 39) utan räknas vid blandad tillverkning endast
med arbetspålägg, dvs. pålägg på direkt lön eller på
direkt arbetstid för täckande av
tillverkningsomkostnaderna. Detta är felaktigt. Tydligt är ju, att
tillverkningsomkostnaderna (transport, lokalhyra, felrisk, ränta
osv.) stiga ju större arbetsstycket är, och äro sålunda
betydligt större om arbetsstycket väger ett ton än om
endast ett kilo. Därför måste också pålägget utgöra
någon funktion av arbetsstyckets vikt (eller värde). Sä
är förhållandet med grundvärdepålägget, men däremot
icke med arbetspålägget. önskar man en under alla
förhållanden användbar kalkyl, måste man sålunda använda
sig av både arbetspålägg och grundvärdepålägg.
Arbetspålägg enbart ger under vissa förhållanden ett
missvisande resultat.

I trots av alla dess förtjänster finnes tydligen ännu
en och annan liten brist i andra upplagan av
"Räkenskaper för industri", vilket dock i en senare upplaga
lätt torde kunna avhjälpas.

H. R. Schultz.

Trådlös bildtelegrafering av ingenjör Wilh. Ax:son
Lindberg. Wahlström & Widstrands förlag, Stockholm
1929.

Ovannämnda arbete är den första sammanfattningen
på svenska av svagströmsteknikens senaste landvinning.
Det är egentligen avsett för den kategori av läsare, som
fått sin tekniska utbildning såsom radioamatörer, men
även mer tränade tekniker hava stor behållning av att
taga del av denna översikt av de olika system för trådlös
bildöverföring, som med växlande framgång prövats i
praktiken under de senaste åren. Författaren redogör på
ett enkelt och lättfattligt sätt för de olika principerna
för bildtelegrafering, den elektrokemiska metoden
representerad av Bakers och Dieckmanns apparater, den
fotoelektriska metoden såsom den tillämpats av Belin och
Korn, Karolus, Alexandersson och Petersen samt
slutligen för Dieckmanns metod för överföring av
trefärgs-bilder. Ett mera fylligt omnämnande av American
Telephone och Telegraph Company’s och Radio Corporation’s
—Marconi’s konstruktioner och apparater hade helt
säkert varit på sin plats, då ju dessa världsfirmor haft
tillfälle att under flera års praktisk drift vinna stor
erfarenhet på bildtelegrafiens område. Utelämnandet av
detaljerade beskrivningar av dessa apparater är väl
emellertid dikterat av författarens önskan att endast
medtaga de apparater, som äro så enkla, att de möjligen
skola kunna konstrueras och hopsättas av en händig
montör eller radioamatör.

Författaren har avstått från att kritiskt granska de
olika systemen med deras fördelar och nackdelar. Detta
skulle helt säkert eljest varit av stort intresse, men det
är kanske klokast att låta utvecklingen själv avgöra
vilka metoder, som äro de bästa och som därför komma
att överleva de andra. Ingenjör Lindberg är att
gratulera till sin trevliga bok. Den skiljer sig på ett
fördelaktigt sätt från de första populära radiohandböckerna,
därigenom att ämnet ej framställts såsom ofattligt, —
ja nära nog övernaturligt — utan tvärtom erhållit en
vederhäftig och saklig behandling. H. Sy.

Skattelagarna utgivna av lagbyråchefen jur. doktor
Cari, W. Kuylenstierna, regeringsrådet Harald Waller,
föredraganden i regeringsrätten Erland Geijer och
länsassessorn Adolf Lundevall, ha utkommit på P. A.
Norstedt & Söners förlag. 552 sidor och priset inb. i helt
klotband kr. 10: 75.

Utgivarna hava i olika egenskaper berett den nya
lagstiftningen, vilket torde utgöra en borgen för detta
arbetes synnerliga värde.

Föreliggande arbete utgör den enda i bokhandeln
tillfinnandes mera utförliga kommentar till de skattelagar,
som i större utsträckning beröra allmänheten.

Det innehåller sorgfälligt valda utdrag av motiv o. dyl.,
i den mån de belysa de olika lagrummens innebörd och
syftemål, men upptager därjämte en rikhaltig, av
utgivarna själva författad kommentar. Hänvisning har gjorts
till ett stort antal rättsfall. Urvalet av dessa är desto
värdefullare med hänsyn till den intima kännedom
utgivarna besitta om den nya lagstiftningens innebörd och
de punkter, vari denna medfört ändring i äldre praxis.
Boken innehåller bl. a. kommunalskattelagen,
förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetskatt,
förordningarna om kommunal progressivskatt och
utjämningsskatt ävensom lagen om skogsaccis, tablå rörande
skattskyldigheten för publika fastigheter samt de viktigaste
deklarationsformulären.

TEKNISKA FÖRENINGAR

Tekniska föreningen i Västerås

sammanträdde lördagen den 19 januari 1929 på
stadshotellet i Västerås. Till sammanträdet hade
föreningsmedlemmarnas damer och stadens läkarkår inbjudits.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free