Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 23 mars 1929 - De tyngre nonferrometallerna, av Vilhelm Christiansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
Tab. I. Gjutgodslegeringar.
167
Sammansättning
oB kg/mm2 1 F %
K % Hb kg/mm2
Användning
85 Cu, 5 Sn, 5 Pb, 5 Zn ................ 19—23 15—10 15-20 i 50-60 Rödgods av högre grad.
76 Cu, 2 Sn, 6 Pb, 16 Zn ................ 14—17 15—10 10—20 43-48 Armatur för gas, luft och
vatten m. m.
63 Cu, 2,-5 Pb, 34,5 Zn........................ 14—17 23-15 20—30 40-50 Gulmetall för allmänna
ändamål.
55-60 (Cu+Ni)1, <7,5 (Mn+Al+
Fe + Sn) .......................................... 40—70 20—10 — — Skeppsdelar, lager, be-
slag m. m.
88,7 Cu, 10 Al, 1 Fe, 0,3 Mn2 ........ 56 ca. 20 — — Lager, delar utsatta för
korrosion.
80 Pb, 10 Sn, 10 Sb ........................ 5—6 — — ca. 24 Pressgjutgodslegering.
60 Sn, 23 Pb, 13 Sb, 4 Cu ............ 7,5 2,4 - 23
76,5 Zn, 20 Sn, 0,5 Al, 3 Cu............ 13 1,3 — 49 »
Stålgjutgods ....................................... 35-70 35-10 — —
Gjutjärn ............................................... 12—32 — — 170-200
1 Ni-halten 0—5 %.
2 Hållfasthetsegenskaperna kunna förbättras genom värmebehandling (härdning vid 900° och anlöpning vid 750°).
med avsevärd kostnad. I t. e. mässing kunna delar
varmpressas med ytterst små toleranser (± 0,3 mm, i
presstyckets riktning ± 0,6 mm), vilket i förening med
den släta ytan medför, att maskinbearbetning oftast
kan bortfalla, vartill kommer, att mässing kan
varm-hejas till former, som äro otänkbara vid användande
av stål.
De utomordentliga formgivningsegenskaperna i
värme hos många nonferrometaller utnyttjas vid
framställningen av halvfabrikat genom att tillämpa i hög
grad snabba och billiga formgivningsmetoder.
Uppgjutna ämnen av koppar, mässing, aluminium,
dur-alumin och andra nonferrometaller varmpressas
sålunda genom en matris i en enda arbetsprocess till
stänger, rör och invecklade profiler, vilket medför
avsevärd tidsbesparing och vinst gentemot valsning
eller annan framställningsprocess. Stänger kunna
varmpressas i dimensioner upp till ca 80 mm<Z>, och
profiler ned till en väggtjocklek av ett par mm. I
specialpressar kunna genom en enda
pressnings-operation mässingrör framställas med en
godstjocklek av endast 0,6 mm (t. o. m ännu tunnare). Dylikt
varmpressat halvfabrikat framställes med en tolerans
av några tiondels mm. Är en tolerans av denna
storleksordning för vid. kan densamma genom dragning
av det varmpressade materialet i kallt tillstånd genom
en dragskiva begränsas till några hundradels mm.
Några exempel på sammansättningen och hållfasthets-
egenskaperna hos legeringar avsedda för
varmpressning angivas i tab. II.
Av tabellen framgår, att specialmässinglegeringar
och aluminiumbronser kunna framställas med
hållfasthetsegenskaper, som känneteckna bättre
stållegeringar. Specialmässinglegeringarna komma till
användning, då hållfasthetsegenskaperna hos
vänlig-mässing ej äro tillräckliga. De äro genom talrika
legeringsmöjligheter mycket anpassningsbara efter
föreliggande fordringar, så att framställningen av en
ändamålsenlig legering i de flesta fall är möjlig.
Aluminiumbronserna äro mycket motståndskraftiga
gentemot avnötning, varför de vid stora belastningar
äro överlägsna fosforbrons som lagermaterial. Den i
tabellen angivna aluminiumbronsen med 89 Cu, 10 Al
och 1 Mn kan genom värmebehandling bibringas en
mycket hög slaghållfasthet (14 mkg/cm2), stor
förlängning och hög utmattningsgräns (ca hälften av
brott-hållsfastheten vid varmpressat material). De
varm-pressbara legeringarna äro i regel även lätt
varm-valsbara.
Bland nonferrometallerna finnas de material, som
bäst lämpa sig för djup dragnings- och
pressningsarbeten. Mycket mera komplicerade sådana arbeten
kunna göras med t. e. mässing än med järn och stål.
En artikel som måste upptryckas kan vidare
knappast utföras av annat material än någon mjuk
non-ferrometall såsom koppar, mässing, aluminium, tenn
Tab. II. Legeringar för varmbearbetning.
Sammansättning kg/mm2 kg/mm2 F % hb kg/mm2 Slag hållfast- het mkg/cm2 Användning
58 Cu, 2 Pb 40 Zn........................ — 35-45 30-20 105 — Svarvmässing
60 Cu, 40 Zn ................................i — 35-40 35—25 100 — Stänger, tråd m. m.
55—60 (Cu+Ni)1, < 7,5 (Mn +
Al+Fe+Sn)................................ 30—50 50-85 30—10 100-200 — Axlar, förskruvningar, profiler,
ventildelar m. m.
89 Cu 10 Al. 1 Mn (härdad vid
900° anlöpt vid 750°)................i 20 54 45 130 14 Axlar, delar vid korrosion.
81 Cu, 11 Al, 4 Ni, 4 Fe(gl.v.900°) 36 75 26 145 4 Axlar, delar vid korrosion.
80 Cu, 10 Al, 5 Ni, 5 Fe(pressad)j — 75 20 180 — Varmhejade delar med stor håll-
fasthet.
i Ni-halten 0—5 o/0.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
