Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1929 - Stål kontra andra metaller, speciellt lättmetaller, av Bengt Kjerrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 april 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
’185
len blir priset mer än tre gånger så högt för
lättmetallerna som för stålet.
Det bör vid denna jämförelse givetvis observeras,
att stålplåten pressats, under det lättmetallerna
gjutits, och att man därigenom kunnat hålla
stålkonstruktionen särskilt lätt. I de båda andra exemplen, fläkt
och kanna, bli konstruktionerna av lättmetall lättare,
men priset är fortfarande ca. 3 gånger så högt.
Då man vid vevhuset vinner avsevärt i hållfasthet,
särskilt mot slag, genom användandet av stålplåt, bör
(Tet icke förvåna, att den firma från vilken dessa
uppgifter hämtats från att förut ha använt
lättmetallvev-hus numera övergått till sådana av stålplåt. Fallet är
måhända unikt, men visar dock att lättmetallerna
kunna utsättas för bakslag även på ett område, där
de mest förtjänstfullt konkurrerat med stålet.
Vi ha samlats här för att diskutera stål kontra
andra metaller, särskilt lättmetaller. Några ord böra
därför även nämnas angående stål kontra de övriga
metallerna.
Stålet intager därvidlag, i historisk betydelse, en
annan ställning än gentemot lättmetallerna.
Konkurrenterna kunna här indelas i såväl gamla som nya.
De gamla ha varit i bruk lika lång, längre eller något
kortare tid än stålet och de flesta i varje fall så
länge, att exakta tidpunkter för deras första
ibruk-tagande saknas. Jag tänker då i första hand på
koppar och tenn och allra främst på den av dessa
båda metaller framställda legeringen, brons. De nya
konkurrenterna representeras bl. a. av wolfram,
kobolt och beryllium. Wolfram upptäcktes av Scheele
1781; kobolt 1735 av Brandt, men en del föreningar
hade tillgodogjorts redan på 1500-talet. Beryllium
upptäcktes 1828 av Wöhler, fastän oxiden upptäckts
redan 1794 av Vauquelin.
För de gamla konkurrenterna var stålet under
gångna tider den farligaste medtävlaren, som intog
det ena användningsområdet efter det andra. Så
småningom inträdde givetvis på en hel del
gemensamma användningsområden jämvikt och f. n. råder
väl en praktiskt taget betydelselös konkurrens mellan
stålet och dess äldre medtävlare. Den viktigaste av
dessa, kopparn, har genom den tekniska
användningen av elektriciteten inträtt i en ny
blomstringsperiod, om man därmed avser, att dess
användningsområde ökats enormt, men någon konkurrens med
stålet ägde därigenom icke rum. Under världskriget
fick stålet ersätta kopparn, speciellt då mjukt stål
för elektriska ledningar, men detta var icke heller
någon konkurrens, utan ett kristidsfenomen.
Genom framträdandet av de rostfria stålen
stimulerades tillverkarna av speciellt kopparlegerat material
att försöka förbättra de mekaniska egenskaperna hos
sina legeringar och därigenom åstadkomma en
konkurrens, som nu erbjöd större möjligheter genom de
rostfria stålens högre pris relativt vanligt kolstål.
Härvid ha bl. a. framkommit de s. k.
corsonlegering-arna, vars huvudmetall är koppar, och vilka liksom
stål och en del lättmetaller taga härdning genom viss
värmebehandling. De visa rätt vackra
hållfasthetssiffror, för vilka ingenjör Christansen kommer att
närmare redogöra. Hur pass stor konkurrensen
kommer att bli med det rostfria stålet ligger emellertid
ännu i vida fältet. Deras korrosionsegenskaper äro
dock förnämliga och jämställda med kopparns.
I tabell VIII äro sammanställda en del hållfast-
Tab. Vill. Jämförelse mellan priserna på vissa
korrosionsbeständiga material.
Brott- Elas- Tänj- Pris Prisför-
Material håll.
gräns kg/mm2 modul kg/mm2 vikt barhet pr kg. Kr. vid lika volym
Rostfritt järn
RRJ, valsad 65—95 22 000 7,8 10-20 1,50 1
Rostfritt järn
RRJ mjuk-
glödgad........45-60 22 000 7,8 15—30 1,50 1
Koppar, valsad 21-39 12 500 8,95 co 40 2,15 1,65
» gjuten 16—22 12 500 8,6 co 20 1,70 1,25
Bronser, gjutna
Aluminiumbr. 40-50 12 000 7,7 co 40 2,12 1,40
Fosforbr......... 35—40 11000 8,0 10—30 2,90 1,98
hetsegenskaper och priser samt prisförhållanden för
rostfritt järn och några tunga metaller samt
legeringar. Av kolumnen ’’Prisförhållande" framgår att
vid samma volym räknat det rostfria järnet är 12—
50 % billigare än jämförelsematerialet. De
mekaniska egenskaperna äro därvid även överlägsna.
Tab. IX. Jämförelse mellan priserna på vissa.
mjukare metallegering ar.
Material [-Brottgräns-] {+Brott- gräns+} kg/mm2 [-Elasticitetsmodul-] {+Elas- ticitets- modul+} kg/mm2 [-Specifik-] {+Speci- fik+} vikt Pris per 100 kg. kr. [-Prisförhållande-] {+Prisför- hållan- de+} vid samma volym
Mässing, gjuten ................15 8 000 8,7 220 3,83
Manganbrons, gjuten 36 9 400 8,7 247 4,30
Aluminium, ren,
gjuten ......................................................10 6 750 2,7 185 l,oo
Silumin, gjuten............ 23__ 7 000 2,65 190 1,00
Liksom stålet gentemot lättmetallerna är mer eller
mindre "handicapped" genom sin högre spec. vikt,
äro dessa legeringar, fastän i betydligt mindre grad,
distanserade i konkurrensen genom samma orsak. Till
detta kommer även prisfrågan, vilken här i allmänhet
är gynnsammare för stålen. Där konkurrens
verkligen är möjlig, ha corsonlegeringarna ett större
företräde på grund av sin större lättbearbetbarhet
med skärande verktyg och sin enklare och billigare
värmebehandling, om man jämför dem med de
rostfria stålen. De erfordra nämligen i allmänhet lägre
härdningstemperatur än dessa, ofta ej över 750°C.
För komplettering, så att även en liten jämförelse
erhålles med lättmetallerna, har i tabell IX
sammanställts några hållfasthetsvärden och priser för
mässing, manganbrons och aluminium samt silumin. I
denna sammanställning ligga ju lättmetallpriserna, då
beräkningen utförts på samma volym, betydligt under
de tunga. Hållfasthetsegenskaperna äro därvid dock
i en del fall jämförbara med de tunga metallernas.
En annan grupp, som är ännu mindre avancerad än
Corsonmetallerna, är den som representerar kopparns
legeringar med beryllium. Dessa legeringar lova
betydligt mera ifråga om hållfasthet än
Corsonlegeringarna, men äro, ifall priset på beryllium icke kan
nedbringas enormt, från början dömda till uteslutning
ur det tekniska livet. Det faktum att koppar genom
tillsats av endast en begränsad mängd beryllium, 2 à
10 %, i vissa fall kan bibringas en hållfasthet av ända
upp till 150 kg/mm2, måste emellertid vara en
utomordentligt stor lockelse att fortsätta arbetet på för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
