Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1929 - Stål kontra andra metaller, speciellt lättmetaller, av Bengt Kjerrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
billigandet av beryllium. Enligt uppgift från Siemens
& Halske i Berlin erhåller koppar med 2,5 %
beryllium efter lämplig värmebehandling ett brinelltal av
ca 400 kg/mm2 och en brottgräns av ca 150 kg/mm2.
Tillsatsen beryllium kostar emellertid beräknad per
gram i legeringen för närvarande 4 mark. Det är
dock ställt i utsikt att inom kort få ned detta pris
till 30 à 35 pfennig per gram. Men även då kostar
enbart berylliumtillsatsen per kg legering ca 7
kronor. För närvarande äro dessa legeringar
fullkomligt ofarliga för stålet i konkurrenshänseende, mais
cpii vivra verra! Det är för övrigt icke heller säkert,
att berylliumlegeringarna bliva helt ofarliga för de
nuvarande lättmetallerna, enär ett ivrigt
forskningsarbete pågår för att undersöka
aluminium-beryllium-legeringarna. Några resultat av värde på detta
område synes emellertid ännu icke ha framkommit.
De båda övriga, tillsammans med beryllium redan
nämnda nya konkurrenterna — wolfram och kobolt
— inträda som medtävlare till stålet på ett annat
område. De uppbygga nämligen till huvudsaklig del
de båda legeringarna Widia och Stellit.
Widia är tagen som representant för den grupp
relativt nya legeringar, som bygga på wolframkarbider
såsom huvudbeståndsdel. Några av dem innehålla
även molybden. Stellit, som till ungefär 50 % består
av kobolt och f. ö. innehåller krom, wolfram och kol
samt något järn, mangan och kisel, är föregångaren
och härstammar från Amerika, under det att Widia
kommer från Tyskland.
Av tabell X framgår den ungefärliga
sammansättningen och priserna på stellit och widia, jämfört med
snabbstål.
Tab. X. Jämförelse mellan priserna på vissa
"Specialstål".
Material Sammansättning ungefärlig Pris pr kg kr.
Snabbstål ................ C = 0,7 %; Cr = 4 %; W
= 18%; V= 1,5%; Co
= 5 %: Fe = Rest........ 5,25
Stellit........................ Co = 50 %; Cr = 27 %;
W = 12 %; C =2,5%;
Fe = 5 %; Si + Mn
= 3,5 % ............................ 53,25
Widia........................ Huvudbeståndsdel
wolframkarbider ................ 300, oo
Dessa båda legeringar, eller snarare grupper av
legeringar, användas huvudsakligen till att ersätta
snabbstål, men ha på grund av sin relativt stora
sprödhet gentemot snabbstålen icke vunnit den vida
terräng, som deras första framträdande lät förmoda.
De äro även känsliga för avkylning, så att man icke
kan använda dem vid t. e. svarvning, där spolning
av stål och arbetsstycke är nödvändig. Widia har
dock funnit ett specialområde, där det än så länge
härskar allena, och det är vid bearbetning av
austeni-tiskt manganstål, som tidigare praktiskt trotsat alla
försök att låta sig bearbeta. Härigenom bliva
användningsområdena för detta stål utökade, vilket ju
är angenämt för ståltillverkarna,
Det förefaller mig mycket lämpligt att sluta med
detta lilla exempel, där ett stålslag delvis utträngts
av en konkurrerande annan metall, men där ett annat
stålslag därigenom vinner i ökad spridning. Det är
min förhoppning, att detta skall bliva sinnebilden
för den fortsatta konkurrensen och att stålet väl skall
kunna hävda sin plats samt då och då, som i detta
exempel, även få ett gott handtag av de övriga
metallerna till ökad användning samt till teknikens
utveckling och förkovran. Emellertid vill jag genom
en tabell XI visa, att denna konkurrens mellan stål
och övriga metaller icke på något sätt motsvaras av
de kvantiteter, som man i allmänhet föreställer sig
ligga bakom den reklam som göres och den allmänna
kunskap som verkligen är till finnandes om de övriga
metallerna.
Tab. XI. Jämförelse mellan världsproduktionen av
stål och världsproduktionen av några andra metaller.
Material Världsproduktioii Mill. ton. % av stålproduktionen
1913 1921 1926 1913 1926 ! Skillnad
Stål ..............................76,6 44,4 93,4 100 100 —
Koppar........................1,03 0,55 1,51 1,35 1,62 +0,27
Zink ................................0,98 0,43 1,23 1,28 1,32 +0,04
Aluminium ... 0,06 0,07 0,20 0,08 0,21 +0,13
Tenn................................0,13 0,09 0,15 0,17 0,16 —0,01
Siffrorna äro hämtade ur International Statistical
Year-Book, utgiven år 1928 av Nationernas Förbund.
Tabellen visar tillverkningssiffrorna i millioner ton
för stål, koppar, zink, aluminium och tenn för åren
1913, 1921 och 1926 samt tillverkningen i procent
av ståltillverkningen under 1913 och 1926. Slutligen
visas även ökningen eller minskningen i procent för
resp. metaller.
Av tabellen framgår sålunda att aluminium utgör
endast 0,21 % av ståltillverkningen under 1926 och att
ökningen sedan 1913 utgör blott 0,01 % per år i
medeltal räknat.
Beträffande de övriga metallerna förefinnes, såsom
förut framhållits, knappast någon konkurrens. Då
aluminiumtillverkningen är så ytterst liten, jämförd
med ståltillverkningen, och dess frammarsch synes gå
så långsamt som med endast 0,01 % per år, är det
allmänna intresse, som på senaste åren framkommit för
lättmetallerna och som alstrat denna föreställning om
en i vissa fall hotande konkurrens mellan dem och
stålet, betydligt missvisande.
Att lättmetallerna trots sina i vissa fall
revolutionerande egenskaper icke slagit mera igenom måste till
stor del bero på stålets förmåga att inom vida
gränser kunna ändra sina egenskaper. Den verkliga
konkurrensen inskränker sig därför till ett relativt fåtal
speciella fall, vilka för den totala ståltillverkningen
äro av fullständigt underordnad betydelse.
Detta för många säkerligen överraskande och för
alla stålmän glädjande resultat må emellertid icke
locka dessa senare att bortse från all konkurrens från
lättmetallernas sida. Visserligen är den nu av ytterst
ringa betydelse, men utvecklingen av desamma
fortgår alltjämt och den tid, då de kunna bjuda
stålet en allvarlig konkurrens ur kvalitativ synpunkt
på flera områden, är kanske ej alltför avlägsen,
och då gäller det att med kraft kunna möta
densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
