Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1929 - Från årsmötet - Ångpanneexplosionen vid Värtagasverket i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 april 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
’187
FRAN ÅRSMÖTET.
(Forts. fr. sid. 177.)
hans och flertalets av styrelseledamöternas ställning
till frågan klarlades. Det är icke gott att säga, om
det snabba avverkandet av de rena
föreningsangelägenheterna berodde på den fungerande ordförandens
medlande inverkan eller på att de presumtiva
opponenterna kommo mer än en kvart för sent i förtröstan
på att det enligt gammal tradition inom föreningen
skulle trassla till sig redan vid styrelse- och
ekonomiberättelserna.
Efter tre kvarts timmes paus för att kunna följa
tidtabellen för stämman höll dr Lennart von Post
ett med utomordentligt intresse mottaget föredrag om
"Svea, Göta och Dana älvar", å vilket område dr von
Post själv bedrivit ett omfattande forskningsarbete
och för vars resultat han också fick uppbära särskild
eloge. Föredraget kommer att återges i någon av
tidskriftens närmaste nummer.
Andra årsmötesdagen fortsattes förhandlingarna
programenligt kl. 10, då direktör Gösta Klemming
höll föredrag om "L. M. Ericssons automatiska
telefonsystem" vilket ytterligare belystes medels
filmförevisning och särskilt uppsatt mindre automatcentral.
Efter direktör Klemmings föredrag påbörjades
andra mötesdagens stora ämne
"Transportanordningar". Första föredraget hölls av civilingenör Wilh.
Davidsson över "Några spörsmål angående
transportanordningar inom industriella verk". Direktör
Ragnar Wahrgren fortsatte med
"Transportanordningar för jämnflytande tillverkning och liknande
ändamål", och sedan följde som sista avsnitt
"Transportanordningar för stora upplagsplatser", varvid
ingenjör J. Björklund höll föredrag om "Brokranar",
ingenjör Harald Larsson om "Kabelkranar", medan
en redogörelse för "Släpskopor och därmed
sammanhörande anordningar", författad av civilingenjör Sven
Carlson, framfördes av ingenjör Hjalmar Nilsson.
Ett par av föredragshållarne visade även en del
filmer.
Årsmötet avslutades traditionsenligt med middag i
Grand hotells spegelsal, vilken nu kom väl till sin
rätt. Direktör Nauckhoff talade för föreningen,
överingenjör Ekwall för föredragshållarne, professor
Benedicks för damerna och statsrådet Lübeck tackade
för maten samt utlade texten med känd förmåga.
Bland gästerna märktes i övrigt överståthållaren
Elmqvist, statssekreterarne Modig och Wijnbladh samt
såsom representant för Tekniska samfundet i Göteborg
överingenjör Rydbeck, för Norrköpings polytekniska
förening ingenjör Karl Brunnander, samt för tekniska
föreningarna i Gävle och Västerås stadsarkitekten
Westling resp. ingenjör Sven Norberg. Efter
middagen blev det kabaret och dans.
Sedan var det ingenting mer.
ÅNGPANNEEXPLOSIONEN VID
VÄRTAGASVERKET I STOCKHOLM.
Onsdagen den 6 mars kl. 1 f. m. inträffade en
ångpanneexplosion i ett av de s. k. eldlösa loken vid
Värtagasverket. Loket ifråga som drives av en ångackumu-
lator stod under laddning vid laddningsstationen intill
gasverkets kylarhus. Laddningen skulle vara avslutad
kl. 1 f. m., då. loket skulle tagas i bruk. Vid
explosionen slets den bakre panngaveln bort jäms efter
bock-ningen och slungades c:a 70 ni ät sidan och ut på
kollagerplatsen. Genom den utströmmande ångan satte loket
iväg med oerhörd hastighet, orsakade därigenom en
kraftig böjning av rälsen och spårade ur c:a 20 m från
utgångspunkten. Därvid rycktes pannan lös från
underredet och fortsatte som en projektil med betydande
hastighet. Den slog emot ett av de framförvarande
spåren, som kröktes, och träffade sedan närmaste benet på
en brokran med sådan kraft, att pannans 22 mm
fram-plåt trycktes in c:a 3 dm och brokranen föll omkull,
varvid den fullständigt förstördes för sitt ändamål. I fallet
krossade den överredet på en statens järnvägar tillhörig
godsvagn och skadade en av de provisoriska
koksfickorna med tillhörande utlämningsplattform.
Åsyna vittnen till explosionen voro två arbetare, som
vid tillfället befunno sig vid det närbelägna
kokssorte-ringsverket. De uppgiva att de hört en knall och därpå
sett något stort med stor hastighet och med en eldkvast
efter sig komma fräsande förbi den plats, där de stodo.
Omedelbart därefter hördes en andra knall, och samtidigt
sågo de brokranen falla. Vid olyckan voro varken
lokomotiv eller brokran ännu bemannade, och någon person
blev icke skadad.
Explosionen hördes till den c:a 600 m från
olycksplatsen befintliga ingenjörsbostaden. Vid den första
undersökningen konstaterades, att skador uppstått
förutom å det exploderade loket och den kullfallna
brokranen å kylarhuset, en av gasledningarna i samma hus,
vissa spår å bangården och ett flertal andra
transportanordningar m. m. Dessutom hade vid explosionen
spillror slungats omkring i verket dock utan att
åstadkomma större skada. Slutligen konstaterades i
ångpannerummet från vilket loket skulle laddas, att ångtrycket
varit 13 atm. konstant. Något övertryck hade icke
förekommit.
De eldlösa lok som gasverket äger inköptes år 1916
från Sydvaranger och blevo därefter grundligt
reparerade å statens järnvägars verkstäder i Örebro. De äro
samtliga tillverkade av lokomotivfirman Borsig i Berlin
åren 1909 (det exploderade), 1910 och 1912 resp.
Pannorna hava en diameter av 1,945 m, en längd av 4,2 m
samt 22 mm gods i cylinder och gavlar. De togos i bruk år
1917 och hava sedan år 1922 stått under
ångpanneföre-ningens kontroll. De hava besiktigats varje år utan
anmärkning, senast i september 192’8.
På förmiddagen efter olyckan ägde under medverkan
av sakkunniga från ångpanneföreningen besiktning rum
å loket. Därvid kunde konstateras, att i lokets bakgavel
utmed bockningen befunnit sig en gammal spricka i
godset, som i längd motsvarade ungefär 2/3 av omkretsen.
Den måste hava uppstått i värme, sannolikt vid
bockningen av plåten, då grafitutfällning kunde iakttagas å
densamma. Anledningen till explosionen är att söka i
denna tillverkningsspricka. Vid sidan om denna på vissa
ställen mera genomgående spricka kunde iakttagas flera
stycken grunda utmattningssprickor. Själva pannan
jämte ramverket har endast skrotvärde. Däremfft kunde
hjulen, vissa cylinderdelar, slidrörelsen och någon
armatur tillvaratagas.
Då de övriga eldlösa loken, som äro ungefär lika
gamla och tillverkade av samma firma som det
förolyckade, kunde tänkas även hava bockningssprickor, blevo
de omedelbart avställda. Vid senare företagen noggrann
besiktning av gavlarnas bockning hava även sprickor
kunnat iakttagas å de båda övriga loken, större å det
ena och mindre å det andra. Huruvida dessa sprickor
kunna innebära någon omedelbar fara, är omöjligt att
avgöra, men då sprickor förefinnas, torde pannorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
