- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
199

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 6 april 1929 - Besluten i Svenska teknologföreningens organisationsfråga, av Fmn.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20 april 1929

bindande natur, så mycket mer som det av stämman
uttryckligen biträddes, utan någon som helst
opposition. Detta uttalande lyder sålunda:

"Styrelsen förutsätter dock att avdelning, som
önskar begagna sig av detta stadgemedgivande, skall
i samband med beslut om eget namn å avdelningen
göra ett principuttalande, av innebörd att avdelningen
icke genom sitt beslut avser någon rubbning varken
av den sedan ålder bestående samhörigheten mellan
avdelningarna inbördes eller i det samfällda arbetet
till fromma för den svenska teknikens utveckling och till
iubördes sammanhållning bland dess målsmän, som
utgör en Svenska teknologföreningens huvuduppgift."

Det ankommer sålunda nu på respektive
avdelningar, att var för sig taga ställning till frågan om
eget föreningsnamn. För en del avdelningar torde
härvid vissa tekniska språksvårigheter möta. Det är
ju icke heller någon nödvändighet att genomföra
namnändring för alla avdelningar.

Beträffande handläggningen av ärenden inom
föreningen och dess avdelningar beslöts vid
marsstämman, att såväl remissärenden som av avdelningarna
på eget initiativ upptagna frågor skola fortfarande
handläggas i enlighet med gällande praxis, i
huvudsak uttryckt på följande sätt:

Vid föreningens behandling av till densamma för
yttrande remitterade ärenden tillgår normalt så, att
förslag till utlåtande utarbetas av en kommitté,
utsedd av föreningen, föreningsstyrelsen eller, efter
remiss från denna, av en eller flera avdelningar,
stundom av dessas styrelser. Sedan kommitténs arbete
avslutats, blir ärendet, om det är av större betydelse
och tiden så medgiver, upptaget till diskussion och i
vissa fall avgörande å förenings- eller
avdelningssammanträde, varefter expediering av utlåtandet sker
genom föreningsstyrelsen, dit vederbörande
avdelnings utlåtande för sådant ändamål insändes.

Om föreningen såsom sådan fattat beslut i ärendet,
expedieras detta givetvis i föreningens namn. När
beslutet fattats av en eller flera avdelningar, förses
vanligen utlåtandet med ett missiv, vari angives, huru
ärendet inom föreningen handlagts, och eventuellt
uttalas föreningsstyrelsens anslutning till utlåtandet.
Om föreningens styrelse finner så erforderligt, kan
förekomma, att styrelsen föranstaltar om någon
ytterligare behandling av ärendet, innan det expedieras.
Detta gäller dock ej, då ärendet endast berör en enda
fackavdelning. En mera formell justering genom
styrelsens försorg kan även ifrågakomma, dock
endast efter samråd med vederbörande
avdelningsstyrelse. Genom en dylik expeditionsordning vinnes en
viss enhetlighet i föreningens uppträdande, utan att
några berättigade intressen eftersättas eller någon
avdelnings åsikter undertryckas.

När det gäller en fråga som en viss avdelning på
eget initiativ, således utan remiss, upptagit till
behandling och däri avdelningen eller dess styrelse
finner hänvändelse till myndighet eller korporation
påkallad, bör det, enligt styrelsens åsikt, bliva beroende
av frågans natur och vid varje särskilt fall
föreliggande omständigheter, huruvida avdelningen bör
uppträda direkt utåt eller genom föreningsstyrelsens
förmedling. När det gäller vissa fackkongressfrågor bör
exempelvis omgången via föreningsstyrelsen
undvikas, medan vid framställningar till Kungl. maj:t
eller annan myndighet i regel torde vara lämpligast

’199

att handla i Svenska teknologföreningens namn, dock
alltid med framhållande av, vilken avdelning som
närmast står bakom.

Utöver de nu nämnda organisationsfrågorna av
mera principiell natur beslötos definitivt vid
mars-stämman några stadgeändringar av mindre
räckvidd, men dock av ej ringa praktisk betydelse.

För att förebygga verkningarna av de tidigare
någon gång uppträdande s. k. "hoppande majoriteterna"
i ekonomifrågor antogs följande tillägg till
stadgarnas § 15:

"Beslut i ekonomiska frågor får ej fattas vid
stämma, utan att styrelsen yttrat sig i ärendet. Går
dylikt beslut styrelsen emot vid ärendets första
real-behandling inför föreningen, äger beslutet ej giltighet,
innan det antingen sanktionerats av styrelsen eller
blivit vid ny stämma bekräftat."

Till underlättande av föreningsledamöternas
(särskilt utom Stockholm) medverkan vid utseende av
föreningens förtroendemän hava stadgarnas § 17
givits följande ändrade lydelse:

"Den enligt § 16 utsedda valkommittén åligger att
årligen före den 1 mars till föreningen avgiva
förslag till de val, vilka stadgeenligt skola förrättas vid
den ordinarie marsstämman. Envar
föreningsledamot är berättigad att till valkommittén ingiva
skriftliga förslag till kandidater vid dessa val.

Valkommittén är skyldig att å kandidatlista vid
sidan av de av kommittén förordade namnen även
upptaga namn å andra personer, som av minst 20
föreningsledamöter blivit hos valkommittén skriftligen
föreslagna till resp. befattningar, senast den 15
februari det år valet skall förrättas.

Föreningens ledamöter är obetaget att vid
valtillfället föreslå även andra kandidater, än de å nämnda
lista upptagna."

Slutligen har med tillmötesgående av från en del
håll uttalade önskemål om ökat inflytande inom
styrelsen från avdelningarnas sida, styrelsen utökats med
ytterligare sju ledamöter, en från varje avdelning, i
samband varmed bestämts, att, för att styrelsen skall
vara beslutmässig, nio (i stället för tidigare sex)
ledamöter skola närvara.

Detta uttryckes genom att första stycket i
stadgarnas § 10 fått följande formulering:

"Föreningen representeras av en styrelse, som har
sitt säte i Stockholm och består av dels sex vid
stämma valda personer, nämligen föreningens
ordförande, två vice ordförande och tre ordinarie
ledamöter med fem vid stämma valda suppleanter, dels
av avdelningarna valda personer, nämligen från varje
avdelning två ordinarie ledamöter, varav den ene bör
vara avdelningens ordförande eller vice ordförande,
samt en suppleant, som bör vara styrelseledamot i
avdelningen" ,

varjämte första stycket i § 14 ändrats till:

"Vid styrelsens sammanträden skola minst nio
ledamöter vara närvarande, för att fattade beslut skola
äga giltighet."

Om verkningarna av stadgereformerna är som sagt
svårt att i förväg döma.

Att de nu genomförts, utan att vid avgörandet någon
stämma höjts däremot, får väl dock tydas som ett omen
för god inbördes sammanhållning inom föreningen allt
framgent i väsentliga ting, även om åsikterna
stundom kunna gå i sär rörande formerna. Fmn.

TEKNISK TIDSKRIFT

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free