- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
204

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 13 april 1929 - Kemiskt forskningsinstitut för Polen, av A. H. - Gustaf Valdemar Lundberg †, av G. A: Gm.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

204

TEKNISK TIDSKRIFT

16 febr. 1929

måls betydelse varit ganska ringa. Under krigets
lopp nedlades emellertid av ententländerna mycket
stora ansträngningar på att utvidga deras
vetenskapliga forskningsinstitutioner och sätta dessa i stånd att
lösa sina speciella uppgifter.

För Polens vidkommande är det först i och med
landets frigörelse som en nationell insats till höjande
av den inhemska forskningen blivit möjliggjord. År
1916 bildade dåvarande professorn, numera polska
republikens president Ignace Moscicki ett enskilt
institut, benämnt ’"Metan"’ för teknisk-vetenskaplig
forskning.

Efter Polens självständighetsförklaring och
Moscic-kis val till president bildades år 1920 på basis av
nyssnämnda enskilda företag ett nytt Institut för
kemisk forskning.

Enligt sina stadgar har detta institut till syfte att
vara banbrytare inom vetenskaplig forskning för
uppbyggandet av den kemiska industrien i Polen.
Arbetena avse sålunda: a) teknisk-vetenskaplig forskning
inom kemiens område av intresse för staten, b)
undersökning av utvecklingsmöjligheterna för olika
kemiska industrigrenar, ävensom initiativ till upptagande
av nya grenar av kemisk industri, c) utbildning av
forskare inom kemisk teknologi.

Institutet åsyftar icke egen ekonomisk vinning.
Inkomsterna äro avsedda att helt användas för
institutets löpande behov och erforderliga utvidgningar.
Institutet, som övertagit "Metans" tillgångar,
beräknar att därutöver erhålla medel för sin drift på
följande sätt:

a) exploatering av patent, övertagna från "Metan"
eller senare uttagna å uppfinningar framkomna
under institutets arbete,

b) inkomster från industriella företag i institutets ägo,

c) inkomster, härflytande från expertiser, projekt och
analyser m. m. utförda av institutet,

d) inbetalningar från stödjande ledamöter,

e) eventuella understöd från industriella företag som
erkänsla för institutets verksamhet,

f) inkomster från publiceringsverksamhet,

g) eventuella understöd från staten och enskilda
donatorer.

Av intresse är att institutet tydligen avser att
själv taga patent och genom licenser exploatera
dessa. Inkomsterna från denna källa sättas även
främst bland institutets inkomstmöjligheter. Här
förefinnes en viss analogi med det franska Institut des
Recherches et Inventions1. Den vid forskningsarbeten
av detta slag alltid svårlösta frågan om de anställdas
förhållande till patent å uppfinningar framkomna
under deras verksamhet, har det polska institutet löst
på så sätt, att 20 % av institutets nettovinst,
erhållen vid exploatering av patent, nya eller förbättrade
fabrikationsmetoder etc, skola tillfalla nyhetens ifråga
uppfinnare, och detta oavsett om han fortfarande är
anställd som medarbetare vid institutet eller icke.

Institutets ledamöter äro dels aktiva, dels
beskyddande ledamöter. Institutets ledning handhaves av
en direktör, väld på fem år och med möjlighet att
omväljas för ytterligare en period. Denne väljes av ett
arbetsutskott, som vid sin sida dessutom har ett
rådgivande kuratorium, bestående av 10 personer,
representerande vetenskap, stat och industri. De aktiva

i Se Teknisk tidskrift Allm. avd. 1923 sid. 90.

ledamöterna, samlade till allmänt sammanträde,
utgöra institutets huvudorgan. För att sprida
kännedom om institutets arbeten avhålles årligen ett möte,
till vilket förutom institutets samtliga ledamöter även
en del utomstående personer inbjudas med rätt att
även deltaga i diskussionen

Polska staten, som till fullo inser institutets
betydelse och är beredd att stödja detsamma, har skänkt
till institutet ett område av 10 har i närheten av
Warschau. Tack vare även rikliga bidrag från industrien
och enskilda har uppförandet av nya och moderna
byggnader för institutet på detta område möjliggjorts.
Arbetet härmed är f. n. i full gång. Redan i början
av detta år stod en del av det nya institutet färdigt,
och det högtidliga öppnandet försiggick den 14
januari.

Institutets arbeten äro avsedda att i första rummet
inrikta sig på tillgodogörandet av inhemska polska
råmaterial såsom ved, stenkol, torv, petroleum och
bituminösa skiffrar, bergsalt och olika mineral,
hållande zink, bly, järn, koppar, ävensom pyriter och
fosforiter, kalk och marmor, porslinslera etc.

Bland de forskningsarbeten, som redan utförts dels
av "Metan" och dels sedan av institutet, må nämnas
apparater för deshydrering av petroleumemulsioner.
metoder och apparater för bensinutvinning, metoder
för omvandling av gips till svavel, svavelsyra och
ammoniumsulfat, metoder för framställning av
aluminium ur inhemska leror, elektrolysörer för
framställning av kaustikt natron och klor. ävensom ett flertal
undersökningar över polska stenkol.

Direktör för institutet är sedan 1925 dr Z. Marty-

NOWICZ.

A. H.

GUSTAF VALDEMAR
LUNDBERG †.

En bergsman av gamla stammen är icke mer!

Född i Västerfärnebo, närmare bestämt vid
Salbo-hed, där järnfororna i forna tider från övre
Västmanland och Dalarna färdades förbi ned till köpmännens
magasiner i Västerås, såg Valdemar Lundberg dagens
ljus den 4 aug. 1852.

Ehuru född i utkanten av själva bergslagen, där
fadern var lantbrukare, kom han dock sålunda
tidigt i beröring med den viktigaste
bergslagsprodukten, själva järnet, och umgängeisen med alla
bergslagspojkar som samtidigt med honom gingo i
Västerås skola, bidrog väl icke minst till det kynne som
sedan utmärkte honom och kanske även var orsak till,
att han ej enligt moderns önskan valde det andliga
kallet till levnadsbana.

Redan under skoltiden bidrog han själv till
lättandet av studiekostnaderna genom att under fritiden
giva lektioner till mindre försigkomna, varvid käppen,
efter vad det påstås, stundom nitade fast lärdomen;
men lördagsaftnar och söndagar voro helgade åt
friluftsliv på vägar och stigar, skog och mark med
någon god jägarkumpan till sällskap; bössa på axel och
hund i hälarna.

Efter tagen studentexamen i Västerås den 28 aug.
1874, tog han hand om egen självförsörjning som in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free