- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
208

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 13 april 1929 - Tekniska högskolan i Berlin 50 år - Kortslutning av ackumulatorbatterier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

208

TEKNISK TIDSKRIFT

16 febr. 1929

den tiden finns det inte längre några motsättningar i
förhållandet mellan de tekniska högskolorna och de
andra högre undervisnings- och forskningsanstalterna i
Tyskland. För fem år sedan firade tekniska högskolan
grundläggningsåret 1799 med ett 125-årsjubileum och
utgav hos Georg Stilke 1925 en stor festskrift "Die
technische Hochschule zu Berlin 1799—1924". Här får man
utförliga upplysningar över högskolans tillblivelse och
mål. Särskilt betecknande är att dess utveckling från
den allra obetydligaste begynnelsen till det stadium, den
nått i dag, varit nära förbunden med den inhemska
industrien och dess framsteg. Läroanstalterna för den tekniska
bildningen och det praktiska, industriella arbetet bilda
i Tyskland ett oskiljbart helt. Den tyska industriens
livskraft kommer till synes i två former: på det
tekniskt-vetenskapliga området och i industriens skapande kraft.

Sedan undervisningens omdaning år 1922 är tekniska
högskolan i Berlin uppdelad på fyra fakulteter: I
allmänna vetenskaper med fackvetenskaperna matematik,
fysik och industriell ekonomi, II byggnadsväsendet med
avdelningar för arkitektur och annan
byggnadsverksamhet liksom även för mätningar, III maskinlära med
avdelningar för maskinbyggnad, för elektroteknik, för
skepps-, skeppsmaskins- och luftfartygsbyggnad, IV
materialkunskap med avdelningar för
gruvbrytningsvetenskap (omfattande även gruvmätning) ävensom kemi och
hyttlära. För varje fakultet finnes en dekanus. Rektor
är f. n. matematikern professor dr Hamm,.

De studerandes antal uppgår till omkring 6 000, och
lärarkåren omfattar närmare 300 professorer, docenter
och assistenter, över 80 institut, laboratorier och
samlingar finnas för undervisning och för
forskningsändamål, däribland ett par stycken nya, såsom t. e. institutet
för motokulturteknik, intstitutet för strömmars
undersökning och högspänningslaboratoriet. Det stora
Heinrich-Hertz-institutet för svängningsundersökningar, ett
flygtekniskt laboratorium med monteringshall för flygplan
och fysikaliska institutets nybyggnad komma härnäst.

Sedan några år tillbaka verkar en praktikbyrå, vilken
bär ansvaret för att unga ingenjörer få en gedigen
praktisk utbildning. Till undervisningens mäktigaste
medhjälpare hör laboratorierna, där den studerande utför
självständigt forskningsarbete och deltar i de
obligatoriska laborationerna.

Tekniska högskolans mål enligt tysk programförklaring
är utbildningen av högtstående, produktiva ingenjörer,
som äro vetenskapligt bildade på alla områden av
teknisk konst och vetenskap. De i den enskilde slumrande
anlagen skola bringas till högsta utveckling. Den rena
kunskapsförmedlingen och den ensidiga fackutbildningen
undvikes. Högskolan bjuder de studerande att intränga
i de naturvetenskapligt matematiska grunderna och
sörjer för högsta vetenskapliga utbildning i byggnadskonst,
teknik och ekonomi alltid med syfte, att jämte
tankearbetet också stärka de studerandes fysik genom
regelbundna kroppsövningar, över hela undervisningen vilar
idén att. fostra människor med en omdömesgill och
viljestark personlighet, människor, som känna sig djupt
invuxna i sitt folks liv.

Högskolan kan nå sitt mål, om den genom ett
sorgfälligt urval blott tar emot studerande med goda anlag
och betyg, och om den i ständig anpassning till de
praktiska behoven ställer de högsta fordringar på
vetenskaplighet hos de blivande ingenjörerna.

KORTSLUTNING AV
ACKUMULATORBATTERI.

Vid Stockholms elektricitetsverks understation vid
Tulegatan inträffade natten mellan cen 15 och 16 mars
en malör med ett par ackumulatorbatterier. Olyckan

vållade några minuters avbrott i den normala
strömleveransen i tillhörande likströmsnät. På grund av den
sena tidpunkten och avbrottets kortvarighet torde detta
icke ha vållat någon nämnvärd olägenhet för
abonnenterna. Under ca 15 minuter var dock ljuset oroligt.

Driftstörningen, som ägde rum kl. 23,45, uppkom
enligt föreliggande preliminära rapport genom en
felmanövrering av cellkopplarna till ett av de båda
belysningsbatterierna, varigenom en av cellkopplarledningarna blev
så starkt upphettad, att den sannolikt krökte sig och
kom i beröring med en närliggande skena. Därvid
uppstod en ny kortslutning, som i sin tur föranledde nya
kortslutningar dels mellan skenorna och dels till jord,
varvid de järnkonstruktioner, som uppburo skenorna,
brändes av och hela skenstråket föll ned.
Batterisäker-hetsmetallerna avsmälte på båda batterierna, som
därefter skildes från samlingsskenorna medelst
batteribry-tarna. Driften kunde därefter fortsätta ostörd, under
aet förstörelsen pågick i batterirummet. Lyckligtvis
uppträdde skadorna endast i ett av batterierna, det mindre.
Skenorna i detta ha mindre sektionsarea än i det större
och nådde sålunda först en kritisk temperatur.

Enligt den tjänstgörande personalens uppgifter var
förloppet vid olyckans inträffande det följande.

För att börja uppladdningen av batterierna skulle
laddningscellkopplarna skiftas från element 113 till
element 127. Mannen, som utförde denna manöver,
observerade emellertid icke, att strömbrytaren för
plus-cell-kopplarmotorn för batteri 1 var öppen. Cellkopplaren
för batteri 1 stod sålunda oförändrad, medan
kontaktsläden för batteri 2 fördes till element 127. Därigenom
blevo mellanliggande element, till antalet 14, kortslutna
genom samlingsskenorna å ena sidan och
nollpunktsförbindningen mellan de båda batterierna å andra sidan.
Hade cellställningsvisarna enligt given instruktion blivit
avlästa, skulle vederbörande ha iakttagit, att
cellkopp-larnas kontaktslädar icke följdes åt och hade omedelbart
kunnat återföra dem i lika låge, innan någon nämnvärd
upphettning hunnit inträda. Det var sålunda två
förbiseenden, som vållade olyckan.

Då spänningen å nätet började sjunka, förstod
tjänstgörande förman, som samtidigt skötte regleringen av
maskinerna, att något fel uppkommit. Han sprang
därför fram till batteritavlan, men hann icke mera än
iakttaga ovan relaterade läge av cellställningsvisarna, förrän
överslag till jord inträffade, varvid belysningen
slocknade. Han kopplade omedelbart ifrån samtliga
batteri-brytare.

Då överslag till jord inträffade i batterirummet, erhöll
järnkonstruktionen därstädes en viss spänning, som
fort-leddes vidare av mantlarna i rören för
belysningsledningarna till andra delar av byggnadskomplexet. Vid
strömmens övergång till andra närbelägna eller korsande
ledningsstråk uppstodo ljusbågar, varav märken ha
kunnat iakttagas på flera ställen. En dylik ljusbåge torde
ha tänt fyllningen i yttertaket ovanför det nyinredda
frukostrummet. (Det rör, som sannolikt vållat
tänd-ningen, är icke i bruk, sedan inredning av vinden för
några år sedan utfördes. Då tillhörande belysningsled
ning sålunda var kapad, ansågs röret ofarligt. Det synes
dock någonstädes ha legat i beröring med övriga från
stationen ledande rörstråk.) Några minuter efter
kortslutningen rapporterades, att eld utbrutit på taket av
äldre verkstadshuset. Brandkåren tillkallades genast
och påbörjade släckningen av branden.

I rummet för batteri 1 fortgick förstörelsen med då
och då inträffande explosioner, då skenorna under sin
rörelse successivt kommo i beröring med varandra.
Rummet var fyllt med en tjock rök och det började brinna i
elementlådorna. Brandchefen, som ledde
släckningsarbetet, föreslog att släcka elden å elementlådorna med
skum. Detta lyckades även, ehuru det tog lång tid,
beroende dels på den intensiva röken och dels på de
oupphörligen inträffande explosionerna. Sedan vissa grupp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free