Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 27 april 1929 - En professorsfråga vid Chalmers tekniska institut - Stål kontra andra metaller, speciellt lättmetaller, av W. Dan. Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
På grund härav måste vid utnämningen av
professor i kemisk teknologi största hänsyn tagas till de
sökandes tekniska erfarenhet och kunskaper och till
deras förmåga att leda en forskning med tekniskt-
vetenskaplig riktning. Av betydande vikt är även att
vederbörande gjort och kunna förmodas komma att
göra en forskningsinsats, som verkligen blir till nytta
för den kemiska industrien.
STÅL KONTRA ANDRA METALLER, SPECIELLT
LÄTTMETALLER.
LÄTTMETALLERNA.
I häftena 12 och 13 ha vi återgivit
bergsingenjör Christiansens resp. dr-ingenjör
Kjerr-mans föredrag vid teknologföreningens årsmöte
då det aktuella spörsmålet Stål kontra andra
metaller speciellt lättmetaller diskuterades. Vi
återge i dag civilingenjör Wilh. Dan.
Bergmans föredrag. Ingenjör Bergman hade fått på
sin lott att föra lättmetallernas talan.
I det föreliggande ämnet Stål kontra andra
metaller, tillkommer det mig att lämna några uppgifter
över lättmetallerna. Dr Kjerrman, som fört stålets
talan, har karakteriserat dessa metaller som
uppkomlingar. Jag skulle hellre vilja benämna dem
ungdomar, vilka nyligen avlagt en vacker
mogenhetsexamen. De äro emellertid ännu långt ifrån färdiga
med sin utbildning, men hava redan visat att de
kunna, om i en framtid så skulle behövas, avlasta en.
god del av det arbete som nu kräves av de gamla
beprövade tunga metallerna. De lätta metaller, som
f. n. komma ifråga för industriellt behov, äro
aluminium och magnesium, för vilka metaller det finnes
högst betydande råvarutillgångar, som ännu ej blivit
nämnvärt utnyttjade.
Efterföljande tabell belyser de olika metallernas
förekomst i naturen samt ger några
förbrukningssiffror.
Tab. I.
Metall Procent av fasta
jordskorpan Spee. vikt ■ Årsförbrukning i 1 000 ton
1850 1900 1925
Kisel ........................ 25 2,4 — — —
Aluminium ............ 8 2,7 0 10 230
Järn ........................ 5 7,7 5 000 40 000 85 000
Kalcium.................... 3,6 1,85 — _ —
Magnesium ............ 2,5 1.74 — — —
Natrium.................... 2,75 0,98 — — —
Kalium .................... 2,60 0,86 — — —
Mangan .................... 0,091 7,42 — — —
Nickel........................ 0,019 8,6 — — —
Koppar .................... j 8,9 80 500 1500
Tenn ........................ Zink ....................... i 0,016 7,2 6,9 10 85 145
Bly............................ 1 11,25 — — —
Dessa siffror visa den enormt ökade produktion
av en del metaller, som under senaste århundradet
ägt rum. Vi kunna väl ännu ej skönja någon
allvarlig råvarubrist för någon metall, men om utvecklingen
skall fortsätta i samma tempo som under de senaste
hundra åren, kan en sådan inträffa inom överskådlig
tid, och en förskjutning måste då ske över till me-
taller, som finnas i större mängd representerade på
vår jord. Sannolikheten för att lättmetallerna skola
övertaga de tyngre metallernas roll är ganska stor,
särskilt som de i flera hänseenden visat sig kunna
redan nu konkurrera med dessa. Ingen av
lättmetallerna tillverkas för närvarande i Sverige, och detta
är kanske en av orsakerna till att de hittills blivit
relativt litet beaktade i vårt land. En mindre
tillverkning av magnesium igångsattes av mig 1916, men
måste till följd av svårigheten att erhålla lämpliga
råvaror till överkomliga priser nedläggas 1920.
Magnesium förekommer i naturen i flera mineral,
såsom carnalit, magnesit och dolomit, och ingår även
med rätt stor procent i havsvattnet i form av
magnesiumklorid. Vid rening av koksalt, framställt
genom indunstning av havsvatten, erhålles denna
mag-nesiumförening, som är ett lämpligt utgångsmateriel
vid magnesiumframställningen. De försök, som
utfördes av professor Otto Pettersson på västkusten för
saltindunstning, hade i detta sammanhang sitt
intresse.
Magnesium framställdes första gången år 1808 eller
cirka 20 år före aluminium, men först 101 år senare
eller 1909 framställdes magnesium kommersiellt och
användes huvudsakligast för fotografiskt och
pyro-tekniskt bruk samt i någon mån legerings- och
des-oxidationsmedel för andra metaller.
Ett närmare studium av magnesium och dess
legeringar framtvingades under världskriget, speciellt i
sådana länder, som ledo brist på andra metaller.
Detta var särskilt fallet i Tyskland, där stor tillgång
till råvaror, lämpliga för magnesiumframställning
finnes. Tyskland är föregångslandet för magnesium
och dess legeringar, men även i Amerika har mycket
gjorts för studiet av denna metall. Man kan dock
ej säga, att magnesium ännu slagit fullt igenom,
huvudsakligast till följd av viss osäkerhet lios
metallen i korrosionshänseende och kanske främst genom
det höga pris, den alltjämt betingar. Under senaste
år förefaller det emellertid, som om korrosionsfrågan
kommit ett stort steg närmare sin lösning. I den mån
produktionen växer, kan säkerligen även priset å
metallen avsevärt reduceras, och vi komma med all
säkerhet att inom snar framtid få bevittna en
utveckling för magnesium, liknande den aluminium redan
genomgått.
Jag har härmed kommit till den lättmetall, som
f. n. har den största betydelsen. Aluminium
uppträder som bekant icke i fritt tillstånd i naturen, utan
är bundet i form av oxyd i mineralet bauxit eller
förekommer som silikat i lerorna. Första gången,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
