Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 4 maj 1929 - Notiser - Är järnvägsdriften dömd att försvinna? - Mässor och utställningar - Tekniska föreningar - Norrköpings polytekniska förening, av Br.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 april 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
’247
Är järnvägsdriften dömd att försvinna? Ett av våra
speciella trafikorgan nämner under denna rubrik, att
Förenta staternas näst största järnvägsbolag
Pennsylvania railroad Cy. skall omlägga sin drift till
kombinerad järnvägs- och busstjänst med genomgående
biljetter, zonberäkning etc. Turlistan har lagts så, att varje
buss på kvällen har anknytning till sovvagnståg, i vilka
plats reserverats för bussens passagerare. Först och
främst kommer denna trafik att tillämpas för alla
mindre räntabla linjer, och vidare skall så småningom alla
lokala tåg upphöra, så att det under dagens lopp blir
endast expresståg, som passera på rälsen — What about
the goods trains?
Mässor och utställningar. Skåncmässan påbörjar i
år sitt andra decennium. Den är som vanligt förlagd
till Malmö och öppen från den 5 till den 11 augusti.
Västerås. Hantverks- och industriutställning
anordnas i Västerås den 15 juni—31 juli. Den kommer att
omfatta hemslöjdsutställning, konstutställning,
trädgårdsutställning, skolutställning, en statistisk
länsbeskrivning, avspeglande olika sidor av länets kulturella
liv, utställning av västmanländsk herrgårdskultur,
automobilutställning och fotografisk utställning över
Västerås bebyggelse. Dessutom komma en del
separatutställningar att ordnas av vattenfallsstyrelsen,
telegrafverket, postverket och statens järnvägar. Ett stort antal
"dagar" äro planerade: hantverkets dag, hemslöjdsdag,
idrottsdagar m. m.
Halmstad. Utställning för hantverk, industri och
konstslöjd öppnas i Halmstad den 20 juni och pågår till
den 5 augusti.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Norrköpings polytekniska förening
sammanträdde den 27 mars under ordförandeskap av
stadsingenjör John E. Petterson och under livlig
tillslutning av föreningens medlemmar. Därjämte närvoro
ett flertal ledamöter av stadens drätselkammare.
Föredrag hölls av direktör Tage Bilde om "Cementbetong
som vägbeläggning".
Talaren erinrade inledningsvis om automobilismens
hastiga genombrott i vårt land, varigenom vägarna
blivit utsatta för påfrestningar som tidigare voro okända.
Fordonen slita på vägbanorna, och vägarna, sådana de
nu i stort sett äro, åverka fordonen i en utsträckning,
som är flerfalt kostsammare än fordonens åverkan på
vägbanorna. Det torde därför vara ett stort och
gemensamt intresse hos väghållare och trafikanter att få de
vägar, som äro hårdast trafikbelastade, satta i sådant
skick, att underhållskostnaderna för vägarna samt
drifts-och slitagekostnaderna för fordonen bli de lägsta
möjliga.
På vägsträckor med en trafikintensitet av 300 fordon
pr dag och därutöver har det visat sig ekonomiskt
fördelaktigt att förse vägbanan med permanent
beläggning. Underhållskostnaderna på en grus- eller
makadamväg äro nämligen då så stora, att de täcka ränta,
amortering och underhåll på en varaktig beläggning.
Vid val av beläggning bör den typ komma till
utförande, där summan av vägkostnad och
fordonskostnad blir den minsta möjliga. Med vägkostnad menas då
ränta på och amortering av anläggningskostnaden samt
underhålls- och rengöringsarbeten. Med fordonskostnad
menas ränta och amortering för fordon, reparation,
försäkringar och skatter, drivmedel såsom bensin, olja o. d.,
gummiringar vid motorfordon m. m.
Enär vägkostnaden i regel är ringa i jämförelse med
fordonskostnaden, lönar det sig i de flesta fall att lägga
ned avsevärda belopp på vägarna för att därigenom
bringa ned fordonskostnaden, särskilt kostnaden för
fordonens amortering och bensinförbrukning.
Vägproble-met är därigenom även ett nationalekonomiskt problem
av stor betydelse.
De tre beläggningsmaterial, som torde komma ifråga
för permanent beläggning, äro smågatsten, asfalt och
cementbetong.
Meningarna om de olika materialen äro i vårt land
ännu delade. Orsakerna härtill äro flera. De material,
som under längre tid varit använda hos oss, känner man
väl till, då däremot exempelvis cementbetong är ett här
i landet relativt nytt vägbeläggningsmaterial.
Smågat-stenen har man lärt sig uppskatta som ett slitstarkt
material med förstklassiga egenskaper för den trafik, som
förr var för handen. Våra dagars snabba, täta och tunga
trafik kan emellertid medföra påfrestningar på
vägbanan, som smågatstenbeläggningen icke på önskligt
sätt förmår motstå. Asfalten har sedan ett femtontal år
tillbaka kommit i användning och under gynnsamma
förhållanden fyllt ställda krav på förekommande
trafikbelastning. Det nya får ju i regel vänta på erkännande,
närmast beroende på kända tröghetslagar, och
cementbetongens införande som vägbeläggning i vårt land
utgör inget undantag från denna oftast dyrbara regel.
Vid jämförelse mellan ovannämnda tre beläggningar,
smågatsten, asfalt och cementbetong, särskiljer man
dem i två huvudgrupper: elastisk och styv beläggning.
Som elastiska beläggningar räknas smågatsten och
asfalt och som styv beläggning cementbetong.
När det gäller bedömandet av de olika materialen för
permanenta beläggningar, måste man från fall till fall
undersöka lämpligheten av det ena eller andra
materialet. Lämplighetsgraden är emellertid ett begrepp, som
med hänsyn till de därmed förknippade ekonomiska
konsekvenserna är värt att mycket noga skärskådas.
Smågatstenen är i anläggning den dyraste
beläggningen av de tre förut nämnda, såväl för ny väg som
beläggning av gammal väg, och underhållskostnaden är
icke den lägsta, vägkostnaden alltså icke den
fördelaktigaste. Fordonskostnaden är på grund av
knaggligheten större än för något av de båda andra materialen.
Summan av vägkostnaden och fordonskostnaden blir
högre än för något av de båda andra materialen.
Asfaltbetongen är betydligt billigare än smågatsten i
anläggning och en obetydlighet billigare än
cementbetongen för beläggning av gamla, tillkörda vägar. För
nya vägar samt rätning och breddning av vägar är den
dyrare än cementbetong på grund av nödvändig
under-bäddning. Underhållskostnaderna äro större än för
smågatsten och cementbetong. Vägkostnaden ställer sig
gynnsammare än för smågatsten, men ofördelaktigare
än för cementbetong. Fordonskostnaderna äro avgjort
mindre för asfaltbetong än för smågatsten, men däremot
större än för cementbetong. Det är gummiringarnas
vidhäftning vid asfaltytan vid torr väderlek, som
åstadkommer ökat driftsmotstånd. Vid fuktig väderlek
däremot är vidhäftningen så ringa, att slirningsrisk är för
handen. Sammanlagda väg- och fordonskostnaden för
asfaltbetong ställer sig därför fördelaktigare än för
smågatsten, men ofördelaktigare än för cementbetong.
Cementbetong är billigare i anläggning än något av
de båda andra materialen till nya vägar och breddning av
vägar, detta på grund av att cementbetongen gör tjänst
som både bär- och slitlager (vägkroppen fordrar ingen
dyrbar förstärkning med packsten eller dylikt). Till
beläggning av äldre, väl tillkörda vägbanor, där man
tror sig våga använda asfaltbetong, är anläggningspriset
för cementbetong endast en obetydlighet högre än för
asfaltbetong. Underhållskostnaderna äro enligt
erfarenheten från olika länder lägre för cementbetong än för
något annat material. Ur vägkostnadssynpunkt intar
således eementbetongen den fördelaktigaste platsen.
Även dä det gäller fordonskostnader, erbjuder ce-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
